Unikt stålhus nära unikt torn
Turning Torso har med sin unika arkitektur och byggkonst blivit en symbol för Malmö. Helt nära tornet gömmer sig en annan unik byggnad, ett bostadshus i rostfritt stål.
Plåthuset knäckte byggherrens ekonomi men hör till Malmös mer spektakulära byggnader. Foto: Mark Kretz
Ett par stenkast från varandra i Västra hamnen i Malmö finns två av de mest unika byggnaderna som uppfördes under 00-talet. Här, i det forna hamn- och varvsområdet med långa industrianor, finns dels prestigebygget Turning Torso, med sin internationella touch, tekniska komplexitet och annorlunda form. Den andra fastigheten är lägre och lite mer anspråkslös, men inte desto mindre unik – det är ett flerbostadshus med fasad i rostfritt stål.
Började i Glumslöv Hela historien började i Glumslöv i Skåne några år in på 00-talet. Där hade ett antal passivhus byggts. Till detta område kom Tomas Jonsson, grundare och ägare till Stanly Plåt, för att delta i en konferens kring passivhusbyggande.
Han hade fått klartecken för att på en tomt på kvarteret Flaggskepparen, i Västra hamnen i Malmö, uppföra två sammanbyggda fyravåningshus med 28 lägenheter i det material han kunde bäst, nämligen stål. Stanly Plåt hade dittills mest ägnat sig åt plåtarbeten åt industrin.
Uppförandet av fastigheten skulle ske via dotterbolaget Stanlybostäder. Tanken från början var inte att huset skulle fokusera på låg energianvändning, utan mer på en modulteknik som byggde på att man monterade samman byggelement, det vill säga bjälklag som bestod av sammanfogade stålkassetter. Tekniken hade utvecklats av Tomas Jonsson och redan testats i ett småhus i närheten av Malmö, med gott resultat.
Innan elementen levererades till byggplatsen skulle alla installationer vara dragna. Efter konferensen var Tomas Jonsson övertygad om att hans byggkonstruktion var som gjord för att ligga till grund för ett passivhus. Om utrymmena i stålkassetterna, som från början skulle vara tomma, fylldes med isolering skulle huset få en 500 millimeter tjock fasad och klara passivhuskraven. Till det krävdes att huset var tätt och att den energi som tillfördes i princip var lägenhetsägarnas ensak.
Elvärme Sagt och gjort – vvs-konsulten Ronny Dennfjord på Epro fick i uppdrag att göra värmebehovsberäkningarna, lösningarna för energisystemet och ventilationen, medan husets gestaltning utfördes av arkitekt Gunilla Svensson, Gunilla Svensson Arkitektkontor. – Vi var anlitade för en annan fastighet i samma kvarter. Då vår ursprunglige uppdragsgivare sålde sin tomt till Stanly Plåt fick vi uppdrag även åt dem, eftersom Malmö stad krävde att arkitekt anlitades. Tomas Jonsson hade dock många färdiga egna idéer, exempelvis var stomkonstruktionen fixerad och det fick vi anpassa oss till, berättar Gunilla Svensson.
En annan aspekt var att huset i grundutförandet hade putsad fasad. – Vi hade vid en rundvandring i hans verkstad sett vilka maskiner han hade för att formpressa rostfritt stål och kom snart på att det vore mer spännande med en fasad av präglad rostfri stål istället, vilket det också blev. Vi gav några förslag och sedan gjordes fasaden i hans maskiner.
Fasaden kom att kläs med mönsterpräglat rostfritt stål, vilket ger den en yta med små metallbulor.
FTX-ventilation Värmeförsörjningen har lösts med luftvärme, via lägenhetsindividuella FTX-aggregat. Då återvinningen inte räcker finns eleftervärmare på cirka 390 W för en lägenhet, det vill säga mindre än 10 W/kvm som tillsatsvärmebehov för den kallaste dagen. Reglering sker i varje rum. Tilluften sker i vardagsrum och sovrummen, frånluften tas från wc/dusch, klädkammare samt via spiskåpan i köken. Själva aggregaten är i vissa fall placerade i trapphusen, i vissa fall lägenheterna. Lägenheterna är också försedda med utrustning för individuell mätning av varmvatten och el, inklusive el för förvärmning av tilluften. Det beräknade årsvärmebehovet var 33 kWh/kvadratmeter, år. Behovet av tillsatsvärme beräknades uppstå först vid utetemperaturer lägre än -5 grader. Då räknade man med energibehovet för uppvärmning för att täcka transmissionsförlusterna och tillsatsvärme för ventilationsuppvärmningen Hushållsel och energi för varmvatten skulle tillkomma.
En viktig fråga var tätheten. Eftersom man kunde utföra en stor del av bygget i en produktionslokal, och inte på en byggplats, kunde även tätheten testas innan man skickade ut elementen till byggplatsen. – Fasadisoleringen var sammanlagt cirka 500 millimeter tjock och vi drog upp isoleringen kring fönstren så att energiförlusterna kring fönsterbågarna skulle bli så små som möjligt. Vi utvecklade också ett speciellt infästningssystem mellan fasad och bjälklag, för att minimera köldbryggor, berättar Tomas Jonsson. Testat
Förutom att byggtekniken gjorde huset energisnålt, medförde den att ljudinträngningen var mycket liten, både utifrån och mellan lägenheter och våningar, visar tester vid Lunds tekniska högskola. Ljudnivåer och hållfasthet testades i det småhus Stanlybostäder uppförde i Kulladal utanför Malmö något år innan bygget av flerbostadshuset. Hållfastighetsberäkningarna visade att konstruktionen är 2,5 gånger starkare än den behöver vara.
