Vad kostar din nästa kWh?
Det inte bara en fråga om att “räkna rätt” eller om vilka data som gäller för bränslepriser och investeringar. Greenpeace har gjort en sammanställning baserat på en studie av PriceWaterhousCoopers (PWC) och som är ganska instruktiv vad gäller att visa att det inte bara är en fråga om ingångsdata utan även kalkylmetoder och -syfte.
PWC påpekar att det är möjligt att dra olika, men lika giltiga, slutsatser av en kalkyl, vilket förefaller uppenbart när man ser vilka moment kalkylen innehåller. Greenpeace gör kommentaren att en uppgift om kostnaden inte är tillräcklig utan fordrar åtminstone en diskussion om hur stabil utsagan om priset är vid olika förutsättningar. Det borde vara självklart eftersom inte bara finansvärlden utan även energiområdet har sin beskärda del av svarta svanar, d.v.s. händelser med låg sannolikhet men med omfattande konsekvenser.
—————————————————————————-
Det är inte bara en fråga om pengar.
WWF har låtit utveckla en metod för att sätta betyg på olika stimulansåtgärder som används i klimatpaketen världen runt. Metoden är intressant såtillvida att den tycks prioritera sådana insatser som leder till att marknadsprocesser sätts igång. Man mäter alltså inte enbart efter hur mycket budgetmedel som länderna sätter in utan efter vilken “kvalitet” de har, se bild.
Det var just detta som Föreningen Sveriges Energirådgivare föreslog i sitt remissyttrande över effektiviseringsutredningen: ”Vi menar att bidragslinjen både pga att den är illa underbyggd i utredningen och av allmänna skäl är tveksam. Vi har talrika erfarenheter av hur marknadernas aktörer blir bidragsmaximerare i stället för energieffektiviserare. Vi utesluter inte att bidrag behövs bla för att starta och underhålla de ”lärprocesser” som transformerar marknaderna men vi menar att bidrag lätt kan leda till att lönsamma åtgärder överstimuleras.
Vi vill istället föreslå ett ROTEFF-system. Ett system för Finansiering av Effektiviseringsdelen i Renovering, Ombyggnad och Tillbyggnad. Då kan även lönsamma åtgärder få ett visst stöd genom att finansieringen säkerställs och i viss omfattning görs särskilt attraktiv. I Frankrike har man inom ramen för deras miljösatsning ”Grenelle d l’environment” skapat ett finansieringssystem som fungerar så att banker lånar in från privatpersoner mot en fast skattefri ränta och lånar ut till enskildas effektiviserinsgprojekt mot en fast icke avdragsgill ränta. Vinsten för båda parter är säkerhet och överskådlighet i ett av staten garanterat system och där bankerna lärt sig göra de nödvändiga kalkylerna.
En annan variant skulle kunna vara att finansieringen garanterades för vissa åtgärder vars effektiviseringsresultat (avkastning) garanteras av en produktleverantör, eventuellt med ett leasingförfarande.
I båda dessa fall utformas stödet till att skapa den säkerhet som eljest ger upphov till tvekan hos användarna och leder till ett ”effektiviseringsgap”.
——————————————————————————————-
Minns Du Nordpolen?
Kommissionen för hållbar utveckling har låtit sammanställa den senaste kunskapen om klimatfrågorna och med viss vinkling på Sverige. Såtillvida får vi veta att vintern 2007-08 var den varmaste i mannaminne i östra Sverige även om just en sådan observation inte i sig indikerar klimatförändringen. 
