Värmepump stoppar miljöbostäder
Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller att bygga bostäder. Men jättevärmepumpen i Hjorthagen får ligga kvar, trots att den krockar med prestigeprojektet Norra Djurgårdsstaden.
På pappret breder Norra Djurgårdsstaden ut sig tvärs över Sveriges sannolikt största värmepumpanläggning i Värtaverket. Men i realiteten blir det inga bostadshus här, åtminstone inte förrän värmepumpen är pensionsmässig.
– Från början hade vi tänkt ta bort den, men den är inte så gammal. Det skulle ha blivit för dyrt. Så den ligger kvar åtminstone till år 2030, och så har vi reserverat en tomt i Energihamnen dit den får flytta sedan, säger Britta Eliasson, planeringsprojektchef för Norra Djurgårdsstaden på Stockholms stad.
Korrekt, anser forskare
Det finns ännu ingen detaljplan fastlagd för området, men av Stockholms stads planöversikt från mars 2013 framgår tydligt att staden tänkt sig bostadskvarter i hamnområdet där värmepumpen ligger. Men de planerna håller alltså inte. Enligt Britta Eliasson har staden förhandlat med Fortum Värme om att flytta värmepumpen, men det blev för dyrt. På Fortum Värme känner man inte till att pumpen ska flyttas.
– Nej, den ligger där den ligger, säger Ola Axelsson, Fortum Värme.
I kampen om utrymmet gick alltså värmpumpen, som utvinner solenergi ut ytvatten, segrande medan bostadshusen i miljöprestigeprojektet Norra Djurgårdsstaden fick stryka på foten. Ur energisynpunkt är detta korrekt, hävdar Jan-Erik Nowacki, forskare på KTH men även anställd på Svep (Svenska Värmepumpföreningen).
– Den värmeenergi som historiskt årligen levereras från de aktuella värmepumparna skulle motsvara en solfångare på en gånger en kilometer, vilket blir svårt att få plats med i Norra Djurgårdsstaden, säger han.
Värme från sjövatten
Värmepumpanläggningen har sex värmepumpar, som tillsammans når en effekt på 156 MW. 2011 producerades här 611 GWh värme med hjälp av 182 GWh el. Den ägs av Fortum Värme, och förser norra Stockholm med fjärrvärme. Värmekällan är sjövatten, alltså indirekt solvärme.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 5/2013 sidan 9.