Illustration: Eva Björnfot/Maf Arkitektkontor AB

Första skolan med kyla från värme

Värmedriven kyla blir en av flera klimatsmarta lösningar, när Piteå bygger en ny förskola. Att installera sorptiv kyla faller sig naturligt, då det sommartid finns ett stort överskott av spillvärme från industrin.

Bebyggelsen blir mer välisolerad och somrarna varmare. Inte är det konstigt att efterfrågan på komfortkyla ökar. Många energibolag vill vara med på kylmarknaden och funderar över om de ska bygga ett fjärrkylanät, eller hitta en annan lösning. För Piteenergi är valet inte så svårt. – Det är en liten stad och det förväntade behovet av fjärrkyla ger inte tillräckligt stor volym för att gräva för ett separat nät, säger Daniel Eriksson, värme- och kylansvarig hos Piteenergi.

Fjärrvärmen är däremot väl utbyggd och under sommaren finns ett stort överskott av värme, eftersom nätet försörjs med spillvärme från stadens skogsindustri. Fabrikerna har året-runt-drift och på sommaren behövs bara tio procent av fjärrvärmenätets maxkapacitet.
– Vi har sedan länge ett väl etablerat samarbete med industrin. Smurfit Kappas pappersbruk levererar 95 procent av vår värme, SCA bidrar med fyra procent. Vår spets går i princip bara när bruken har driftstopp, berättar Daniel Eriksson.
– Vi har investerat i Smurfit Kappas anläggning för att få ut mer värme under vinterhalvåret. Därför är det optimalt för oss att använda värmedriven kyla på sommaren.

Så när Strömnäsbackens förskola öppnar hösten 2021 kommer en anläggning för sorptiv kyla att vara installerad. Det är en av flera hållbara lösningar för verksamheten, som bland annat ska innehålla tio avdelningar, kök och personalrum. På taket kommer det att finnas solceller som producerar nästan lika mycket som verksamhetens behov. Det vanligaste sättet att förse lokaler med värmedriven kyla är med stora absorptionsmaskiner i ett fjärrkylanät. Det är ovanligt med små, fastighetsanknutna absorptionsmaskiner som får värmeenergin via fjärrvärmenätet. Det senare testades till exempel av Sundsvall Energi, men där övergavs tekniken. Sorptiv kyla förekommer, men i Piteå tror man att Strömnäsbacken kan vara landets första förskola/skola som får den tekniken.

– Här utredde vi aldrig små absorptionsmaskiner. Det kräver mer installation och dessutom håller fjärrvärmen inte tillräckligt hög temperatur, säger Jonas Pettersson, vvs-ingenjör hos Piteå kommun. – Piteenergi initierade idén med sorptiv kyla. De har ett samarbete med leverantören Munters och deras ventilationsaggregat Desicool. Fördelarna är att vi kan utnyttja den befintliga framledningstemperaturen och att vi installerar en enda maskin – vi får kylan i ventilationsaggregatet. Det blir mindre installation och mindre kostnader, hoppas vi.

Sorptiv kyla bygger på evaporativ kyla. Den senare innebär att tilluften befuktas. När fukten avdunstar sker en automatisk nedkylning. Vid sorptiv kyla kompletteras processen med att den inkommande luften torkas med värme – i det här fallet med fjärrvärme. Därmed ökar kyleffekten vid avdunstningen.
– Men det blir inte en luftkonditionering, på samma sätt som med en kylmaskin. De varmaste dagarna sänker sorptiv teknik innetemperaturen med några grader i förhållande till utetemperaturen. Men det kan räcka för att komforten ska öka. Dessutom blir luften torrare och det påverkar upplevelsen av temperaturen, säger Jonas Pettersson.

Piteå må ligga långt norrut, men även där är somrarna varma. Jonas Pettersson konstaterar att det finns ett särskilt behov av kyla för små barn och gamla människor.
– Det finns inga planer på att installera kyla vid fler förskolor. Strömnäsbacken är den som kommer att hålla sommaröppet, när de andra förskolorna stänger. Övriga tider av året behövs inte kyla, säger han. – Däremot tittar vi på äldreboenden, där det finns ett stort behov av att lindra hettan de varmaste dagarna. Vi håller på att se över om vi kan få in kyla på något sätt.

Text: Maria Åslund