Miljonlyftet spar energi

ENERGIEFFEKTIVISERING

Knappt 300 000 lägenheter återstår att renovera i miljonprogrammet, och staten har avsatt cirka 800 miljoner kronor till bland annat energieffektivisering. Energi & Miljö har besökt ett bostadsområde söder om Linköping, där renoveringen redan kommit långt. Här har energianvändningen mer än halverats.

Sedan några år tillbaka arbetar fastighetsägaren Riksbyggen med att renovera 15 trevåningshus i bostadsområdet Skarpan söder om Linköping. Området som byggdes mellan 1965 och -67 ligger mitt i naturen, på en äng med skog och lugna lokalgator runtomkring. Ett typiskt exempel på bostadsbyggande i slutet av 1960-talet.

Roland Thérus, drift- och förvaltningsansvarig hos Riksbyggen, visar en av de fem gårdarna, med lekplats för barn och bänkar att sitta på, runt vilka de gula tegelhusen är byggda. Det var här planeringen av ombyggnationen påbörjades redan 2010, när ett stambyte stod för dörren. De mest påtagliga förändringarna som syns utifrån i dag är en påbyggd fjärde våning och nya, tillbyggda trapphus med hiss. Många balkonger är inglasade.

- Från början var tanken att bevara tre av husen och inte bygga på en våning där. Men efter diskussioner med hyresgästerna kring tillgänglighet beslutades att samtliga hus skulle få en fjärde våning, berättar Roland Thérus.

Tillbyggnaderna ger plats för 150 nya hyreslägenheter, så att det när allt är klart kommer att finnas 433 lägenheter i området. Här finns många ettor och tvåor, men även treor och fyror. Efter den omfattande renoveringen av bostäderna stiger hyrorna med mellan 20 och 40 procent.

- I samband med de nödvändiga evakueringarna är det många hyresgäster som ser över sin boendesituation. Vissa har bott här länge och hade tre barn när de flyttade in 1967. Nu är de pensionärer och vill byta från sin stora fyrarummare till en mindre lägenhet, säger Roland Thérus.

Hyreshöjningar är det som de flesta oroar sig för vid en omfattande renovering. Det går förstås att motivera en kraftig höjning av hyran när lägenheterna renoveras till ny, högre standard. Efter 40 till 50 år i drift är det ofta också dags att byta ut och förbättra byggnaders installationer, vilket kostar mycket pengar. Åtgärderna är nödvändiga, men den pågående upprustningen av miljonprogramsområden runtom i landet kan även leda till problem. Forskning visar att boende med låga inkomster kan få svårt att bo kvar.

I ett försök att minska problemet har regeringen avsatt en miljard kronor till renovering och energieffektivisering i områden med ”socioekonomiska utmaningar”. En del av pengarna (cirka 200 miljoner kronor) går till upprustning av utemiljöer runt hyresbostäder. Huvudparten av medlen går till renovering och energieffektivisering av bostäderna. Under 2017 finns 778 miljoner kronor att söka till nya projekt.

Det är tveksamt om Skarpan hade kvalat in som område med ”socioekonomiska utmaningar”. Energieffektiviseringen blir dock avsevärt större än 20 procent. Ombyggnationen förväntas sänka energianvändningen från cirka 180 till 85 kilowattimmar per kvadratmeter (för värme, varmvatten och fastighetsel). Målet är att klara certifieringen Miljöbyggnad silver. Detta helt utan stora mängder ny och avancerad teknik.

- I det här projektet använder vi inte den senaste, dyraste och häftigaste tekniken, utan modern standardteknik och sunt förnuft. Husen har tre våningar med befintlig fasad och renoverade fönster. Ändå lyckas vi komma ner i så fina energisiffror. Det tror jag inte att så många har lyckats med! säger Roland Thérus.

Dagen då Energi & Miljö är på besök lyfts ett av de nya FTX-aggregaten med motströmsvärmeväxlare på plats. En hög kran lyfter fyra, 200 kilo tunga, delar från marken upp till taket där det nya fläktrummet ska byggas. Varje hus får ett eller två fläktrum, beroende på hur stort huset är. Inte oväntat är ventilationen en av de svåraste utmaningarna i projektet. Att hitta lämpliga dragningar för de nya tilluftkanalerna har krävt kreativitet, bland annat hos montörerna. Frånluftskanaler fanns redan, för det ursprungliga systemet med F-ventilation.

