Lärosal i Naturvetarhuset vid Umeå universitet där man ska mäta. Foto: Universitetsservice

Utökad närvarokoll

NÄRVARODETEKTERING.

Vid Umeå universitet undersöker forskarna hur närvarodetektering i undervisningslokalerna kan optimeras.

Thomas Olofsson. Foto: Umeå universitet

Naturvetarhuset vid Umeå universitet pågår ett projekt för att belysa optimering av närvarodetektering eftersom styrning av värme, ventilation och komfortkyla som baseras på faktiskt närvaro, avsevärt kan minska energianvändningen. Det finns fortfarande stora möjligheter att minska energianvändningen med förbättrad närvarodetektering i svenska universitetsbyggnader.

Naturvetarhuset på Umeå universitet har en area på 26 000 kvadratmeter på fem våningar och byggdes på 1970-talet. En del av byggnadens uppvärmning och ventilation styrs av vav, medan resterande del har ett konventionellt cav.

Thomas Olofsson, projektledare och professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, berättar:

– Bakgrunden är ett Horizon 2020-projekt, Ruggedised, som fokuserar på den smarta och energieffektiva staden, där vi är med. Vi ville fördjupa oss i hur man på bästa sätt styr och kontrollerar användningen av både kontor, lektionssalar och allmänna utrymmen. Universitetets lokalförsörjning, som vi samarbetar med, var också intresserad av andra aspekter som städning och service samt säkerhet

– De ventilationssystem som finns i byggnaden är dels konventionell ventilation, dels ett Lindinventsystem med möjlighet att forceraventilationen.

Sensorer har installerats för att mäta närvaro, koldioxidhalt, temperaturen, luftfuktighet och elanvändning under en testperiod i korridorer, lektionssalar och kontorsrum.

– Vi vill exempelvis veta hur lektionssalarna används och närvaron i korridorerna när elever sitter tillsammans och studerar.

I projektet – som finansieras av Energimyndighetens forskningsprogram inom området energieffektivt byggande och boende E2B2 – ingår också ett doktorsarbete med doktorand Shoaib Azizi, som kommer att disputera senare i år under handledning av docent Gireesh Nair och professor Thomas Olofsson.

– Som ett resultat av undersökningen av närvaron i lektionssalarna introducerar vi en metod som använder data från närvarosensorerna för att kartlägga användningen. Det visar sig att bokade lokaler relativt frekvent är tomma, liksom att lokaler används utan att de är bokade.

Man har redan efter halva projekttiden kunnat visa på resultat.

– Det har betydelse var givarna är placerade i kontorsrummen. Vi har noterat att vissa positioner kan vara mer optimala för kontroll av installationerna.

Insamlingen av data sker via ett trådlöst system från en mycket omfattande installation av sensorer. Insamlad data jämförs med data från byggnadens styrsystem, som i sin tur fått sina uppgifter från de befintliga vav- och cav-systemen i huset.

– Vi kan då med hjälp av insamlade data, som temperatur och koldioxid, från dessa två insamlingssystem med hjälp av Matlab undersöka kvaliteten på data. Vidare kan vi också påvisa konkreta möjligheter att optimera användningen av lektionssalar.

En sådan jämförelse kan vara att visa på hur personbelastningen i lektionssalar överensstämmer med lokalbokningen och hur dokumenterad användning av enskilda kontor överensstämmer med informationen från sensorerna.

Intervjustudier har också gjorts för att kartlägga de olika brukarnas inställning till energieffektivisering och användning.

Mark Kretz

Annons