Värme och kyla med geoenergi
En ny kontorsfastighet, som ska förses med kyla och värme från 25 borrhål, byggs i Källeruds Park, strax intill ett gammalt vattentorn i Örebro.
Om ungefär ett år är det tänkt att de första hyresgästerna ska flytta in i den tre våningar höga fastigheten i vad som ska bli Källeruds Park nära fritidsområdet Gustavsvik, strax utanför de centrala delarna av Örebro.
Klimatskalet byggs med ett U-värde på 0,15 för väggarna och 0,85 för fönstren.
Strax intill ligger Södra vattentornet som byggdes 1856 och var i bruk till 1958 då Örebros nya vattentorn och landmärke Svampen togs i bruk. I vattentornet bedrivs i dag en restaurangrörelse. I närheten väntas det även byggas en del bostäder.
Den nya byggnaden har en triangulär form. Individuella kontorsrum varvas med öppna kontorslandskap och olika typer av konferensrum. I det 3 400 kvadratmeter stora husets mitt ska det finnas en inglasad ljusgård. Fasaden ska till stor del bestå av fönster.
Hans Hjalmarsson, Castellum. Foto: Castellum
– Vi vill utnyttja den fina parkmiljön. Fönstren kommer att ha en utvändig solavskärmning, berättar Hans Hjalmarsson, som är projektutvecklare på fastighetsbolaget Castellum som äger fastigheten.
Målsättningen är att certifiering ska ske enligt Miljöbyggnad Guld. Byggnadens värme- och kylbehov ska klaras med hjälp av geoenergi.
– Vi räknar med att borra 25 hål för bergvärme och bergkyla. Strax före jul blev det klart att vi kan utöka tomten för att på så vis få ut borrhålen på en större yta.
Varför inte fjärrvärme och fjärrkyla?
– Då hade vi inte klarat energi- och miljökraven. Vi räknade också på en variant där vi skulle utvinna värme ur fjärrkylereturen. Men det räckte inte.
– Det finns många fördelar med bergvärme- och bergkyleanläggningar. Men de innebär större investeringar och ställer högre krav på den löpande driften.
Uppvärmningen i fastigheten, som är i sutterräng, ska i huvudsak ske via radiatorer. På taket planeras det för 165 kvadratmeter solceller (30 000 kWh/år).
Ventilationslösningen är ett traditionellt FTX-system.
– Rum med varierande person- och värmebelastning, till exempel kontorsrum, kontorslandskap och konferensrum, ska ha varierande luftflöden (vav). Temperatur, närvaro och luftkvalitet bestämmer luftflödet. Temperaturregleringen ska ske i sekvens med radiatorer eller konvektorer, säger Hans Hjalmarsson.
Byggnadens primärenergital är beräknad till 33 kWh per kvadratmeter och den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten till 0,38 W/m2K.
– Klimatskalet byggs med ett U-värde på 0,15 för väggarna och 0,85 för fönstren.
– Det finns en ganska hård begränsning i detaljplanen för hur högt huset får vara på grund av närheten till det gamla vattentornet som är en profilbyggnad, vilket försvårar för hållbart byggande. Hade vi till exempel velat bygga huset i trä, som är ett klimatsmart alternativ, hade vi fått ta bort ett våningsplan för att klara kraven. Trä kräver nämligen lite mer utrymme än exempelvis betong.
Utformningen av fastigheten har inspirerats av det relativt nya certifieringssystemet Well som drivs av den amerikanska icke-vinstdrivande organisationen International Well Building Institute (IWBI).
Till skillnad från flera andra certifieringar fokuserar Well mer på människorna som ska vistas i byggnaden och deras välmående än byggnaden som sådan. Det som värderas är bland annat ljus, inomhusklimat, grönska, gemenskap och främjande av rörelse och bra ergonomi.
– Vi kommer inte att certifieras enligt Well, men arbetar mot det. Förutom traditionella cykelgarage och cykelparkeringar med möjligheter till ramlåsning, har vi även skapat ytor för större cyklar, till exempel paketcyklar, cykelkärror och liknande. Vi vill uppmuntra människor att ta cykeln till jobbet, berättar Hans Hjalmarsson.
– När du är inne i huset kommer du att se en trappa framför dig. Hissen har vi förlagt till ett hörn. Tanken är att locka människor att ta trapporna istället för hissen. På taket ska det anläggas ett utomhuskontor.
Mikael Bergling
