Tvätta och diska med fjärrvärme
I femton år har Gunnar Nilsson, Göteborg Energi, arbetat för att introducera fjärrvärmedrivna vitvaror. Nu är de första storskaliga installationerna på gång, Västerås är först ut.
Vitvarorna ser ut som vilka vitvaror som helst. Men när de visades på Fastighetsmässan låg en del besökare på knä framför produkterna. Foto: Ingar Lindholm
På Fastighetsmässan förra året kunde uppmärksamma besökare få se en udda syn. Underredet i disk- och tvättmaskinerna som var utställda i en gemensam monter för Göteborg Energi, Mälarenergi och Asko studerades noggrant genom att besökarna lade sig på alla fyra och försökte kika in i maskineriet bakom det vita metallskalet.
Orsak? Jo, det var första gången fjärrvärmedrivna tvätt- och diskmaskiner ställdes ut i offentligheten. De som låg på alla fyra och kikade var bland annat Askos kollegor inom vitvarubranschen, som ville lura ut hur tekniken fungerade. I fjärrvärmevärmda vitvaror cirkulerar värmevatten genom en värmeväxlare som sköter uppvärmningen istället för ett elbatteri. Anledningen till att det låg folk på alla fyra i montern var den som spankulerade nöjd omkring på mässan, medveten om att en lång tids arbete nu var slut. Den som gick omkring var Gunnar Nilsson, ansvarig för teknisk utveckling hos Göteborg energi. – Redan 1993 fanns hos värmetekniker i Holland tankar på fjärrvärmedrivna vitvaror. När de tänkt färdigt uppsökte de vitvaruindustrin, och hos Miele fick de napp. Utvecklingen av systemet hade då gjorts av en grupp med deltagande av holländska motsvarigheten till svenska energimyndigheten, vvs-konsulter och fjärrvärmebolag, berättar han.
Rann ut i sanden Resultatet av det holländska projektet blev tolv tvättmaskiner och torktumlare som testades. Tyvärr rann idén ut i sanden – industrin var för rädd för att haka på en helt ny produktionsteknik för en oprövad marknad. Några år senare fick Gunnar Nilsson upp ögonen för det holländska projektet. – Till skillnad från holländarna har vi hela tiden haft idén om att ersätta el med fjärrvärme för ögonen, medan de drog igång projektet för att minska energianvändningen. Det holländska projektet kom upp vid möten inom den europeiska fjärrvärmeorganisationen Euroheat där jag varit svensk representant i flera år. – I det holländska försöket fick fastighetsägarna köpa maskinerna ganska billigt mot att de levererade in mätvärdena till en mätcentral.
Branschen nobbade Biten av det holländska försöket att lansera tekniken med fjärrvärmedrivna vitvaror gjorde han under slutet av 1990-talet försök att intressera både sina fjärrvärmekollegor och vitvarubranschen för den tekniken. – Vi insåg snabbt att Miele inte var intresserade av någon fortsättning. Vitvaruindustrin är mycket svårt att arbeta med – de kräver jättelånga serier, vilket vi ju inte kunde garantera från början. När det gällde fjärrvärmen i Sverige tuffade fjärrvärmemarknaden på utan någon allvarlig konkurrens, vilket heller inte gav något incitament att jobba mot vitvarubranschen. Projektet blev i början av 2000-talet föremål för forskare, bland annat Tomas Persson, som år 2007 fick EMTF:s stipendium med titeln ”Combined solar and pellet heating systems for single-family houses”. Han har i sin fortsatta forskning undersökt tekniken med fjärrvärmda tvättmaskiner.
Demonstrationshus Under 2005 tog projektet ett steg framåt, då Gunnar Nilsson lyckades skaffa fram ett demonstrationshus i Göteborg som byggdes om i akt och mening att det skulle förses med så mycket fjärrvärmedrivna produkter som möjligt. Till sin hjälp hade man Tomas Persson som tog fram en tekniklösning som byggdes in i två konventionella tvätt- och torkmaskiner. När det gäller torktumlaren används en maskin som tagits fram i Holland, men som aldrig introducerats på marknaden. Före ombyggnaden till vattenburen värme, värmdes huset upp med direktverkande el. Nu sker uppvärmning med hjälp av fjärrvärme, som också driver bland annat ett växthus, en badtunna, tvätt- och diskmaskin, markvärme samt en anläggning för komfortkyla. – Tanken var att testa fjärrvärme i alla möjliga kombinationer och användningsområden, alltifrån fjärrvärme, till vitvaror och kyla medelst en absorptionskylmaskin. Det sistnämnda visade sig dock vara lite problematiskt – den minsta absorptionskylmaskin som gick att hitta var en österrikisk vinkylare, säger Gunnar Nilsson. Det konverterade huset är en privat tegelvilla i Johanneberg i centrala Göteborg. Husets fjärrvärmedrivna produkter fungerar utmärkt än i dag, och försöket gav viktiga erfarenheter. – Fjärrvärmedrivna vitvaror kräver en extra rördragning för tillopp, vilket gör det svårt att använda fjärrvärmedrivna vitvaror i befintliga flerbostadshus, men däremot i nybyggen är det ju utmärkt att göra detta.
