Värmeväxlare misstänks orsaka fukt

Finns det risker för ökande fuktbelastning i bostäder där roterande värmeväxlare används för värmeåtervinning ur frånluft? Det är en fråga som forskaren Lars Ekberg vill undersöka.

Kan det med ökande användning av FTX-system med roterande värmeväxlare i bostäder finnas ökad risk för fuktproblem?

Det vill Lars Ekberg, inneklimatforskare vid CIT Energy Management, undersöka i ett forskningsprojekt. För att få finansiering för projektet har han sökt forskningsmedel från Formas.

– Det finns farhågor för fuktuppbyggnad i fastigheter där man använder roterande värmeväxlare, i synnerhet med när utetemperaturen är låg och inneluften har förhöjd luftfuktighet, förklarar han.

– I värsta fall kan fuktbelastningen överstiga exempelvis Socialstyrelsens föreskrifter. Dessa anger att den högsta tillåtna fuktbelastningen i bostäder är 3 gram vattenånga per kubikmeter luft eller 2,5 gram per kilo luft, jämfört med utomhusnivån.

Det faktum att roterande värmeväxlare inte i någon högre grad har använts för värmeåtervinning i bostäder är en trolig förklaring till att forskningsläget är svagt. Däremot används roterande värmeväxlare för värmeåtervinning i kontor och andra miljöer, men då med högre luftflöden än vad som används i bostäder.

Lars Ekberg menar att problematiken med fukt och roterande värmeväxlare inte kan anses vara tillräckligt väl utforskad, trots att den i hög grad har utretts på teoretisk bas. Bland annat har Lars Jensen, professor emeritus från Lunds universitet, gjort beräkningar på teoretisk nivå om detta. Sammanfattningsvis är risken för fukt liten om fuktbelastningen är maximalt ett gram per kilo luft, stor när den uppgår till två gram per kilo luft och kritisk när nivån uppgår till tre gram per kilo luft. Det finns ett behov av att även utreda detta experimentellt i laboratorium och i fält.

Lars Ekberg konstaterar också att Boverkets så kallade Betsistudie 2009 fastslog att medelfuktnivån är 1,2 gram per kilo luft i flerbostadshus och 1,8 gram i småhus.

Han pekar också på att det finns perioder då den interna generingen av fukt kan uppgå till två till tre gram per kilo luft samtidigt som uteluften är kall, vilket kan leda till isbildning och försämrad värmeväxling.

Det finns enligt Lars Ekberg ett antal utredningar gjorda kring roterande värmeväxlare och flerbostadshus. Dessa är dock av äldre snitt, flera av dem cirka 20 år, och behandlar inte fukt, utan luktöverföring och överföring av kemiska ämnen från frånluften till tilluften.

Även Lars Ekberg själv har gjort liknande utredningar. Förra året publicerade han tillsammans med John Woollet, Swegon, en studie över ozon- och VOC-halter i ventilationssystem för kök med roterande värmeväxlare där frånluften renas med ozon.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6/7 2014 sidan 32.