Utvärdering av vädring i ett flerbostadshus
Utvärdering av vädring i ett flerbostadshus har genomförts med mätning av fönster och balkongdörrars öppningstider under ett år. Syftet med mätningarna var att undersöka vädringsvanor samt beräkna dess påverkan på byggnadens energianvändning.
Energimyndigheten har finansierat ett par uppföljningsprojekt till Sabos ramavtalade lågenergihus, Kombo Bas, som uppförts likadana till fast pris över grund på många olika platser, vilket ger en unik möjlighet att analysera energianvändningens variation mellan olika orter. Rapporterna finns tillgängliga på Energimyndighetens och Sabos webbplatser. I ett av uppföljningsprojekten har detaljerade mätningar (fem minuters upplösning) utförts i fyra Kombo Bas-hus under ett år. Mätningarna omfattar ventilationsaggregaten, undercentralen, referensgivare i lägenheterna samt i Hultsfred även vädring. Mätdata och analyser av vädringsmätningarna redovisas i denna artikel.
Byggnaden
Byggnaden är ett Kombo Bas-hus i tre plan med totalt tolv lägenheter och uppfört i Hultsfred. Byggnaden ligger i relativt öppen terräng med viss exponering mot en sjö i sydost. Byggnaden har FTX-ventilation och fjärrvärme. För att kunna mäta öppningstiderna har kontaktbleck (larmkontakter) monterats på alla 48 öppningsbara fönster och balkongdörrar i lägenheterna, det vill säga 24 fönster och 24 balkongdörrar. Varje lägenhet har ett eller tre öppningsbara fönster samt två fönsterdörrar, en mot inglasad balkong och en mot öppen balkong. Fönsterkonstruktionen och kontaktbleck visas i figur 1. Mätning och registrering av öppningstider har skett var femte minut under ett år för perioden januari 2016 till och med februari 2017 (mätvärden för december 2016 saknas).
Uppmätta vädringstider
Resultaten från femminutersregistreringarna redovisas i ”mattdiagram”, figur 2 (nästa sida), för de tolv lägenheterna. Varje rad representerar en lägenhet, där varje dygn under mätperioden är ett vertikalt streck. Strecken representerar dygnens timmar (y-axeln 0–24) och färgen andel öppna fönster i lägenheten. Färgskalan visas i högerkanten och går från svart, allt stängt, till vitt, max andel öppet, vilket varierar mellan lägenheterna. Grå fält betyder att mätdata saknas. I mattdiagram kan tidsberoende i mätdata lättare ses. I figur 2 ses att det är stor skillnad mellan lägenheterna, från de som inte vädrar alls till de som alltid har något öppet. Det går också att skönja att många öppnar på morgonen, samt att det vädras mindre vintertid (vänstra och högra delarna). Ingen skillnad görs i figuren mellan balkongdörrar och fönster. För att fönsterkontakterna ska visa öppet räcker det med någon centimeters springa. Det finns ingen information om öppningsgraden.
Vädringsbeteende
För att analysera säsongsvariationer i vädringsbeteende och hur fönster respektive balkongdörrar används av brukarna, har mätresultatet delats upp i vinter-, höst och vår- samt sommarperioder. Resultatet redovisas som timmedelvärdesveckor (måndag–söndag, 168 timmar), för respektive period. Figurerna 3–5 (nästa sida) visar medelveckorna för perioderna, uppdelat på fönster, fönsterdörrar mot balkong respektive inglasad balkong. Det är tydligt att vädringsbeteendet varierar under året. Minst antal öppna dörrar och fönster fås under vinterperioden. Öppningstiderna är också betydligt kortare. Under vår och höst (figur 4) sker en mer frekvent vädring där i medeltal tre, fyra av de öppningsbara fönstren och en dörr öppna under dagen. Under sommarperioden är cirka tio (cirka 20 procent) av öppningarna öppna under dagen. Dagsvädring med balkongdörrar syns tydligt. Mätningarna visar att majoriten av öppningarna är stängda vid midnatt, endast enstaka fönsteröppningar vintertid och tre, fyra öppningar övrig tid på året. Det går inte heller att se någon större skillnad mellan vardagar och helger i mätvärdena (längst till höger i figurerna). Resultaten visar tydligt att mer vädring sker via dörren till inglasningen än till den öppna balkongen. Det gäller alla årstider. Balkongvädring sker i huvudsak dagtid. Nattetid verkar fönstervädringen dominera.
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 10!