Totalkonceptet testas på kulturhus

Nu ska två kulturhistoriskt värdefulla fastigheter energieffektiviseras enligt Beloks Totalmodell. Statens Fastighetsverk tror sig kunna minska energianvändningen med cirka en fjärdedel.

I kvarteret Johannes Större, på cirka 21 000 kvm, ett stenkast från den politiska maktens centralaste korridorer i Stockholm, kommer Statens fastighetsverk (SFV) att testa ett antal tekniker för att minska energianvändningen med uppskattningsvis 26 procent. Det har en kartläggning av potentialen visat att man kan göra, utan att på något sätt göra ingrepp i det gamla husets arkitektoniska arv. De äldsta delarna är från 1600-talet och ingen byggnad i kvarteret är yngre än drygt 100 år. Fastigheten inrymmer många olika verksamheter, som alla har speciella krav på fukt, ljud, ljus, och temperatur. Här finns allt från kontor och museiverksamhet till restauranger och glasstillverkning.

Viktigt värna arkitektoniska värden
Man kommer i detta projekt att använda sig av den modell som utvecklats inom Belok (Beställargruppen lokaler) och som i korthet går ut på att de snabbast återbetalda åtgärderna betalar de åtgärder som tar lite längre tid. För energispecialisten Mikael Zivkovic, SFV, som är verkets ledamot i Belok, är det viktigt att husets arkitektoniska värde inte ändras genom energisparåtgärderna.
– Vi får exempelvis inte göra något åt fasaden och inte heller åt viss belysning.
Kartläggningen har visat att den totala elanvändningen (inklusive hyresgästel) uppgår till 87 kWh/kvm/år, värmeanvändningen är 68 kWh/kvm/år och kylanvändningen 11 kWh/kvm/år.
– Om man beräknar att 25 procent av den totala elanvändningen är driftel, är huset redan i dag ganska energisnålt i sig. De åtgärder som vi kommit fram till är något av spridda skurar, alltifrån att komplettera solskyddet i form av markiser eller solskyddsfilm till att byta ut en del äldre ventilationsutrustning och titta över drifttider. Huset har ju genomgått ett par renoveringar, senast på 1990-talet, berättar Mikael Yllman, vvs-specialist, SFV.

Ventilationsaggregat och solskydd
Den kanske snabbast återbetalade insatsen är nog att åtgärda ett ventilationsaggregat från 1980-talet där man enkelt kan minska luftflödena med 75 procent. Till de mer långsiktiga investeringarna hör däremot att komplettera solskyddet och att åtgärda fönstren. De senare håller en mycket varierande standard, alltifrån 1+1-fönster till moderna fönster med argongas. Mätningar med värmekamera har också visat att temperaturen vid fönster med 1+1-glas är 9 grader och vid 3-glas med argongas 18-20 grader, när utetemperaturen är minus fyra grader.
Av de åtgärder som nu tagits fram kommer Belok att hjälpa till att räkna fram vilka som är mest lönsamma och som alltså får betala för de mindre lönsamma, allt enligt Totalprojektsmodellen.

Fler projekt
Projektet är planerat att stå klart i slutet av 2012, sen tillkommer en mätperiod, då man ska kontrollera att de önskade värdena uppfylls.
Ett liknande projekt – i en helt annan miljö – planeras för Arkitekturmuseet på Skeppsholmen i Stockholm som omfattar 5 000 kvadratmeter.
– Det är ett något enhetligare hus där en större del är museum och det finns krav på klimatisering av vissa magasin, men i övrigt inte med högre klimatkrav än vanligt, säger Mikael Zivkovic.
På Arkitekturmuseum har man dock inte kommit riktigt lika långt som i centrala Stockholm – inventering pågår för närvarande. I detta fall har energikraven också satts tillsammans med hyresgästen. Även om kartläggningen inte är klar på Arkitekturmuseet, så räknar man med att ombyggnaden ska vara klar tidigare där än i Johannes Större, eftersom det rör sig om färre och större åtgärder. Även där beräknas energianvändningen hamna på cirka 25 procent under nuvarande nivå.
Under nästa år kommer två ytterligare projekt att gå igång inom SFV i Stockholm där totalprojektkonceptet används.
– Totalprojektet är ett bra inventeringssystem som fokuserar på energianvändningen, vilket ju inte är fallet vid vanliga ombyggnader. Med Totalprojektets metod får vi fokus på energi vilket kan göra att vi byter aggregat som kanske inte uppnått sin slutliga tekniska livslängd, men som drar mer energi än vad de borde och därför kan vara lönt att byta.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/2010