”Vi måste lära oss bo tätare än i dag”
Nicolas Francart, KTH, undersöker i sin avhandling bland annat svårigheter med att beräkna klimatpåverkan från byggnader.
TEXT: MIKAEL BERGLING
Men det viktigaste är kanske inte bara prestandan per kvadratmeter utan energianvändning och klimatpåverkan per person eller per timme som byggnaden används.
Mellan en femtedel och en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen beräknas komma från byggnader. För att kunna nå klimatmålen – till exempel Parisavtalet – är det avgörande att byggsektorn framgångsrikt lyckas minska växthusgasutsläppen under byggnaders hela livscykel.
Detta kräver i sin tur åtgärder på olika nivåer, till exempel övergripande färdplaner, nya regelverk, nya kriterier för certifiering och grön upphandling, men även en ny praxis bland fastighetsägare, byggherrar och andra aktörer i branschen, konstaterar Nicolas Francart i sin avhandling, där han bland annat undersöker i vilken utsträckning kvantitativa miljöbedömningar kan styra mot lägre miljöpåverkan, särskilt klimatpåverkan.
Livscykelanalys (LCA) är ett exempel på ett verktyg eller metod som allt oftare används i samband med certifiering, men även vid upphandling och i regelverk.
– LCA kan ge värdefullt beslutsstöd samtidigt som det i praktiken är mycket komplext att beräkna klimatpåverkan från byggnader. LCA-resultatet påverkas bland annat av metodval, hur man definierar systemgränser och olika antaganden.
Nicolas Francart. Foto: KTH
Det kan till exempel gälla hur ofta fönster eller fasadmaterial behöver bytas och andra åtgärder som ligger många år fram i tiden. Att använda sig av historiska data kan innebära problem, bland annat för att man inte bygger på samma sätt i dag som för exempelvis 20 år sedan.
– Byggnaders livslängd beror dessutom inte bara på tekniska egenskaper, utan även på ekonomiska och sociala faktorer.
När det gäller klimatpåverkan från energianvändning samt underhåll och utbyte av byggnadsmaterial har dessutom val av referensstudieperiod stor betydelse.
– En längre referensstudieperiod gynnar produkter med längre livslängder. Samtidigt varierar livslängsdata mellan olika källor. Förutom att det behövs mer tillförlitlig information, finns det ett behov av att harmonisera och förfina detaljer i metodval, inte minst nu när LCA i allt högre grad kommer in i upphandling och regelverk för byggnader, säger Nicolas Francart.
Efter att ha studerat vid en av Frankrikes främsta ingenjörshögskolor, Centrale Supélec utanför Paris, flyttade han till Stockholm för master- och senare doktorandstudier på KTH.
– Jag vill arbeta med hållbarhetsfrågor och tyckte att KTH:s program verkade intressant. Dessutom innebar KTH en möjlighet att upptäcka ett nytt land och ett nytt språk utan att behöva flytta jättelångt från Frankrike.
I sin avhandling tar Nicolas Francart även upp en del komplexa effekter av miljöprestandabedömningar i bostadsprojekt. Ett sådant exempel gäller konventionella energiprestandamått som ofta bygger på golvarea och inte tar hänsyn till hur ytan används eller hur yteffektiv byggnaden är.
– Bra isolering och bra fönster innebär ofta att en byggnad anses ha bra energiprestanda. Men det viktigaste är kanske inte bara prestandan per kvadratmeter utan energianvändning och klimatpåverkan per person eller per timme som byggnaden används.
– När man i dag beräknar klimatpåverkan per kvadratmeter kan villor ibland få bättre värden än flerbostadshus. Men räknar man istället per person som bor i husen är det ofta tvärtom. För att minska klimatpåverkan behöver vi i framtiden lära oss bo tätare än vad många gör idag och i högre utsträckning dela på ytor.
Hur stimulerar man det?
– Det behövs andra prestandamått som bättre synliggör hur byggnader används, till exempel energianvändning per person eller en kombination av yta och person. Men det spelar ingen roll om man inför nya indikatorer om ingen använder sig av dem. Det krävs därför även nya affärsmodeller.
Men även ett delvis annorlunda regelverk.
– Dagens regler försvårar för ett effektivare utnyttjande av byggnader. Ett bra praktiskt exempel som jag har studerat gäller ett lägenhetskollektiv i Stockholm med många små sovrum och stora gemensamma utrymmen. Det tvingades till en början registreras som hotell, trots att medlemmarna bodde där långvarigt.
Sedan årsskiftet har Sverige en ny lag om klimatdeklaration för nya byggnader.
– Den innebär bara att man behöver ge information om klimatpåverkan. Man skulle i framtiden även kunna införa gränsvärden, det vill säga att man bara får byggtillstånd för en byggnad om man klarar gränsvärdet.
Fakta
Blå energi
Blå energi (se bilden) produceras genom att positiva natriumjoner vandrar från ett kärl med saltvatten genom ett membran över i ett kärl med sötvatten, samtidigt som membranet håller tillbaka de negativa klorjonerna. Resultatet är en spänningsskillnad mellan de båda kärlen, som kan utnyttjas genom att man förser dem med elektroder.