Halverad byggtid Stanlybostäder stod för byggandet, och enligt Tomas Jonsson lärde sig bygglaget hur man skulle hantera de till bygget kommande modulerna. I jämförelse med uppförandet av den första byggnaden, halverades byggtiden för den andra.
När så i princip hela bygget var klart i slutet av 2009 försattes Stanlykoncernen i konkurs. Orsakerna var flera; en olycklig brand, att man var en liten aktör, fördyringar och förseningar samt ovana med byggbranschen. Det som hände efter konkursen var att HSB i början av året därpå köpte fastigheten och placerade den i dotterbolaget Sundsfastigheter. Slutnotan för bygget blev 80 miljoner kronor, mot det planerade beloppet på 55 miljoner kronor. Markus Johansson, förvaltare hos HSB Sundsfastigheter, har ansvaret för huset. – Efter att vi köpte det fick vi bekanta oss med det, det var en utmaning att ta över ett så vackert hus som det ju är. Det som har varit lite av utmaning är att utbilda oss i hur huset ska driftas. Alla lägenheter var ju inte heller fulla när vi tog över.
Han konstaterar att huset klarar att behålla tillförd värme. – Vi gjorde en helt ovetenskaplig mätning av hur bra huset lagrar värme, genom att hänga upp en temperaturmätare i en tom lägenhet, vars innetemperatur egentligen borde sjunka under de dimensionerade 21 graders. Trots att det alltså inte tillkom någon gratisvärme i form av personer, belysning eller annan utrustning höll sig innetemperaturen på samma nivå, även när utetemperaturen sjönk ner till noll grader.
Energideklaration I början av förra året genomfördes en energideklaration. Då hade Sundsfastigheter ägt huset i ett år. Det som kunde konstateras var efter att ha fått del av energideklarationen att energianvändningen var mer än dubbelt så hög som det projekterade värdet; 87 kWh/kvm, år. Exakt vad detta kan bero på kan inte Marcus Johansson svara på, men anger att man efter deklarationen arbetat för att effektivisera systemen. – Varmvattenmätning drog vi igång direkt med, medan elmätningen har dröjt till efter sommaren 2011. En sak som kan ha påverkan är att uppvärmningen av garage, tvättstugor och trapphus sker via förvärmd tilluft. Det är saker vi ska titta närmare på. Tvättstugetemperaturen ska vara 18 grader, garaget 10 grader och trapphusen 15 grader. En åtgärd man funderat på är att minska värmetillförseln till garaget, men där stötte man på problem: – Att sänka temperaturen i garaget orsakar problem med korrosion på bilarna, vilket hyresgästerna naturligtvis vill undvika, i synnerhet med tanke på de relativt höga hyror man har i dessa kvarter. I de 87 kWh man uppmätt ingår också hyresgästelen, vilket alltså också omfattar den el som används för förvärmning av tilluften. Hur stor just denna elanvändning är mycket svår att uppskatta menar Marcus Johansson, men i takt med att mätresultaten kommer in från undermätning hos hyresgästerna ska denna elanvändning, liksom övrig hyresgästel, kunna tas bort från de 87 kWh.
Unikt hus VVS-konstruktören Ronny Dennfjord tycker att de vvs-tekniska lösningarna var fiffiga. – Rör och övrig kanalisation monterades in i vägg- och golvelementen på fabrik, och ändarna försågs med lock. Innan montage togs locken bort och man dockade på fasadelementen på utsidan av golven, vilket gjorde montagetiden på byggplats mycket kort. Att kanaler och rör drogs i yttervägg gjorde inte så mycket, de ligger ju i en 350 millimeter tjock isolering. Energianvändningen finns det stora möjligheter att få bra kontroll på med hjälp av de övervakningssystem som finns i form av elmätare och mätare för fjärrvärme, enligt Dennfjord. I lägenheterna finns även system för undermätning av elanvändningen för uppvärmning av tilluften. Att energianvändningen är högre än beräknat finns det förklaringar till, enligt Dennfjord: – Förra vintern var extremt kall, även i Malmö, med dygnsmedeltemperaturer fyra, fem grader under dimensionerande temperatur, vilket naturligtvis fick till följd att både el- och fjärrvärmeanvändningen ökade, jämfört med det beräknade. Det FTX-aggregat lägenheterna är försedda med har ett elbatteri med en effekt på 390 W, för att klara 21 graders innetemperatur vid dimensionerande utetemperatur.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 2/12 sid 16-18
- Fakta Byggherre: Stanlybostäder Konstruktör: Stanly Plåt Arkitekt: Gunilla Svensson Arkitektkontor Totalentreprenör: Stanly Plåt Bygg: Stanly Plåt VVS-konstruktion: Epro
