Geo-FTXger skön kyla på sommaren

TEMA: KYLA.

Det är inte komfortkyla i vanlig bemärkelse,men Geo-FTX kan en het sommardag sänka inomhustemperaturenmed fyra, femgrader. Det visar Riksbyggensmätningar i två av sina nybyggda flerfamiljshus.

Tekniken att via ett borrhål förvärma/kyla tilluften till ett FTX-aggregat utvecklades av HSB, men är ännu inte så spridd. Huvudsyftet är att vintertid minska påfrysning i aggregatet.
– När det blir påfrysning öppnas bypassventiler och då får man ingen värmeåtervinning. Istället måste eftervärmebatterierna värma kall vinterluft upp till 20–22 grader. Det ger stora effekttoppar, konstaterar Lars-Johan Lindberg, energiexpert hos Riksbyggen. – Genom att använda ett borrhål kan vi värma luften från fem till sju minusgrader till tvåplusgrader innan den går in i FTX-aggregatet.

En trevlig bieffekt är att hålet förstås också kan användas för att kyla tilluften på sommaren. Normalt saknas kyla i de allra flesta svenska bostäder. Det är inte heller så konstigt. Några månaders värme om året är inte tillräckligt för att motivera den stora investeringskostnad kylbafflar skullemedföra. Riksbyggen borrade och installerade Geo-FTX när ett nytt flerfamiljshus byggdes i kvarteret Valvankaret, Högdalen. Där flyttade hyresgästerna in i 81 nybyggda lägenheter våren 2018. Byggnaden är ett punkthus i 14 våningar och har exteriört utformats för att passa in i området, där husen i huvudsak är från 1950- och 60-talen.

Valvankaret blev den första byggnaden, där Riksbyggen installerade Geo-FTX. För Lars-Johan Lindberg var det självklart att utvärdera i vilken grad borrhålet kunde bidra till att kyla lägenheterna.Därför gjordes samtidigamätningar i kvarteretBadkaret i Gustavsberg. Där hade Riksbyggen ett precis färdigbyggt flerfamiljshusmedmotsvarande tekniska installationer som i Högdalen, men somalltså saknade Geo-FTX.
– Vi har ett system med individuell mätning och debitering. Därför finns temperaturgivare i alla lägenheter, förklarar han. Och det blev ett elddop för systemet med Geo-FTX i Valvankaret, när våren 2018 övergick till en extremt varmsommar. – Det vore att ta i att säga att vi fick kyla, men det var lite mera uthärdligt. Systemet sänker temperaturen med runt fyra grader, säger Lars- Johan Lindberg och visar värmekurvorna för de båda byggnaderna. Medeltemperaturerna i de enskilda lägenheterna varierar kraftigt, men följer trenden i byggnaden. I månadsskiftet juli–augusti låg medeltemperaturen som högst i Badkaret på 33 grader. Samma period varmedeltemperaturen i Valvankaret sommest 28 grader.
– Det är fortfarande varmt, men klart bättre för våra hyresgäster. Samtidigt laddades borrhålet med värme inför vintern, berättar Lars-Johan Lindberg.

Ett varmare klimat bidrar till somrarnas kvalmiga lägenheter. Ändå är det inte klimatförändringen som är den viktigaste faktorn till att det blir vanligare med höga temperaturer inomhus.
– De stora problemen uppstår i väldigt energisnåla hus. Vi har haft fokus på att täta och konstruera nära nollenergibyggnader. Till och med har byggnader försetts med mörka fasader för att de ska absorbera vintersol, men samtidigt har man glömt bort att det blir olidligt på sommaren. För en fastighet i Stockholm tvingades man i efterhand bygga ett stort kylsystem. Man kan ju gissa vad det kostade. Det är ett exempel på stuprörstänkande när det gäller att spara energi, säger Lars-Johan Lindberg.

För det aktuella systemet i Valvankaret har inget eftervärmebatteri, utan ett förvärmebatteri.
– Då minskar både materialåtgången och tryckfallet i kanalerna. Jag gillar lösningar som eftersträvar enkelhet ur driftsynpunkt, påpekar Lars-Johan Lindberg.

Text: Maria Åslund Foto: Peter Olofsson

Annons