Världen behöver nytt energisystem
Hårt debatterade kraftslag som vind- och kärnkraft är bara delar av energipusslet.
– Tyvärr handlar inte den politiska debatten om vilket energisystem vi vill ha i framtiden, vilket är nödvändigt för att ska kunna hitta bra lösningar, säger Christophe Duwig, professor vid institutionen för kemiteknik vid KTH.
Vid sidan av sin egen forskning om bland annat återvinning av spillvärme, energieffektivitet i industri och negativa utsläpp/koldioxidinfångning är han vice föreståndare för KTH:s Energiplattform som är en arena för samarbete mellan KTH:s olika forskargrupper. Till plattformen är det anslutet fler än 450 forskare.
I fjol gav den tillsammans med organisationen Vetenskap & allmänhet ut antologin ”Mot framtidens energi – den osynliga revolutionen bakom eluttaget”, där 14 KTH-forskare på ett populärvetenskapligt och lättfattligt sätt ger en övergripande orientering om några av de viktigaste frågorna på energiområdet.
– I stort sett alla samhällsutmaningar och hållbarhetsmål är på ett eller annat sätt knutna till hur vi producerar, transporterar och använder energi. Syftet med boken är att öka kunskapen bland medborgarna och stimulera till samtal och konstruktiv debatt kring hur vi tar oss an omställningen till ett hållbart energisystem. Men också att öka förståelsen av energiområdet genom att problematisera istället för att polarisera.
I boken, som kan köpas i bokhandeln eller laddas ned gratis från nätet, konstateras det bland annat att världens energisystem behöver omvandlas i grunden för att klimatförändringarna ska bromsas. Det behöver dessutom ske förhållandevis snabbt.
Energisektorn, till exempel, har på 100 år inte stått inför lika stora och snabba förändringar som den gör i dag. Åldrande nät, avveckling av fossila produktionskällor och elektrifiering av industri- och transportsektorn kräver stora insatser på alla nivåer i samhället.
Vilken är den viktigaste åtgärden för att få till en effektivare och mer hållbar energianvändning?
– Det finns ingen åtgärd som är viktigast. Vi behöver förstå att energisystemet är ett system fullt av synergier och kugghjul som behöver kunna greppa i varandra för att fungera, säger Christophe Duwig.
Det är ett synsätt som han anser är extra viktigt om kol, olja och gas ska kunna fasas ut på ett kontrollerat sätt, som gör att samhället fungerar under tiden och utan att åstadkomma onödiga konflikter.
I ett av kapitlen i boken berättas det att ungefär 70 procent av den använda energin inte gör någon nytta utan försvinner iväg, ofta i form av spillvärme eller värmeförluster.
Enligt beräkningar använder till exempel britterna bara hälften av allt tevatten som de kokar. Resten blir kvar i vattenkokaren och svalnar. Spillvärmen motsvarar knappt en procent av den totala elproduktionen i Storbritannien, vilket är tillräckligt för att förse omkring 60 000 hushåll med energi.
– Värmeförluster uppstår i allt vi gör. Ibland går lösningarna ut på att förhindra värme från att ta sig ut, ibland om att förebygga att värme uppstår.
– Just nu är det mycket forskning som fokuserar på hur värme kan återvinnas och användas igen. Att fånga in istället för att förlora värme kan påskynda nödvändig omvandling av energisystemet. Tyvärr är det inget som märks i den politiska debatten.
Jämfört med i många andra länder är hus i Sverige ofta välisolerade med bland annat treglasfönster som låter strålning och värme komma in men inte ut, vilket håller nere energianvändningen när det är kallt ute.
Samtidigt kan fönstren ställa till med problem under värmeböljor och bidra till höga inomhustemperaturer, ett problem som väntas öka som en konsekvens av klimatförändringarna.
Hur löser man det?
– Delvis genom att skärma av fönstren, till exempel med hjälp av markiser som det finns för lite av i Sverige. Ett annat sätt är kylning, men då inte med hjälp av eldrivna maskiner utan med lagrad kyla.
– Vi behöver bli mycket bättre på att lagra både värme och kyla för användning när behovet är som störst. Det är ett område där vi inte har kommit så långt.
Runt om i Sverige genomförs det satsningar på bland annat passivhus med exempelvis solceller på taken och möjligheter till lagring av energi.
– Det är positivt. Frågan är bara hur många som kommer att kunna bo i sådana hus. De tar tid att bygga samtidigt som det finns dåligt isolerade hus som värms upp med hjälp av gas, olja eller direktverkande el. Det är viktigt att även dessa hus moderniseras. Men det kräver, förutom stöd, människor som kan göra det.
– Alla partier är överens om att energianvändningen i bostäder be-
höver minska. Tyvärr pratas det mindre, åtminstone på tillräcklig hög nivå, om hur det ska gå till. Smartare system är ofta mer komplicerade och kräver ofta en annan typ av utbildning och fortbildning än vad vi har i dag. Vi behöver ha en plan för hur vi ska lösa det.
Text: Mikael Bergling
