USA: Smarta elnät högt på agendan

Smarta elnät är en förutsättning för att den amerikanska strategin med noll-energihus ska fungera. Det ses också som en modell för en tryggare elförsörjning. Men standardisering behövs.

– Smarta elnät finns på den nationella, politiska agendan och har ett starkt politiskt stöd, säger David Holmberg från NIST (National Institute of Standards and Technology).
NIST sorterar under amerikanska näringsdepartementet, och har som uppdrag att stödja amerikansk teknikutveckling och industri genom att bland annat arbeta med standardisering. Att få ett smart elnät till stånd är en viktig del av den amerikanska strategin mot ökad lokal elproduktion, som bland annat visar sig i att man i USA inte talar om energieffektiva byggnader utan snarare om NZEB, net-zero-energy-buildings. För att en byggnad ska gå plus-minus-noll på energisidan, vilket redan i dag är målsättningen vid prestigebyggprojekt, används framför allt solceller.

Standarder behövs
– Nätet behöver energieffektiva byggnader. Tidigare har vi sett till att ha en tillförselsida som matchat efterfrågan. Nu behöver vi istället få en efterfrågan som matchar tillförseln. Nätet behöver byggnader som svarar på en prissignal genom att justera effektlasten. Man kan tänka sig energilagring eller intelligenta system som använder el när den finns tillgänglig, säger David Holmberg.
För att få alla inblandade system att kommunicera behövs standardiseringsarbete, menar han.
– Vi behöver standarder för bland annat signaler för elpris, konsumtion och kraftkvalitet, kommunikation av framtida last och tillförsel, och marknadsinteraktion.
I dagsläget pågår bland annat arbete med att utöka protokollet Bacnet så att det ska fungera med smarta elnät.
– Det pågår mycket standardiseringsarbete, och det går snabbt framåt. Det är viktigt att våra NZEB-byggnader inkluderar kommunikation med det smarta elnätet, säger David Holmberg.

Distributionen viktigast
Journalisten Ken Sinclair, från AutomatedBuildings.com, målar med en bredare pensel. Distributionsproblemet är enligt honom det stora dilemmat, inte produktionen.
– Vi måste se på elnätet som på internet. Att bygga lokal kraft och stötta vid effekttoppar innebär en stor besparing jämfört med att bygga ut hela distributionskedjan. Flera små nät som samverkar ger dessutom större möjlighet att skicka kraften andra vägar vid störningar i elnätet, säger han.
– Det befintliga nätet kan inte utvecklas tillräckligt snabbt, vare sig för elproduktion eller distribution, och kommer därför att tvingas bli smart. Kontrollen över elnäten kommer att förändras, och det är städerna som kommer att driva den utvecklingen. Kunderna kommer att behöva äga sina elmätare, för att kunna sälja sin el till vilket elbolag de vill, säger han.

”Decennier kvar”
Michael Chimack, från konsultföretaget GDS Associates i Chicago, är mer skeptisk till smarta elnät som lösningen på alla energiproblem.
– Vi kommer att behöva effektivisera både installationer och övrig elanvändning. Det gäller både design av nya system, och underhåll av befintliga, säger han.
I Chicago investeras för närvarande i ett smart elnät, som ska koppla samman fjorton större byggnader. Energilagring är fortfarande ett stort problem i sammanhanget.
– Hur många elbilar måste laddas på natten för att effekttoppen ska flyttas från eftermiddagen? Det är en bra fråga. Jag tror att det rör sig om decennier innan vi har nått dit, säger han.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 3/2011 sid 62-63