Trycket stoppar strålningen
På Länssjukhuset Ryhov i Jönköping har en helt ny avdelning för nukleärmedicin byggts. Men den nya medicinska utrustningen och behandlingsformen ställer krav på vvs-systemen.
Radioaktiviteten som patienterna får i sig här är så låg, så att de kan besöka Citygross direkt efter undersökningen. Då kan stråldosen inte vara farligt hög men för de som har lokalerna som arbetsplats och ständigt riskerar att bli utsatta för radioaktiv strålning måste arbetsmiljön vara utformad så att riskerna minimeras. Det konstaterar Alexander Uhnell, uppdragsansvarig hos Sweco Systems i Jönköping, där vi står i ett av de två så kallade Hotlab rummen, på den nya avdelningen för nukleärmedicin på Länssjukhuset Ryhov. Han har också varit vvs-ansvarig vid ombyggnaden av avdelningen som gjorts i en befintlig del av sjukhuset. Förutom Hotlab finns också lokaler för undersökning, manöverrum, granskningsrum, vilrum, administrations- och personalutrymmen. I Hotlab-rummen finns de dragskåp där radioaktiva spårämnen blandas i form av en vätska som sedan sprutas in i patienterna inför att dessa ska undersökas i de så kallade CT-kameror som numera finns på sjukhuset.
För att de radioaktiva ämnena inte ska spridas till intilliggande lokaler råder konstant undertryck i Hotlab-rummen, även om arbetet utförs i dragskåpen. Dessutom finns en sluss i form av ett rum mellan hotlabbet och korridorerna där det råder konstant övertryck. I både hotlab och slussar är tilluftsdonen försedda med hepafilter för att säkerställa att luften som tillförs rummen är fri från föroreningar. I själva Hotlab-rummen ska renrumsklass råda, vilket betyder att bakteriehalten inte får överstiga 100 Cfu (antalet kolonibildande partiklar per kubikmeter luft), i princip samma nivå som i operationssalar. Tilluften till slussen är 600 kubikmeter luft i timmen. För att undvika att radiaoaktiva ämnen sprids till intilliggande lokaler måste både Hotlab-rummen och slussarna byggas helt täta. Eftersom det är svårt att upprätthålla rätt tryckförhållande injusteras ett lägre tillufts- än frånluftsflöde i Hotlab-rummen och tvärtom i slussen. Sedan görs ett hål i slussens väggar mot Hotlab-rummet och korridoren där ett motviktsförsett överluftsdon monteras och har som uppgift att kontrollera det övertryck som skapas. I Hotlab-rummen eftersträvas ett undertryck på 10–15 Pa och i slussen ett övertryck på 10–15 Pa i förhållande till omgivande lokaler. Avdelningens tillkomst gör att patienter, som tidigare har fått åka till Linköping för avancerad röntgenundersökning vid bland annat misstänkt cancersjukdom, nu får detta gjort på hemmaplan.
Efter att de fått sin spruta placeras de i så kallade PET/CT- eller Spect/CT-maskiner för skiktröntgen som kan karaktärisera tumörsjukdomar, före, under och efter behandlingen. Maskinen skannar den punkt där cancern finns med hjälp av den radioaktiva vätskan. För att kyla PET/CT- och Spect/CT-maskinerna används luft eller vatten. Två av de installerade maskinerna är luftkylda med fläktluftkylare som säkerställer rätt rumstemperatur och en av maskinerna är vätskekyld. Temperaturen på vattnet till denna är åtta grader och värmen återvinns för eftervärmning av tilluften. Även återvunnen värme från processkylmaskinerna används för eftervärmning av tilluften. I det fall denna värme inte behövs kyls den med tappkallvatten till det allmänna avloppsnätet med hjälp av en växlare.
– Det kan vara så att samma typ av CT-maskin kan ha olika kylning, beroende på vilken fabrikant som tillverkar den. Funktionen för verksamheten är densamma, men ur energisynpunkt är det olika. Jag föredrar vätskekylt, eftersom vatten är betydligt bättre än luft på att bära värme. Med luftkylda maskiner måste vi tillföra mer luft i rummet med risk för drag. Det bästa är att kunna projektera för att upprätthålla de hygieniska luftflödena i rummet och ta hand om spillvärme med ett vattenburet system. Då är det mycket enklare att dimensionera och få plats med installationerna ovan undertak.
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 10!
Se även en film om projektet på denna länk
