Utvecklingen kan faktiskt bli positiv

Jag är inte den som möblerar om i onödan, och jag har jobbat i samma företag i tolv år. Ibland tycker jag därför att jag är dålig på förändring. Men samtidigt har jag lätt att anpassa mig till de förändringar som ständigt sker runt omkring mig, och jag funderar alltid på hur jag ska utveckla min arbetsplats och mitt team. Anna Joelsson går på djupet kring förändring.

För mig betyder utveckling och förändring ungefär samma sak så kanske är jag ganska bra på det ändå. Det finns mycket i världen som skulle behöva förändras till det bättre och där utvecklingen skulle behöva gå i en annan riktning. I en hållbar riktning. Och det jobbar jag ju för varje dag.

Stora och snabba förändringar har skett, och vinnarna är de som kan hantera detta.

Jag är också mer hoppfull nu än på länge om att utvecklingen faktiskt kan bli positiv. Det beror inte på att vi sett minskad energianvändning under våren eller att utsläppen sjönk rejält under april när världen var som mest nedstängd.

Nej, detta blir knappast ens ett hack i kurvan om vi inte fortsätter att förändra. Men under denna konstiga vår 2020 har vi väl alla sett att vi faktiskt är bättre på att förändra oss själva och vårt samhälle än vi tidigare trodde. Och just det faktum att vi börjar tro på att vi kan förändra kommer att vara avgörande.

Framtidsforskaren Alvin Toffler skrev 1970 att ”2000-talets analfabeter kommer inte att vara de som inte kan läsa och skriva, utan de som inte kan lära sig, glömma gammal kunskap och lära om”. Alvin Toffler skrev flera uppmärksammade böcker och hans huvudtes var att framtiden skulle innebära så stora och snabba förändringar att samhället skulle ha svårt att hantera dem.

Vi människor måste vara beredda på att anpassa oss och att lära nytt. Nu är vi där, under våren 2020 har många stora och snabba förändringar skett, och vinnarna är de som kan hantera detta, anpassa sig och lära nytt. Precis som en hållbar utveckling bygger på att vi kan förändra gamla rutiner och lära oss nya hållbara sätt att göra saker på.

Då är det passande att experter och forskare inom beteendedesign nu visar att vi faktiskt kan lära nytt även i hög ålder. De nya rönen visar att hjärnan är mycket föränderlig livet ut och vi kan lära nytt så länge vi vill. Det är inte hjärnans nervceller som sätter begränsningarna, utan huruvida vi tror att hjärnan kan lära sig eller inte, och om vi faktiskt vill förändra något. Vill vi det?

Jag läste nyligen en skrift där framtidsforskare menar att det är en felaktig föreställning att stora förändringar sker genom att regeringar ändrar politik utan att det istället sker genom att rutiner, normer och vanor ändras, och att regeringspolitiken kommer ikapp efteråt för att samordna det nya normala.

Författarna menar att vi alla kan bli förändringsmakare. Om vi vill. Jag gillar ordet förändringsmakare. Visst vill man bli en sådan istället för att vara vår tids analfabet? Våren 2020 och hjärnforskarna har visat att vi kan. Nu måste vi vilja.

Anna Joelsson
Energikonsult vid Sweco Systems, Umeå

Foto: Jan Lindmark