Vem kan justera med Fläkt i drift?

TEMA VENTILATION.

Fläkt i drift, FID, är nog den mest förekommande metoden för skydd mot brandgasspridning i bostäder och hotell. En grundförutsättning för att en FIDlösning ska fungera är givetvis att fläkten kommer fortsätta att gå under ett brandförlopp.
Text: Mattias Skjöldebrand, Brandkonsulten

Att den är dimensionerad för tillräckligt hög temperatur, att filter inte sätts igen, att ett frysskydd inte stänger av fläkten eller att elmatningen slås ut av branden är grundläggande förutsättningar. Faktorer som dessa kan vi lätt kontrollera under projektering och produktion, men är det allt som behöver beaktas? En anläggning med FID behöver vara dimensionerad och projekterad, så att den kan begränsa brandgasspridning mellan de olika anslutna brandcellerna, enligt de kriterier som anges i Boverkets föreskrifter och råd. I en anläggning med mekanisk tilluft väljs oftast någon form av backströmningsskydd där skyddet inte är så beroende av tryck och flöden i systemet. På frånluftssidan är däremot systemets uppbyggnad och tryck och flöden i de olika delarna A och O för att skyddsnivån ska uppnås. Därför tittar vi på hur projektering, dimensionering, produktion, injustering och kontroll utförs i ett frånluftssystem med FID. En byggnad, och i det här fallet luftbehandlingsinstallationen, ska uppfylla de krav som ställs i Boverkets byggregler (vid ny-/ombyggnad och ändring enligt PBL).

Projektering och dimensionering
VVS-konsulten ritar men ofta är det någon annan som verifierar att anläggningen uppfyller krav på skydd mot brandgasspridning. Man kan se två ytterligheter i hur projektering/ verifiering går till. Den ena är att den som ritar gör det parallellt med verifiering och har med sig förutsättningar för att enkelt kunna uppfylla kraven i den färdiga anläggningen. Den andra ytterligheten är att en annan konsult, ofta en brandkonsult gör en analys och verifiering av en mer eller mindre färdigritad anläggning. I samband med verifiering utförs ofta beräkningar med hjälp av separat program. I extremfallet ritar en brandkonsult upp hela systemet exakt enligt ritningarna i ett program. Programmet gör då injustering och skapar tryckfall i olika komponenter och provar om systemet klarar uppställda kriterier (brandtryck och temperaturer). I det här läget börjar det skapas förutsättningar som behöver gälla även i den färdiga driftsatta anläggningen. Viktiga parametrar som exempelvis strypning över don, injusteringspjäll på samlingskanaler och böjar som ingått i beräkningen behöver beskrivas och sedan byggas rätt. Hur gör vi då för att förmedla dessa faktorer? Och hur ska vi kunna följa upp dem?

Principer för fläkt i drift
För att få en känsla för problematiken och effekten av olika förändringar i en FID-anläggning kan en enkel principskiss ge vägledning. Vid FID ska systemet klara av att se till, att det brandflöde, som uppstår på grund av övertryck vid brand i någon av de fyra lägenheterna, inte sprids till någon av de övriga tre. En brand i 1 pumpar ut ett ökat flöde till samlingslåda L1. Kan systemet se till att det fortsatt är ett undertryck i L1 kommer inga flöden gå åt fel håll och brandgasspridning förhindras. De förhållanden som påverkar om brandgasspridning kan förhindras är i huvudsak följande: Fläktens möjlighet att klara av ett ökat flöde, tryckfall mellan lägenhet och samlingslåda samt tryckfall i samlingskanaler. Större tryckfall mellan lägenhet och samlingslåda innebär att flödet ut från brandlägenheten blir mindre. Mindre tryckfall i samlingskanaler innebär större förmåga att bibehålla undertryck i samlingslådorna.

Resultat av verifering och analys
Den som verifierat att den projekterade anläggningen har, med tillgängliga indata och en del antagna förutsättningar, kommit fram till att brandgasspridning kan begränsas på tillfredställande sätt. Viktiga parametrar från exemplet är hur mycket tryckfall/strypning som förutsätts mellan lägenheter och samlingslådor och hur stort eller rättare sagt hur lite tryckfall det är mellan samlingslådor och samlingskanaler och i samlingskanalerna. Frågan är hur vi ser till att indata och förutsättningar förmedlas. För att slutresultatet ska bli som avsett behöver donen i lägenheterna vara strypta tillräckligt mycket och injusteringsspjällen på samlingskanalerna får inte vara för mycket strypta. Alla dessa faktorer måste till slut komma injusteraren tillhanda. Hur förmedlar vi krav och förutsättningar till entreprenör och injusterare? I de flesta fall inte alls. I bästa fall finns det angivet i beskrivningen att lägsta tryckfall över don ska vara xx. I andra fall kan en verifiering i brandskyddsbeskrivningen ge mer eller mindre tydliga krav. En grundförutsättning för att vi ska kunna nå hela vägen är att det tas fram mätbara kriterier. Dessa måste anges i vvs-beskrivningen så att entreprenör och injusterare vet vad de ska uppfylla. Ett sätt kan vara att ange vilka lägsta och minsta tryckskillnader som ska uppmätas i definierade mätpunkter efter färdigställd anläggning. I vårt exempel skulle det då kunna vara minsta undertryck i samlingslåda L1 respektive L2. Maximal tryckskillnad mellan L1 och MP1, mellan L2 och MP2 samt mellan MP2 och MP3.