VVS-inspektörernas tekniska möte
70 procent av kommunerna begär in energiberäkningar vid bygglovspliktiga ärenden, men i endast ett fåtal hus mäts energianvändningen efter färdigställandet. Det framkom på Föreningen Sveriges VVS Inspektörers utbildningsdag.
Boverket har låtit göra en kommunenkät och även en fältstudie av hus byggda efter BBR. Fältstudien utfördes av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås, enligt Tomas Johansson, Boverket, som beskrev undersökningen vid vvs-inspektörernas utbildningsdag. Enkäten berörde 11 kommuner med totalt 94 byggnader. Anledningen till undersökningen är de farhågor som rått kring i vilken mån byggherrarna har klarat av att uppfylla de – av många uppfattade – strängare kraven på lägre energianvändning som kom med förändringarna i byggreglerna. Dessa infördes 2006, och ytterligare ändringar och skärpningar trädde i kraft 1 januari 2009. Nu kan man med några års erfarenheter börja dra slutsatser kring förändringarna. Enligt Johansson kräver kommunerna in energiberäkningar i genomsnitt in 70 procent av de byggandslovspliktiga ärendena, men det råder stor spridning mellan kommunerna. En mycket stor andel av kommunerna kräver också in mätningsdokumentation efter 24 månader. Endast ett fåtal sådana fall har dock mätts i realiteten, men i dessa fall har husen klarat kraven.
Vilka energikällor klarar då kraven i BBR med de skärpningar som tillkommit?
Jo, inte alla och inte överallt. Det visade Svein Ruud, SP, som med ett dataprogram han tagit fram för de svenska trähusfabrikanternas branschorganisation, gjort beräkningar på ett flertal olika alternativa uppvärmningsformer, bland annat flera olika typer av värmepumpar, fjärrvärme och biobränslen. Han visade också att husets utformning (passivhus, lågenergihus, normalhus eller hög energianvändning) i kombination med formen på den omslutande arean hade stor betydelse för slutlig energianvändning.
Nya BÄR på gång
Det har under många år diskuterats hur regelverket vid om- och ändringsbyggande ska utformas, så att man närmar sig regelverket som gäller nybyggnad. Problemet vid ombyggnad är bland annat bevarandekraven (huset kanske är k-märkt), vidare har under tidigare år en mängd hus byggts om med förfärande resultat, där man monterat moderna material i miljöer där de inte alls hör hemma, eller förstört gamla hus på annat sätt. Nu finns dock ett utkast till förändring av BÄR, Boverkets regelverk för om- och ändringsbyggande, enligt Anders Larsson, jurist hos Boverket. Förslaget ska bland annat förtydliga dagens regelverk och få det att mer likna nybyggnadsreglerna, dock med hänsyn tagen till bevarandekraven. Det kommer också att påverkas av skärpta krav inom andra områden, som radon. De förändringar som nu utarbetas ska ut på remiss i sommar och det förändrade BÄR-regelverket ska träda i kraft nästa år.
Innegivare vanlig åtgärd
Energideklarationsarbetet har nu kommit så långt att omkring 220 000 deklarationer är klara, med en takt på cirka 14 000-15 000 deklarationer per månad, enligt Boverkets Nikolai Tolstoy. I dag finns cirka 900 energiexperter verksamma. Om de energibesparingar gjordes som energideklarationerna visar på skulle energianvändningen inom bostads-, lokal- och specialbyggnadssektorerna totalt minska med cirka 17 procent. Av åtgärdsförslagen är 21 procent av byggnadsteknisk art, 54 procent av installationsteknisk art och 25 procent av styrteknisk art. De vanligast förekommande installationsåtgärderna är vattenbesparande utrustning, byte av radiatorventil och byte till bergvärme. De vanligaste styråtgärderna är installation av central innetemperaturgivare, injustering av radiatorer samt sänkning av temperatur.
Brand och ventilation
Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, berättade om brandskydd och ventilation, med inriktning mot skydd mot brandgasspridning via ventilationssystemet. Det finns exempel på att brandgaser spridits på sätt som ingen egentligen kunde ha förutsett. En idiotsäker lösning är separata ventilationssystem, men de ställer sig naturligtvis oerhört dyra och utrymmeskrävande, så ett alternativt sätt är speciellt tryckavlastade anordningar eller installation av spjäll. I samband med Tomas Fagergrens föredrag berättade Anders Larsson om Brandkapitlet i BBR (kapitel 5) som också är under omarbetande. De reviderade reglerna ska träda i kraft nästa år, där huvudingredienserna är verifierbara funktionskrav och EU-harmonisering. Det ska också komma en vägledning för så kallad analytisk dimensionering av brandskydd.
Dåliga testresultat för imkanaler
Plåtslageriernas Riksförbund (PLR), har genomfört tre tester av imkanaler, som Annika Brännmark föreläste om. I det första testet var inriktningen att testa tätningsmedel för imkanaler i tre olika kanaltyper. Förvåningen var total när det visade sig att endast imkanalen av svartplåt höll ihop . De rektangulära och runda kanalerna av vanlig galvad stålplåt klarade inte brandpåfrestningen.
– Vi fick inget svar på fogmassornas egenskaper eftersom kanalerna, utom svartplåtskanalen, havererade, och vi har fortfarande inget svar på vilka fogmassor som fungerar bäst, sade Annika Brännmark.
Istället riktades intresset mot en större fråga, vilka kanaltyper är lämpliga som imkanaler. Man inledde med att göra ett normalbrandtest (SP124) motsvarande kontor eller bostadsrum, det vill säga inte imkanaler, hos SP i Borås. Det testet klarade samtliga tio testade kanaler. Rapport från testet finns på SP:s hemsida, www.sp.se. Efter det testet ville man också se vad som händer i en imkanal där det finns fett ansamlat, något som inte testats tidigare i Sverige, trots att det uppenbarligen förkommit bränder där fett i imkanalen varit ett viktigt bränsle. Fett innehåller, berättade Annika Brännmark, dubbelt så mycket energi per kg som exempelvis ved.
Med utgångspunkt från en ny ISO-standard för test av imkanaler testades en uppvärmning till 1 095 grader C. I detta test klarade ingen av de uppställda testriggarna branden. Man använde både svartplåtskanal, rektangulär kanal av normal stålkvalitet samt en spirokanal. Enligt Annika Brännmark krävs därför bättre stålkvaliteter för denna typ av kanaler. Testen har visat att det behövs branschrekommendationer för entreprenörer, konsulter, beställare och brukare.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6-7/2010 sid 46-47