Projekt sedan 2008 Den enda vitvaruleverantör av dem som Svensk Fjärrvärme och Gunnar Nilsson kontaktade som nappade på idén om fjärrvärmedrivna vitvaror var Asko. Tillsammans driver de nu ett projekt med Högskolan Dalarna, Karlstad Universitet, Mälarenergi, Göteborg Energi, Aroseken, Borlänge Energi, Tunabyggen samt Västerås stad. I projektet ska man installera fjärrvärmedrivna vitvaror i 200 lågenergihus i Västerås, Göteborg och Borlänge. Projektet leds av Tomas Persson och stöds av Fjärrvärmeföreningens forskningsprogram Fjärrsyn. Bland annat ska nya, icke konventionella installationer som minimerar rördragningar, kostnader och värmeförluster i hus och kulvertnät utvärderas. I dag är det inte bara tvättmaskiner och diskmaskiner som är fjärrvärmda, det ska också komma fjärrvärmda torkskåp inom ett år. – Vi ville nog haft igång projektet tidigare, men de senaste åren har det försenats på grund av bygg- och finanskriser, säger Gunnar Nilsson. – En stor svårighet är att få ut erbjudandet om att använda fjärrvärmedrivna vitvaror i rätt ögonblick, innan byggherren – ifall man bygger flerbostadshus – bestämt sig för vilken typ av vitvaror man vill ha. Det är egentligen ingen stor sak – det räcker med en extra rördragning för varmvattentillförseln i lägenheten. – Jag har en känsla av att det är svårare att övertyga byggherrar och byggentreprenörer än boende. Man ska veta att fjärrvärmedrivna vitvaror behöver mindre energi för att uppnå samma mål, samtidigt som priset på fjärrvärme är lägre än elpriset.
Den första storskaliga installationen i Göteborg dröjer. – Det diskussioner i samband med flera projekt där detta varit aktuellt, där vi dock inte vet utfallet av än, konstaterar han. Några mindre projekt har det blivit, bland annat ska fjärrvärmda diskmaskiner disk i Göteborg Energis nya huvudkontor liksom att fjärrvärmda tvättmaskiner och torktumlare ska användas när en av Göteborgs fotbollsföreningar bygger nytt klubbhus.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/12 sid 22-24
Fjärrvärmedrivet i Västerås Den stad i vilken det första stora provet med fjärrvärmda vitvaror ska ske är Västerås. Satsningen sker i två projekt, där Mälarenergi medverkar.
Det ena rör sig om flerbostadshus med 160 lägenheter i fyra huskroppar där inflyttning kommer att påbörjas vis årsskiften. Byggherre är det kommunala bostadsföretaget Mimer. – Här rör det sig om i princip passivhus, som förses med värme från ett centralt luftbehandlingsaggregat, med möjlighet till individuell eftervärmning i respektive bostad, berättar Kjell Andersson, Mälarenergi.
För fjärrvärmeförsörjningen av flerbostadshusen har man tagit fram en egen systemlösning med hjälp av Kadesjös ingenjörsbyrå. En gemensam fjärrvärmecentral byggs för de 4 huskropparna. Från denna fjärrvärmecentral dras ett sekundärt värmesystem med en konstant framledningstemperatur på 60 grader året runt. Detta värmesystem försörjer sedan ett centralt ventilationsaggregat, som förvärmer luften till 20 grader. I lägenheterna finns sedan eftervärmningsbatterier för den som önskar ha det varmare. Förutom att för- och eftervärmningen av tilluften sker med värme, är vitvaror som tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin direkt inkopplat på det sekundära värmesystemet. Till systemet är också badrummens handdukstorkar inkopplade.
Det andra är ett grupphusområde, Gotö, som Aroseken bygger med cirka 20 bostäder i en första etapp. Även här kommer inflyttning att påbörjas efter årsskiftet. När området är färdigbyggt kommer det att vara mer än 80 grupphus. Principen för värmeförsörjningen är densamma för grupphusområdet. En fjärrvärmecentral gemensam för området har placerats i en miljöbod och från den har sekundär kulvert (ett pex-system) lagts till alla kommande hus. Husen är lågenergihus och förses med golvvärme i bottenplan och med radiatorer på plan 2. Ventilation sker med ett FTX-aggregat. Dessa hus kommer att förses med värmedrivna tvättmaskiner.
Beräkningar visar att fjärrvärmeanvändningen i bostäder med värmedrivna vitvaror kommer att öka med cirka 700 kWh per år om disk, tvätt och tork installeras. – Totalt kommer vi att leverera cirka 112 MWh värme till flerbostadshuset, vilket i sin tur ersätter motsvarande energivolym i el. Med ökande värmeproduktion kan vi öka produktonen i samma grad. För varje kWh värme vi kan göra, kan vi göra 0,6 kWh el i kraftvärmeverket.
Mälarenergi ska även sätta ut två torkskåp på ett daghem i Västerås för få dessa provade i fält. – Här finns en stor potential eftersom man har långa drifttider på torkskåp som står i förskolor/daghem. Under höst/vår är de i drift under långa tider och varje skåp har ett eleffektbehov på cirka 2 kW som kan ersättas med värme, säger Kjell Andersson.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/12 sid 24
