Kontorsfastigheten på Torsplan 1 i Stockholm deltar i mätprojektet. Foto: Bengt Bergqvist

Stora förluster från VVC

MÄTNING

Värmeförlusterna från varmvattencirkulation, VVC, är stora i kontor och lokaler. Det bekräftas av nya mätningar i elva hus i Stockholmsområdet.

Energianvändningen för varmvattencirkulation i kontor och lokaler blir lätt lika stor som, eller större än, energianvändningen för varmvattnet. Det visar resultaten från ett mätprojekt som Stockholms stads Energicentrum drivit sedan 2015.
- Det är intressant att få veta mer om detta nu när fler hus ska bli lågenergihus och man vill ha ner energianvändningen så mycket som möjligt, säger energikonsulten Bengt Bergqvist som mätt flöden och temperaturer i VVC-kretsar med mätinstrumentet TA-Scope.
VVC behövs i stora byggnader för att det inte ska ta för lång tid för varmvattnet att komma ur kranen. I många fastigheter, särskilt kontorshus, används inte varmvatten så ofta vilket gör att det vatten som finns i ledningarna svalnar och regelbundet måste värmas igen med hjälp av VVC:n (om det finns).
Hur stora VVC-förlusterna i kontorshus egentligen är finns det inte så många studier av. Att ta reda på mer om det har därför varit ett huvudmål för projektet, där det även ingått två skolor, en idrottshall och två lagerlokaler.

Resultaten visar att det i fem av de elva husen åtgår ungefär lika mycket energi (specifik energianvändning) för VVC som för varmvattenanvändning. Flera av husen är äldre kontorsbyggnader. Nya kontorsbyggnader, med bättre isolerade och smalare rör, hade något lägre energianvändning för VVC jämfört med varmvatten.
I fyra av mätprojektets hus var energianvändningen för VVC högre än för varmvatten. I idrottshallen med mycket stor varmvattenanvändning var andelen VVC däremot förhållandevis låg. I en ny kontorsfastighet fanns ingen VVC, utan i stället 22 lokala elberedare.
- Man måste beakta värmeförlusterna när man sätter in VVC. Generellt sett blir VVC-förlusterna minst lika stora som hela varmvattenanvändningen. I de fallen kan det vara bättre att använda andra system, säger Bengt Bergqvist.

Ett sådant fall är en lagerbyggnad med ett litet kontor, som ingått i undersökningen. Fjärrvärmecentralen ligger långt ifrån kontoret, vilket gör att VVC-förlusterna blir flera gånger högre än energianvändningen för varmvatten: 1,2 kilowattimmar per kvadratmeter och år för VVC, men bara 0,3 kWh/kvm, år för varmvatten.
- Det kan handla om små förluster per kvadratmeter, men proportionerna är ändå häpnadsväckande, säger Bengt Bergqvist.
Att VVC-förluster är intressanta bekräftas av Roland Siggesson, teknik- och miljöchef på Corem, som förvaltar en av de fastigheter som ingår i undersökningen.
- Det är ju sällan så stor varmvattenåtgång i lagerlokaler, men om vi bygger om lokalerna till skolor eller bostäder kan frågan komma i ny dager, säger Roland Siggesson.
- Man kan också fråga sig om det verkligen är vettigt att pumpa runt en massa vatten. Kanske ska man hellre göra som i England där man sätter gasvärmare direkt vid duschen? tillägger han.

De inblandade i projektet hoppas att resultaten ska ge underlag till olika nya åtgärder som minskar onödiga VVC-förluster. I skolor som står tomma under loven kan det till exempel vara värt att tänka till kring VVC:n.
- Där skulle kan kunna tidsstyra VVC:n och periodvis stänga av VVC-pumpar när byggnaderna inte används, till exempel under nätter och helger eller när skolorna står tomma under loven, säger Bengt Bergqvist.

Marie Granmar