Trump kan inte vända trenden

Hans Nilsson är svensk nestor i energieffektivisering och en känd profil i energisammanhang internationellt. Att Donald Trump kan orsaka en rejäl backlash för klimat- och energiarbetet i USA tror han inte på.

Mais oui! Hans Nilsson tackar glatt ja på franska när Energimagasinet förslår en kopp kaffe på kafé och bageri Petite France på Kungsholmen. Här känner han sig hemma. I fem år, 1997-2002, arbetade han nämligen som tjänsteman på International Energy Agency:s, IAE:s, sekretariat i Paris. 

Energisparande förknippas än i dag med ord som uppoffringar och svårigheter. Språkbruket är i otakt med teknikutvecklingen.

Familjen bodde ett par kvarter från den internationella energibyråns huvudkontor, i 15:e arrondissemanget, strax söder om Eiffeltornet.

– Det är svårt att inte trivas i Paris och det var ett spännande jobb med många internationella kontakter, säger han. Bland annat ansvarade han för program där man jämförde ”best practices” inom energieffektivisering bland IEA:s medlemsländer. 

2002 lämnade han sekretariatet och reste hem men samtidigt utsågs han till ordförande i IEA:s energieffektiviseringskommitté, där 17 medlemsländer utvecklar analysmodeller för att mäta energibesparingar. Den gula ledartröjan i kommittén behöll han i nio år – till 2011. 

”Oerhört betydelsefull”

I dag håller den numera 71-årige malmöpågen och energikonsulten på att minska sina uppdrag i världen. 

– Han har varit oerhört betydelsefull genom att han lyckats samla experter, forskare och anställda inom området, säger Nils Borg, generalsekreterare i ECEEE, en europeisk organisation för energieffektivisering som Nilsson varit med att grunda.

– Han har också inspirerat många yngre ingenjörer och har ett närmast encyklopediskt kunnande inom energieffektivisering.

Numera är Hans Nilsson ordförande i Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en förening som försöker få fler att använda energieffektiv teknik.

Samtidigt jobbar han som konsult i egna företaget Fourfacts och är en flitig bloggare på Fourfacts.se. 

Började på Elverket

Hans Nilsson föddes strax innan krigsslutet, på våren 1945, i arbetarstaden Malmö. Han växte upp i den numera chica stadsdelen Gamla staden, nära Slottsparken. 

Som 20-åring tog han examen som elingenjör och läste sedan nationalekonomi, statistik och företagsekonomi vid Lunds universitet. 

På 60- och 70-talet arbetade han på Elverket i Malmö. Då var det viktigaste producera och få ut el till hushållen.

Varför vanligt folks användning av el såg ut som den gjorde var till en början ointressant för energileverantörerna.

– Vi pratade i termer som leveranspunkter och belastning. Elingenjörerna såg sig själva som tekniska hjältar som levererade samhällsnytta och såg till att allt fungerade. Att prata om energileveranser utifrån ett kundperspektiv fanns inte på kartan, säger Hans Nilsson.

”Don’t Say the M-word”

I USA på 70-talet föddes dock insikten om att kunderna – efterfrågan på 
energi – var möjlig att påverka. Det fanns bland annat en rädsla för utländskt oljeberoende – och efter Harris­burgolyckan 1979 oroade man sig för kärnkraftens eventuella miljö­konsekvenser.

Amerikanen Clark Gellings, på Electric Power Research Institute, EPRI, var en av pionjärerna. Han ville locka leverantörerna att hjälpa sina kunder spara el och värme. 1984 myntade han begreppet dsm, demand side management.

– Gellings konstaterade att det var tabu att diskutera ”The Market” eller kunderna. Han var lite ironisk: – ”Don’t Say the M-word”.

Sedan dess har mycket hänt vad gäller synen på energisparande inom energiföretagen.

Det forskas kring hur teknikutvecklingen kan bidra och hur energiåtgången kan minskas via it-tekniska styrmedel och på hur vi som energikonsumenter beter oss. 

Varför gör vi inte som vi borde?

– Energisparande förknippas än i dag med ord som uppoffringar och svårigheter. Språkbruket är i otakt med teknikutvecklingen, säger Hans Nilsson 

– Energieffektivisering i dag är inte svårt, bara komplicerat.

Vad menar du?

– Jo, exempelvis om jag ber barnbarnet att gå till affären och köpa en lampa. Då måste jag bestämma hur många lumen och kelvin den ska ha, om den ska kunna dimmas och vara en halogen- eller ledlampa eller en lågenergilampa. Det finns många val.

Att spara energi är en process som tar tid. För många privat­personer, företag och myndigheter handlar det om steg för steg.

– Men det finns gott om ”low hanging fruits”. Alltså enkla saker man kan göra, säger Hans Nilsson. 

– Folk kan inte ställa om över en natt, men det finns en stor sparpotential som inte är realiserad än.

Trump kan inte vända trenden

Till skillnad från tiden på Elverket i Malmö är klimatfrågorna i dag på världens agenda – och vindkraftsparker och andra förnybara energislag expanderar.

Men sedan Donald Trump vann striden om presidentposten i USA växer oron för vad hans ledarskap ska innebära för klimatarbetet på kort och lång sikt.

Trump har hävdat att klimathotet är ett kinesiskt påfund och lovat sina väljare att öka användningen av kol, gas och olja.

Men enligt Hans Nilsson kan Trump få svårt att åstadkomma en kraftig backlash. 

– Han kan visserligen minska anslagen till klimatforskning, men dagens amerikanska företag har upptäckt the M-word. Trump kan inte vända den trenden. Det finns en stark kommersiell drivkraft att ställa om till klimatvänlig produktion och energieffektivisering över hela USA. Flera delstater är långt framme. Och det finns dessutom en enighet mellan demokrater och republikaner om vikten av energibesparingar, säger han.

Amerikanska The Time är också tveksam till om Trump kan uppfylla sina löften till arbetslösa kolgruvearbetare i Virginia, Kentucky och Pennsylvania om ge kolet ett uppsving. 

Naturgasen som utvinns via fracking är oftast billigare än kol som råvara, priset på solceller krymper och intresset för vindkraft är stort i USA. Till och med i konservativa Texas, enligt The Time.

– Om Trump fortsätter att sprida uppfattningen att klimatfrågan är ett kinesiskt påhitt leder det till minskade amerikanska teknikinvesteringar och att de amerikanska företagen riskerar att halka efter sina kinesiska konkurrenter, säger Hans Nilsson.

– Det enda han kan åstadkomma är att skjuta amerikanska företag i ryggen. ”That will not make America great again”. 

Text: Monica Kleja Foto: Goro Bertz