Värmeböljor kräver mer fastighetskyla
Varmare klimat och fler värmeböljor ökar behovet av fastighetskyla.
– Att installera kyla i exempelvis äldreboenden har blivit en folkhälsofråga, säger Martin Larsson, som är projektledare för forskning inom energiteknik vid det statliga forskningsinstitutet Rise.
Trots det är golv- och bordsfläktar och mindre flyttbara kylaggregat fortfarande vanliga lösningar på många boenden.
Det är väl belagt att ihållande perioder med höga temperaturer kan orsaka hälsoproblem, allt från milda besvär till för tidig död. Vissa grupper är extra utsatta, till exempel kroniskt sjuka, äldre, små barn och gravida.
Nyckelordet är behovsstyrning – det går att minska energianvändningen med mellan 20 och 50 procent.
Häromåret konstaterade Folkhälsomyndigheten i en rapport att sommaren 2018 – som var extra varm – hade Sverige en överdödlighet bland äldre på cirka 700 personer jämfört med temperaturmässigt mer normala år.
Inte minst det växande antalet äldre gör att det blir allt fler som kan förväntas drabbas av värmeböljornas negativa effekter.
– Det ökar efterfrågan av kyla, vilket dessutom förstärks av att det har varit populärt att bygga bostadshus med stora fönster, säger Martin Larsson.
– På många äldreboenden går det i dag av säkerhetsskäl inte att öppna fönstren och vädra.
I Boverkets byggregler ställs det krav på lägsta inomhustemperaturer i byggnader, inte högsta. Behovet av kyla ska enligt reglerna minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder, till exempel fönsterstorlek och placering av fönster, solavskärmning, solskyddande glas och kylackumulering i byggnadsstommen.
– I dag är det många som är vana vid att ha kyla i sin bil och på sin arbetsplats. Det tror jag även ökar efterfrågan på komfortkyla i bo-
städer. Många som har råd, har det dessutom redan.
– Paradigmskiftet uppstår när och om man brett börjar överväga att installera kyla i bostäder, om det blir standard.
Kommer det att ske med tanke på de höga energipriserna och växande krav på energieffektivisering?
– Svårt att säga. Vi arbetar och sliter för att med hjälp av olika åtgärder energieffektivisera i största allmänhet och har lyckats ganska bra med både värmen och elförbrukningen, även om mer kan göras.
– Att kylbehovet nu ökar exponentiellt innebär en stor utmaning och kan ställa allt på ända.
Vad bör man göra?
– Öka andelen frikyla. På de flesta håll i Sverige finns förutsättningar att installera frikyla från borrhål, även om de varierar. I Göteborg till exempel, behöver man borra djupare på grund av tjockt lerlager ovan berg, vilket är kostnadsdrivande.
– Även möjligheter att nattetid ladda byggnadsstommar med kyla varierar, inte bara geografiskt. Men om det är tillräckligt viktigt, om elen är så dyr att det är ekonomiskt lönsamt, är det i princip alltid tekniskt möjligt med frikyla.
Krävs det ny teknik och nya tekniska system?
– Egentligen inte. Jag tycker dock att nya koncept som till exempel den femte generationens termiska nät med mycket lägre systemtemperaturer, plus att konceptet även kan användas till att distribuera kyla, är mycket intressanta. Det är nät som dessutom är billigare att bygga, bland annat på grund av lägre krav avseende tryck, material och isolering.
– Det finns mycket bra och mogen teknik, problemet är snarare att den inte används i tillräcklig utsträckning och dessutom inte alltid rätt. Det är många anläggningar som fungerar långt ifrån så bra som det är tänkt och som de skulle kunna göra. Genom digital övervakning och smartare styrning går det att göra oerhört mycket.
Varför gör man inte det?
– Bland annat för att styrsystemen är väldigt leverantörslåsta med konsekvenser som att fastigheternas olika system inte kommunicerar med varandra. Brukare har ofta svårt att komma åt viktig information vilket hämmar optimal styrning, men också utveckling av smarta appar.
– Digitaliseringen innebär en jättestor utvecklingspotential för kylområdet. Potentialen ökar om inlåsningseffekterna tas bort och ersätts med öppna plattformar för fastighetsautomation.
Blir det så?
– Jag tror att vi ser framför oss stora förändringar. Kombineras de med AI kan det bli en revolution på kylområdet.
– Nyckelordet är behovsstyrning. Med sådan går det att minska energianvändningen med mellan 20 och 50 procent, beroende på hur bra eller dåligt anläggningen gick innan.
EU:s uppdatering av f-gasförordningen, som är på väg att röstas igenom, innebär att utfasningen av köldmedier med hög växthuspåverkan snabbas på ytterligare.
– När man ändå ska riva i anläggningarna får man en chans att investera energioptimalt som bör tas tillvara, säger Martin Larsson.
Text: Mikael Bergling
