Ved och sol värmer villan

Med moderna vedpannor kan stora delar av arbetet med reglering av temperatur, lufttillförsel och liknande undvikas. Det menar Lennart Asteberg, vvs-konsult, med många års erfarenheter av vedeldning.

– Förr behövde man cirka ett år för att lära sig att elda sin vedpanna. Med dagens moderna vedpanneteknik behövs i princip ingen kunskap i tändning eller hur lufttillförseln ska skötas. Det fixar moderna vedpannor med hjälp av lambdasonden.Det konstaterar kyl- och vvs-konsulten Lennart Asteberg, som till sitt bostadshus utanför Tollered i Alingsås kommun har använt ved som uppvärmningskälla sedan mitten av 1970-talet och sett tekniken utvecklas. Total uppvärmd yta är 265 kvadratmeter.  Förutom vedpannan på 15 kW, har han solceller (två sorter) och solfångare.  Han har också en unik vedtork, i form av en solfångare som värmer upp luft, som blåses in under och genom veden för att torka.

Dåliga kunskaper
Lennart Asteberg byggde om sitt pannrum för två år sedan och bytte då den gamla pannan till en modern, där i princip allt är självreglerande.
– Jag behöver inte tänka på rökgastemperaturen, eventuellt syreöverskott eller att reglera varvtalet på fläkten. I princip ställer pannan in sig själv, efter vad jag lägger in för typ av ved och vilken fukthalt den har. Ena dagen kan det vara snickeriavfall med en fuktighet på sju procent, andra dagen vanlig ved med en fukthalt på 15 procent. Det klarar pannan att reglera själv.

Lennart Asteberg menar att svensk vvs-bransch har hamnat på efterkälken när det gäller vedeldning. Detta manifesterades i bland annat den kritik som Swedish Heating Boilers and Burners Association, SBBA,  uttryckte mot den kommande ekodesignförordningen för fastbränslepannor (se Energi & Miljö nr 9/2013). SBBA menade att förordningen kommer att kraftigt fördyra ved- och pelletspannor genom de högre tekniska kraven, bland annat på att pannorna ska förses med lambdastyrning.

Enligt Lennart Asteberg är å andra sidan just lambdasonden central för att få till en bra och ekonomisk eldningscykel.
Lambdasonden reglerar så att eldstaden har rätt syrehalt. Syreöverskottet ska hålla cirka 8 procent under hela eldningsfasen, när syreöverskottet stiger på grund av att veden brunnit ut, stänger automatiken av pannan.
– Då finns för det mesta lite träkolsglöd kvar, vilket räcker utmärkt för att tända en ny brasa några timmar efter att det brunnit ut. Vintertid räcker det därför att med glödbädden kvar fylla på pannan med ved igen, så börjar det brinna.

En annan viktig del i moderna vedpannor är den sugande fläkten, som är varvtalsstyrd. Den reglererar effekten på brasan, så att rökgastemperaturen håller inställd temperatur. Fläkten styrs av lambdasonden, så när brasan minskar, varvas fläkten ned för att inte syreöverskottet ska överstiga de åtta procent som behövs. Enligt Lennart Asteberg har den nya pannan han installerat medfört att vedförbrukningen kunnat minska med cirka 25 procent jämfört med innan.

Tänk i system
Han understryker vikten av att tänka i system. Storleken på vedpannans vedmagasin kommer att påverka ackumulatortankens volym, men allt styrs av fastighetens energibehov.
– Med en något dyrare panna, med fler funktioner, kanske man inte behöver köpa överstora ackumulatortankar. Med en mindre panna kan man också minska rördimensioner och dimensionerna på andra tekniska delar som pumpar, ackumulatortank och liknande.

Han vänder sig mot att villapannor säljs i överstora effekter. Hans egen panna på 15 kW räcker gott och väl, kompletterad med solvärme och även solcellsanläggning. Den sistnämnda används till bland annat eldriften av värmesystemet.
– I dag säljs det pannor på 25 till 40 kW effekt för villor, trots att en någorlunda modern villa skulle klarat sig med 10 kW vid dimensionerande uteeffekt. Har man större effektbehov beror det nog på att själva huset bör energieffektiviseras först.
Tack vare modern reglerteknik kommer en modern vedpanna, som arbetar mot en något för liten ackumulatortank, att reglera ner effekten när tanken är full. En för stor ackumulatortank är inte någon större vits enligt Lennart Asteberg, den ger bara förluster.

Integrerad styrning
Enligt Lennart Astebergs erfarenhet bör styrsystemet för vedpannan integreras i ett för huset gemensamt system där laddning av ackumulatortank, eventuell solfångare, värmeshunt och liknande ingår.
I hans vedeldningssystem ingår också en vedtork byggd 1978 med hjälp av pengar från dåvarande byggforskningsrådet. Den solvärmda vedtorken består av tolv egentillverkade solfångare för luft. Varmluften från solfångarna blåses in i ett spaltgolv i vedboden. Det behövs inga höga omgivningstemperaturer för att få till en relativt hög tilluftstemperatur, vid 20 °C ute blir tilluftstemperaturen 42 till 43 °C, enligt Lennart Asteberg.

Följt utvecklingen
Enligt Lennart Asteberg, som följt utvecklingen av vedpannor i Sverige och utomlands, menar att de pannor som är vanligt förekommande i dag i Sverige är för enkla och dåliga, och i princip borde förbjudas.
-.I Österrike, Tyskland och Schweiz pågår en mycket intressant utveckling, där stora pannleverantörer verkligen satsar på ny teknik. Jag var på besök hos en tillverkare som har 270 anställda och en utvecklingsavdelning med 20 utvecklingskonstruktörer. Här i Sverige har i princip utvecklingen inom vedelningsområdet stått stilla de senaste 50 åren inom villasidan, om man ser till vad som installeras mest.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 10/2013 sid 37-39

 

• FAKTA:  Lennart Astebergs ved- och solvärmeanläggning:
  Panna: Fröling S4 Turbo
  Egenskaper: Lambdasondstyrd förbränning, Automatisk tändning, spaksotning, sugande fläkt.
  Effekt: 15 kW
  Volym vedförråd: 145 liter
  Vedlängd: 50 cm
  Vattenvolym panna: 115 lit
  Vikt panna: 640 kg
  Uppvärmd yta: Villa 165 kvm, kontor 55 kvm samt garage 45 kvm=265 kvm (kontor och garage via kulvertsystem)
  Ackumulatorvolym: 1 700 liter
  Solfångare: 6,4 kvm Thermomax Vakuumrör installerade 1992.