Illustration: White Arkitekter

Ventilationstorn hjälper tornseglare

VENTILATION.

Ett åtta meter högt ventilationstorn som byggs för tunnelbanan i Järfälla ska också bli hem för olika typer av fåglar, bland annat tornseglare.

Tornseglare bygger bo under takpannor, i håligheter i murar, hackspettshål, holkar och liknande och är extremt anpassade till ett liv i luften. Från och med 2025 kan dock tornseglarna i naturreservatet Igelbäcken i Järfälla bosätta sig i det nya avluftstorn varigenom avluften från den nya tunnelbanelinjen mot Barkarby ska tryckas ut. Mitt ute i naturreservatet kommer nämligen ett åtta meter högt timrat torn att resa sig.

Tornet kommer att utformas som en oktagon där inspirationen till utseendet bland annat har tagits från äldre lantliga byggnader – en åttahörning – och målas med kimrök.

– Vi hade en interntävling på Whites huvudkontor i Stockholm, där det vinnande förslaget bearbetades tillsammans med Järfälla kommun. En intern jury utsåg vinnare, berättar Stefan Forsberg hos White arkitekter, som arbetat med projektet tillsammans med Linus Fransson von Essen, också från White arkitekter.
– Naturreservatet är en miljö där man vill ha ett fint torn. I samtal med Järfälla kommun kom vi fram till att det vore intressant att skapa boplatser för djuren som bor i reservatet. Vi tittade på olika djurarter som skulle kunna tänkas använda tornet, bland annat på olika förutsättningar för olika fågelarter. Efter diskussioner mellan White och Järfälla kommun beslutades att överst på ventilationstornet ska det finnas vinklar och hål där häckande tornseglare ska trivas. Men det kan även bli holkar längre ner på tornet, där mesar, finkar och även fladdermöss kan bo. Samtidigt har tornet en viktig funktion för tunnelbanans ventilation.

Håkan Stenlund är vvs-projektör på Ramboll och den som projekterar ventilationen i den blivande tunnelbanesträckningen. För tunnelbanan finns ett så kallat inriktningsmål för partikelhalt PM10 med ett timmedelvärde på 240 vid normal drift.

– Tornet står en bit in i tunneln för att föra bort partiklar ur luften och se till att luftkvaliteten upprätthålls på plattformarna. Det handlar om att ta bort slitagepartiklar som uppstår mellan hjul och räls. Luftflödet för tornet har, enligt Håkan Stenlund, bestämts genom luftkvalitetsberäkningar.

I en teknikartikel i Energi & Miljö nr 10/2016 beskrev han luftkvalitetskraven i järnvägs anläggningar under mark. Höjden på tornet har bestämts genom en så kallad spridningsberäkning för att därigenom klara luftkvaliteten utomhus. Tornet har en utloppsarea på cirka 25 kvadratmeter. Maxflödet är 100 kubikmeter per sekund under högtrafik. Under låg turtäthet dras flödet ner till hälften och nattetid stängs fläkten av. Storleken på fläkten är diameter 2,2 meter.

Under våren i år var det byggstart för tunnelbanan till Barkarby. Byggtiden är cirka sex år – sedan kan både resenärer och fåglar dra nytta av den nya tunnelbanan. Tornet ska stå klart 2025.

Text: Mark Kretz

 

Fakta

  • Tornseglare (Apus apus) är en fågel inom familjen seglare och enda representant för familjen i norra Europa.
  • Den är en lyttfågel och har sina vinterkvarter i Afrika, framför allt söder om ekvatorn.
  • Tornseglare är extremt anpassade till ett liv i luften och efter att de kläckts be inner sig många individer i luften från det att de lämnar boet tills de häckar första gången, vilket sker efter två till tre år. De uppträder mycket sällan på marken.
  • Utanför häckningstiden uppehåller de sig i luften under lera månader ofta utan avbrott.
  • På högsommaren är de sociala fåglarna mycket påfallande i luftrummet över städerna med sina gälla skrik. Vid sina lygmanövrer kan de i störtdykningar uppnå hastigheter på över 200 km/h.