Annons
Sterilcentraler är miljöer där man tvättar, paketerar, steriliserar, förvarar och distribuerar medicinska produkter inom sjukhusen. Foto: Ciprian Gorga

Så hanteras fukten på sjukhusen i Halland

TEMA SJUKHUS.

Med hjälp av kyla ska sjukhusen i Halland garantera att fukthalterna i sterilcentraler, sterila förråd och operationssalar håller sig på lämpliga nivåer.

TEXT MARK KRETZ

Höga nivåer av relativ fukthalt på sterilcentraler, sterila förråd och operationssalar på sjukhus kan göra att sterilt gods förstörs. Sterilcentraler är miljöer där man i kontrollerade former tvättar, paketerar, steriliserar, förvarar och distribuerar medicinska produkter inom sjukhusen som bland annat används vid operationer.

Detta problem har bland annat tagits upp i rapporter från Svensk förening för vårdhygien där man pekar på att emballage med sterilt gods blivit fuktiga, vilket påverkat innehållet negativt så att man tvingats sterilisera innehållet innan det kunnat användas. Dessutom har engångsmaterial blivit så fuktigt att det kasserats. Även operationer har ställts in då godsets kvalitet inte kunnat garanteras. Av föreningens rapport ”Hög luftfuktighet – påverkan på sterilt gods och förslag till åtgärder” framgår att i förråd med sterila material ska temperaturen ligga mellan 10 och 30 grader, och den relativa fukten mellan 30 och 70 procent.

Erwin Spijker, WSP Systems. Foto: Privat

Vid region Halland har man låtit WSP undersöka förråd där sterila gods förvaras och operationsrummen på de tre sjukhusen i Halland, Hallands sjukhus i Halmstad, Hallands sjukhus i Kungsbacka och Hallands sjukhus i Varberg, avseende relativ fuktighet och vilka metoder som kan användas för att åtgärda hög relativ fuktighet. Efter undersökningen har man låtit bygga om eller komplettera ventilationssystemet med lösningar för att komma åt de höga fukthalterna i de utrymmen där man mätt upp detta.

– Det har hänt att man har tvingats omsterilisera eller slänga bort material. Det känns som att klimatet verkligen ändras och att risken för fler varma fuktiga dagar inträffar oftare.

Lösningarna i Halland har resulterat i att de tre sjukhusen – på grund av olika förutsättningar – blivit olika.

Kylundercentralen är i sammanhanget viktig...

Erwin Spijker, gruppchef för vvs-teknik, WSP Systems i Göteborg, har gjort utredningen.

– Ett kraftigt ökat kylbehov i Kungsbacka medförde en ny kylcentral med kylmedelkylare på ett tak för att kunna kyla tilluften. I Halmstad där fjärrkyla är indraget finns möjlighet att kyla med 8 graders fjärrkyla på sommaren, som ger möjlighet att minska temperaturen sommartid från 28 grader och 70 procents relativ fuktighet (dimensionerande uteluftstillstånd) till cirka 10 grader för att få bort fukten och sedan värma luften till en behaglig tilluftstemperatur.

Enligt Erwin Spijker uppmärksammades frågan för några år sedan i Göteborg, då man byggde den nya tillbyggnaden vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

...och en del aggregatanpassningar har gjorts...

– När vi kommit en bra bit in i projekteringen fick vi se över kapaciteten för operationssalar och sterilcentralen vilket ledde till en stor effekthöjning av kylbehovet som naturligtvis inte behövs året runt.Åtgärderna i de tre Hallandssjukhusen är snart genomförda och besiktigade. På de olika sjukhusen har i princip tre lösningar använts: fristående avfuktare för enskilda sterila förråd på avdelningarna, utbyte/tillägg av klimataggregat samt anpassning av systemen genom att installera kyl- och värmebatterier i de kanaler som försörjer de sterila utrymmena.

– Helst hade man sett att man haft allt sterilt gods förvarat mer centralt på sjukhusen, då kan vi koncentrera oss på det. Under detaljprojekteringen har det tagits bort en del rum från prioriteringslistorna, men fortfarande finns det kvar rum som måste lösas lokalt vilket görs med fristående avfuktare.

…för att kunna garantera sterila produkter vid Hallands sjukhus.

Det har mycket handlat om att uppdatera befintliga ventilationssystem med kyl- och värmebatterier för de rum som behöver detta.

– För vissa aggregat fanns inga efterbehandlingsbatterier, eller så satt de i fel ordning. Man vill ju först ha kylbatteriet och sedan värmebatteriet. Men gör man så måste man tänka på att det inte uppstår frysrisk när det blir väldigt kallt. I praktiken är nog det mesta gjort i fläktaggregaten. När det inte gick blev det en rumslösning med en apparat som cirkulerar rumsluften.

Vid undersökningen av sjukhuset var man tvungen att undersöka vilka klimatsystem som fanns och även rota i gamla arkiv, eftersom aggregaten inte var helt nya och av märken som inte längre finns kvar, utan hade levererats på 1990-talet.

– Vi fick leta efter aggregatkörningar. Vilka fläktar och motorer finns det och klarar de av en extra tryckhöjning om vi sätter in extra batterier?

För att klara av de ökade kraven på en fukthalt som håller sig inom den förväntade gränsen gjordes en analys av hur mycket mer kyla som behövdes i Halmstad, vilket slutade i ett kraftigt ökat kylbehov.