VETENSKAPLIG KOMMENTAR: Dålig luft kan ge ADHD och sämre impulskontroll
Sämre impulskontroll och ADHD. Det kan bli resultatet för barn som under fosterstadiet bor i hem med sämre inomhusluft. Magnus Olofsson, distriktsläkare och medicine doktor, ger en vetenskaplig kommentar på artikeln ”Air pollution exposure during fetal life, brain morphology, and cognitive function in school-age children” i Biological Psychiatry.
Under våren 2018 har tidskrifterna Forskning och framsteg och Modern psykologi publicerat kortfattade referat om sambandet mellan föroreningar i luften och beteendestörningar hos barn, däribland Attention Deficit and Hyperactivity Disorder (ADHD). Faktauppgifterna till referaten är hämtade från den vetenskapliga artikeln ”Air pollution exposure during fetal life, brain morphology, and cognitive function in school-age children”, som är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry. Bakgrunden till artikeln är att föroreningar i luften har många negativa effekter på människokroppen, framförallt genom risken att utlösa eller försämra sjukdomar i andningsvägarna. Det har emellertid också kommit fram uppgifter om att föroreningar i luften kan leda till inflammationsprocesser i hjärnan, som i sin tur kan försämra hjärnans funktion.
Artikeln i Biological Psychiatry bygger på material från den holländska biobanken ”Generation R Study”, som till sin uppbyggnad har vissa likheter med den svenska biobanken ”Alla barn i sydöstra Sverige, ABIS”. Den holländska biobanken har dock ett större fokus på graviditeten och tiden före barnets födelse. I ”Generation R Study” är det egentligen mödrarna som först har blivit rekryterade som studiedeltagare, följt av barnen. Material som hämtas från biobanker är ofta oöverskådligt stora, eftersom biobanker kan innehålla data från flera tusen studiedeltagare, där man som regel registrerar många olika faktauppgifter om var och en. Följaktligen omfattar artikeln i Biological Psychiatry inte hela biobanken, utan endast en andel av resultaten. Denna underavdelning, där studiedeltagarna består av barn som har hunnit bli mellan sex och tio år gamla, har utvidgats genom att låta barnen genomgå en magnetkameraundersökning av hjärnan.
Bland de cirka 1 000 magnetkameraundersökningarna har man noterat att en andel av barnen har ett tunnare barkskikt på vissa ställen i hjärnan. Genom att kombinera resultaten från magnetkameraundersökningarna med (1) uppgifter om luftföroreningar i det område där mamman varit bosatt under graviditeten och (2) resultat från kognitiva tester som har utförts i anslutning till magnetkameraundersökningarna, har man sedan byggt upp sin analys. Analysen visade att det finns ett statistiskt samband mellan exponering för luftföroreningar före födelsen och ett tunnare barkskikt på vissa ställen i hjärnan, men att kopplingen i sin tur mellan ett tunnare barkskikt och tecken till bristfällig impulskontroll baserat på kognitiva tester inte är lika starkt. Man kan därför säga att man fått en indikation om sambandet, men att styrkan i sambandet ännu är oklar.
Studien utgår från ett starkt makroperspektiv, där man, på basen av en stor mängd undersökningar och bakgrundsdata, har kunnat visa ett trovärdigt samband och samtidigt kunnat kompensera för ett stort antal tänkbara störfaktorer, som till exempel genomsnittlig inkomst, utbildningsnivå och tobaksrökning hos mödrarna. Å andra sidan innehåller de insamlade faktauppgifterna endast ekologiska uppgifter om exponeringen och endast utfallsdata från friska försökspersoner. Inom läran om sjukdomarnas utbredning bland människor (epidemiologi) innebär ”ekologisk” inte detsamma som ”miljövänlig”. En ekologisk studie innebär att man har hämtat uppgifterna om exponeringen (till exempel ”tobaksrök” alternativt ”inte tobaksrök”) och utfallet (till exempel ”astma” alternativt ”inte astma”) från nästan samma, men inte nödvändigtvis exakt samma, studiedeltagare.
Ett vanligt sätt att genomföra ekologiska studier är att man kombinerar uppgifterna om exponeringen och uppgifterna om utfallet från två olika undersökningar eller två olika datakällor. Man måste förstås komma ihåg att uppgifter om luftföroreningar är mycket svåra att inhämta för exakt de studiedeltagare som senare undersöks med avseende på utfallet. När det gäller luftföroreningar, blir man som regel hänvisad till uppgifter som beskriver de genomsnittliga nivåerna av olika föroreningar inom mindre precist avgränsade geografiska områden än en viss tomt eller ett visst bostadskvarter. Vidare innebär begreppet ”friska försökspersoner” inte detsamma som ”personer som är helt fria från sjukdom”. I ett epidemiologiskt sammanhang innebär begreppet att undersökarnas intresse för studiedeltagarna är baserat på andra karaktäristika än vetskapen om studiedeltagarnas sjukdomar. I fallet med ”Generation R Study” har barnen blivit föremål för undersökarnas intresse oavsett om de senare kom att bli diagnostiserade med sjukdomen ADHD eller inte, och också oavsett om de senare kom att ta någon behandling mot tillståndet.
