Trångboddhet ger sämre luftkvalitet
God luftkvalitet kan riskera att åter bli en klassfråga. Det befarar docent Linda Hägerhed vid Högskolan i Borås.
– Trångboddheten ökar vilket leder till sämre luftkvalitet i många bostäder, säger hon.
Häromåret konstaterade Statistiska centralbyrån att 16 procent av Sveriges befolkning bor trångt, vilket är den högsta andelen i Norden. I Norge är trångboddheten 6 procent, i Finland 8 procent och i Danmark och Island 10 procent. Tvärtemot trenden inom EU ökar trångboddheten i Sverige. 2011 var den 14 procent, enligt Eurostats mått på trångboddheten. 2019 hade andelen ökat till 16 procent.
Precis som mycket annat varierar trångboddheten mellan olika grupper. Bland inrikes födda var den 2019, enligt SCB, 9 procent, bland utrikes födda 30 procent och bland personer som är födda utanför EU 36 procent. Det är väl känt att trångboddhet kan leda till sämre hälsa.
– Att god ventilation i byggnader är viktigt för människors hälsa är inget nytt, utan något vi vetat sedan urminnes tider, säger Linda Hägerhed, som är docent och lektor i byggnadsteknik med inriktning mot inomhusmiljö, byggnadsfysik och energieffektivitet vid Högskolan i Borås.
Redan Hippokrates beskrev, några hundra år före vår tideräkning, vilka negativa effekter på hälsan som förorenad luft kan ha.
– De flesta av våra hus är gamla. Många är i behov av renovering, det gäller inte minst ventilationssystemen. Men det behöver göras på ett smart sätt så att det inte blir för dyrt. Folk måste ha råd att bo kvar även efter renovering. Annars blir god luftkvalitet en klassfråga.
Är den det i dag?
– Den kan i alla fall bli det. Trångboddheten, som nu förstärks av att bostadsbyggandet minskar, gör att det bor för många människor i en del bostäder. Och det gäller inte bara i miljonprogramsområden.
– När det bor för många män-niskor i en bostad används badrum, kök och liknande mer än vad som var tänkt från början. Det blir en ökad fuktbelastning vilket ventilationssystemet till slut inte klarar.
Vilket leder till?
– Förutom en mindre hälsosam luftkvalitet för de boende skadas även byggnaderna av fuktbelastningen med bland annat mögelpåväxt och då även på invändiga ytor vilket vi inte varit vana vid att se i svenska bostäder.
– Jämfört med exponering från skador inuti konstruktioner kan hälsopåverkan dessutom vara större.
Vad ska man göra?
– Förutom att det behöver renoveras så att människor ha råd att bo kvar, och så klart minska trångboddheten, krävs det multidisciplinära samarbeten. När det gäller inomhusmiljö och luftkvalitet finns det såväl tekniska och energimässiga utmaningar som sociala och hälsomässiga. Tyvärr fokuseras det ofta på framför allt de energimässiga.
Det är långt ifrån bara i bostäder som det kan vara problem med luftkvaliteten. Enligt Arbetsmiljöverket är den även dålig i exempelvis många skolor.
– Bra luftkvalitet har betydelse för prestation och lärande, vilket många studier har påvisat. Jag har även ett eget exempel. När jag häromdagen hade en lektion i en byggnadsfysikkurs – ironiskt nog om hur ventilation i byggnader fungerar med lufttryck, olika typer av system och liknande – var det övertemperatur i klassrummet plus att ventilationen inte fungerade som den skulle. Resultatet blev att studenterna inte hängde med så bra, klagade och inte orkade lyssna, berättar Linda Hägerhed.
Under flera år har klass- och barngruppsstorlekarna ökat i skolan och förskolan. Det är en utveckling som dessutom fått extra fart under det senaste året på grund av besparingar.
Mer avancerade tekniska system ställer ökade krav på såväl drifttekniker som underhåll av systemen
– När klasstorlekarna ökar kan det leda till att det är fler elever i ett klassrum än vad som ventilationssystemet projekterades för. OVK-kontrollerna görs mot det som byggnaderna är byggda för.
– Man kan dessutom ha byggt om, till exempel nya grupprum, utan att ha tagit hänsyn till hur ventilationssystemet fungerar.
Resultat kan bli tröttare barn och elever som får svårt att koncentrera sig, ett problem som kan förvärras av höga inomhustemperaturer.
– Om vi har klimatförändringar som gör att det blir allt varmare ute, inte bara på sommaren då skolorna i allmänhet inte används utan även under hösten och våren, ökar behovet av utvändigt solskydd.
Det är väl bara att sätta upp fler markiser på Sveriges skolor?
– Nja. Med tanke på hur lågt solen står i Sverige under höst och vår blir det en utmaning att få till solskydd som effektivt skyddar mot strålningsvärmen. Det och stora fönster gör att det kan behövas installeras luftkonditionering i många skolor.
Samtidigt som god ventilation är bra för både människors och byggnaders hälsa, bör det ventileras vid rätt tillfälle och i rätt omfattning. Inte minst av energieffektivitetsskäl.
– Länge har vi med hjälp av sensorer kunnat styra ventilationen utifrån koldioxidhalt och temperatur. Nu kommer det även billigare sensorer som gör det möjligt att styra utifrån partiklar och kemiska ämnen i luften, vilket är mycket bra – om de fungerar.
– Mer avancerade tekniska system ställer ökade krav på såväl drifttekniker som underhåll av systemen. Det krävs också bättre informationsbehandling.
Mer än hälften av den luft som vi andas under en livstid är inomhusluften i våra hem.
– I Sverige har vi god kunskap om kända problem som exempelvis skador på grund av fukt i betong och mögel. Men frågan är vad det är som vi inte vet? Vad blir effekterna av exponeringen för ftalater och andra hormonstörande ämnen från inredning och ytskikt som stör vårt endokrina system? Vad är det för ämnen som vi drar in i våra bostäder som vi i dag inte vet är ohälsosamma men som i framtiden kommer att visa sig vara det?
Text: Mikael Bergling
