Uppsalahem avvecklar värmemätningen

Värmemätning i moderna, väl isolerade lägenheter är inte lönsamt. Det har man konstaterat hos Uppsalahem, som nu ska avveckla systemet för komfortmätning.

Det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem har börjat avveckla det system för komfortmätning man använt de senaste åren. Orsaken är att moderna hus drar alltför lite värme för att mätningen ska löna sig, för Uppsalahem och för hyresgästerna, och att det finns svårigheter att få det rättvist.
Lars Göran Sjöö, byggchef hos Uppsalahem:
– Vi har tagit beslut att inte längre installera komfortmätning i nyproduktionen. Sedan vi började installera komfortmätning för två, tre år sedan har temperaturgivare installerats i nästan 600 lägenheter.
Enligt Lars Göran Sjöö är värmeanvändningen i dessa hus så låg att kostnaden för att installera mätutrustning och sedan mäta värmen inte kommer att betala sig.
– I de hus vi byggt de senaste åren är värmeanvändningen under 30 kWh per kvadratmeter och år.
– Det vi mäter och det folk betalar för är temperatur, 20 grader. Det klarar man den absolut största delen av året i princip utan något större tillskott av värme, istället kommer värmen från datorer, tv-apparater och även elsnåla vitvaror. Jag skulle nog säga att det ibland kan bli större problem med övertemperatur. När det gäller kyla har styrelsen tagit beslut att inte installera komfortkyla. Tanken med komfortmätning var att ge kunden valfrihet att själv kunna välja temperatur i lägenheten. Men rent tekniskt fungerar det inte om lägenheter som ligger nära varandra vill ha olika temperaturer.
Det man fortsätter att mäta är dock varm- och kallvatten där besparingspotentialen är stor både för kunden och Uppsalahem. Vattenförbrukningen är mellan 15 och 30 procent lägre med individuell mätning. Uppsalahem kommer dock även framöver att sätta upp en givare för värme i varje nyproducerad lägenhet för att man ska vara förberedd på eventuellt lagkrav på värmemätning.
– I dag ligger energianvändningen i våra nyproducerade hus som färdigställs från 2012 mellan 50 och 60 kWh per kvadratmeter och år. För åtta år sedan låg energianvändningen på 110 kWh, så det innebär en halvering. Även i vårt förnyelsearbete i miljonprogrammet halveras energianvändningen.

Liten andel
Andelen lägenheter som har installerat värmemätningsutrustning i Sabobeståndet är litet. Under två procent av lägenheterna har sådan utrustning, det vill säga ungefär 14 000 lägenheter.
Enligt Per Holm, energiexpert hos Sabo, är man fortfarande tveksam till just denna mediamätning.
– De medlemsföretag som installerat värmemätningsutrustning har framförallt gjort det för att testa tekniken och inte huvudsakligen implementerat det i hela beståndet. En orsak till detta är ju att det inte finns någon bra forskning inom området. Och så länge det inte finns någon bra referens lär inte medlemsföretagen våga satsa.
Han pekar som en anledning till tveksamheten också på kostnaderna, mellan 7 000 och 10 000 kronor per lägenhet plus en driftkostnad på cirka 500 kronor. Från EU har ett direktiv kommit där bland annat krav på värmemätning ingår, vilket bland annat Sabo ställer sig tveksamma till. Frågan är om nyttan uppväger kostnaderna.
– Baserat på antalet lägenheter bara bland våra medlemmar skulle ett krav på obligatorisk mätning kosta drygt fem miljarder kronor plus en årlig driftkostnad på cirka 350 miljoner kronor, och det finns andra åtgärder som kommer att ge en större miljövinst för de pengarna. De praktiska erfarenheterna från våra medlemmar pekar inte på att det är en försvarbar investering.
Däremot är man positiv till varmvattenmätning, som också finns installerad i ett större antal lägenheter, cirka 18 000.
– Att installera varmvattenmätare i lägenheter är en energieffektiv åtgärd, men den ska utföras i samband med stambyten för att bli lönsam.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/2011 sid 6-7.