”Vi behöver 3 200 ingenjörer och tekniker fram till 2020.”

Många arbetsgivare skriker efter ingenjörer. Inte minst energisektorn. Det behövs 3 200 ­inge­njörer och tekniker de närmaste tre åren, visar en ny studie bland energibolagen i Sverige.

Senast branschorganisationen ­Energiföretagen studerade behovet av ingenjörer och tekniker bland medlemsföretagen var för tre år sedan. 

Andelen arbetsgivare som svarar att det råder brist på erfarna civilingenjörer är ­79 procent. 86 procent saknar hög­skoleingenjörer. Över hälften av de intervjuade anser att det även saknas nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer.

Då saknades 2 600 personer i yrkes­kategorin fram till 2017.

Nu svarar arbetsgivarna i en ny enkät att de bedömer det samlade rekryterings­behovet av ingenjörer och tekniker vara 3 200 under de kommande tre åren. ­Omkring 1 600 av dessa väntas gå i pension och behöver ersättas. 

Svårare rekrytera

Arbetsgivarna uppger också att det är svårare att rekrytera till sina viktigaste kompetenser, exempelvis, elkrafts­ingenjörer än för tre år sedan, enligt Lisa Hjelm på Energiföretagen, som beställt studien av opinionsföretaget Ungdomsbarometern. 

I kontakterna med branschorganisationen ger bolagen uttryck för att stora utmaningar väntar framöver. 

– Det handlar om vilka olika kompetenser som egentligen ska tillgodose nya affärsmodeller och tjänster, som exempelvis service av laddinfrastruktur och service till villaägare som producerar egen el, säger Lisa Hjelm. 

Även SCB:s senaste Arbetskrafts­barometer (från december 2016) visar att det behövs fler civil- och högskole­ingenjörer. 

Sug efter ”yrkeserfarna”

Enligt barometern finns det ett stort sug efter ”yrkeserfarna” civil- och högskole­ingenjörer inom energi- och elektro­teknik.

Andelen arbetsgivare som svarar att det råder brist på erfarna civilingenjörer är ­79 procent. 86 procent saknar hög­skoleingenjörer. Över hälften av de intervjuade anser att det även saknas nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer.

Men när det gäller själva antalet ingenjö­rer som behövs generellt framöver, har SCB ingen aktuell statistik. Nästa prognos kommer i december 2017.

Teknikföretagen (med 3 800 medlemsföretag) noterar också att andelen arbetsgivare som uppger att det är brist på ingenjörer ökat under senaste året (2016). Siffran var 21 procent under första kvartalet 2016 och 30 procent i sista kvartalet.

Hoppfull konjunktur

Konjunkturen ser alltså hoppfull ut för ingenjörer. Arbetslösheten bland förbundets cirka 145 000 medlemmar är låg, 1,3–1, 4 procent.

Många nya är på väg ut i näringslivet. Och bland dem som hoppar av efter två-tre års studier är andelen som senare landar i ingenjörs- och datayrken – lika stor som bland de som tar examen. Däremot väntas det bli stor brist på gymnasie­ingenjörer fram till 2035, på grund av stora pensionsavgångar.

Samtidigt kan enskilda företag upp­leva svackor – som telekomföretaget Ericsson, som 2016 sparkade sin verk­ställande direktör, drog i handbromsen och gjorde sig av med 2 600 anställda, varav många FoU-ingenjörer.

Enligt Per Norlander, Sveriges Ingenjörers koncernförhandlare på Ericsson, får många av dessa dock snabbt nya jobb inom exempelvis försvarskoncernen Saab i Linköping eller Volvo i Göteborg.

Per Norlander uppger också att Ericssons ledning efterfrågar omkring ­­800-1 000 nya FoU-ingenjörer, bland annat utvecklare av program, fram till och med 2019. 

Monica Kleja​