Vattenkylning på japanskt vis
Att kyla utan att belasta elnätet är högintressant i Japan. En ny metod presenterades på Clima 2013: källvattenkyla med kylvägg.
I det här huset testades tekniken med grundvattenkylning.
JAPAN Den japanska orten Kumagaya är känd för sina varma somrar. Under några år har en alternativ kylteknik provats i ett försökshus på orten. Tekniken går ut på att kyla med grundvatten från egen brunn. – Grundvattentemperaturen är 18 till 19 °C på sommaren, vilket är tillräckligt för att kunna kyla. Men man måste undvika att få kondens på kylpanelen. Därför har vi provat att förkyla tilluften, sade professor Itaru Takahashi från Tokai-universitetet. Han har utfört studien tillsammans med forskare från Tokyo Tatemono Research Center och ZO Consulting Engineers Ltd i Tokyo.
Försök i hetluften Luften tas in genom en värmeväxlare i form av en fan coil där grundvattnet kyler ned den. Sedan släpps luften in i rummet. Vattnet från värmeväxlaren , vars temperatur har ökat med cirka 2°C, leds vidare till en kylvägg på drygt sex kvadratmeter, helt enkelt en vägg med rörledningar där vattnet cirkuleras. Genom strålning från väggen kyls rummet ytterligare. Lösningen har hårdtestats: sommaren 2010 var en ovanligt het sommar med temperaturer på 38 plusgrader. Trots hettan höll ytan på kylväggen i försökshuset 27 °C, och lufttemperaturen gick aldrig över 30,8 °C. – Det kan tyckas varmt, men ute var det förfärligt varmt! sade Itaru Takahashi. Den mer normala sommaren 2009 var inomhustemperaturen mellan 21 och 27 °C.
Låg elanvändning Enligt analysen var systemets totala effektanvändning 304 W, och elanvändningen drygt 20 procent av vad en konventionell kylmaskin hade använt vid tre timmars drift per dag under samma förutsättningar. Studien visar också att exergin utnyttjades effektivt av systemet. Itaru Takahashi kan också konstatera att förkylningen räckte för att undvika kondens. Enligt rapporten går det åt tre liter vatten per minut, vilket innebär en ökad vattenanvändning även om så mycket av vattnet som möjligt återanvänds i toaletter och tvättmaskiner.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 9/2013 sidan 60