- När vi kom in här upptäckte vi att de stående betongkanalerna på ett ställe satt ihop som långa betongrör. De gick inte att ta ut, så vi fick tänka om. Efter att ha funderat i ett par timmar hittade vår montör en alternativ väg för kanalen, där han visste att vi kunde få plats utan att inkräkta på hyresgästens yta, säger Kristoffer Stralström, projektutvecklare och delägare från VentPartner Östergötland.

Att leda installationerna till och från den nybyggda fjärde våningen blev också en tuff nöt att knäcka. Hur skulle man möta övervåningen utan att gå in genom lägenheternas vardagsrumsgolv? Lösningen blev ett mellanbjälklag mellan våning 3 och 4, med sidodragna kanaler under golvet. Även avloppet fick ta vägen genom mellanbjälklaget.

Utöver ny ventilation, nya avloppsstammar och hissar har de 15 husen fått ny belysning, LED med närvarostyrning, nästan överallt. Radiatorerna som står för uppvärmningen med hjälp av fjärrvärme är kvar och har rustats upp. De har kompletterats med nya injusteringsventiler och radiatorventiler i samtliga lägenheter. I tvättstugorna har de maskiner som behövde bytas ersatts av nya, mer energisnåla dito.

Den övergripande tanken har hela tiden varit att behålla så mycket som möjligt av det befintliga och renovera till nyskick. Inga kök har rivits ut, utan luckor har målats om och lådor bytts ut. Både kök och badrum har fått nya, snålspolande blandare och i badrummen är det nu förberett för egen tvättmaskin. Lägenheternas dörrar är utbytta mot moderna säkerhetsdörrar.

- Vi har haft fokus på energifrågor i stort och smått, och har hållit oss till standardmaterial – teknik som är enkel att använda och drifta över tid, säger Roland Thérus.

Åtta av byggnaderna är klara och resterande sju ska vara färdigställda senast 2018. Vi tittar in i ett av husen där hyresgäster redan flyttat in. En etta på första våningen används fortfarande som visningslägenhet och kontor för Riksbyggens bovärd. Lägenheten med sovalkov, badrum och kök får in mycket ljus genom de stora fönstren som vetter mot naturen.

- Fönstren är sent iordninggjorda, så vi har behållit dem. De är plåtbeklädda och i vissa fanns en extra ruta sedan tidigare. Det enda vi har gjort är att täta till runt fönstren. Provtryckningen visar att huset är tätt, säger Roland Thérus.

En förklaring till att ombyggnationen beräknas leda till så stor energibesparing är att husen är välbyggda från början. Ingen tilläggsisolering av fasaderna har varit aktuell. Den nya ventilationen med värmeåtervinning ger ett viktigt bidrag och gör att tilloppstemperaturen på radiatorkretsen kan sänkas. De nya övervåningarna gör också sitt till. Där är nybyggnadsstandard, och man kan tänka sig att fjärde våningen fungerar ungefär som ett värmelock på huset.

En framgångsfaktor för projektet som helhet är också, enligt de ansvariga, att det drivits som en totalentreprenad i partnering-modell där alla parter har samma mål.

Inne i lägenheten finns numera ett tilluftdon uppe under taket i stora rummet. Temperaturen på tilluften är cirka 19 °C. På hallväggen sitter en liten, vit rumsgivare som är kopplad till ett Ecoguard-system. Tack vare det finns hela tiden uppdaterad information om inomhustemperaturen. Man kan bemöta synpunkter från hyresgäster, snabbt se om något är fel samt optimera driften kontinuerligt.

I köket finns ett nytt schakt integrerat i ett tidigare skafferi. Frånluften förs ut via en ny spiskåpa till ett centralt placerat ventilationsaggregat där värmen återvinns. Systemet är tryckstyrt, så när spjället i spiskåpan öppnas faller trycket i kanalerna och fläkten varvar upp. Osuppfångningsförmågan är 75 procent. Kolfilterfläktar var aldrig något alternativ:

- Nej, det är recirkulation, här har vi ventilation! säger Kristoffer Stralström.

I köket finns också nya vitvaror och ny, snålspolande köksblandare. Blandarna, som även finns i badrummen, är det som flest hyresgäster har synpunkter på, berättar bovärden Anette Idermark.

- Man måste hålla i för att få fullt flöde och det upplevs som besvärligt av en del, säger hon.

Annat som hon får många frågor om är de gamla vädringsluckorna bredvid vissa fönster, som fortfarande finns kvar och går att öppna. Numera behöver de dock inte öppnas, eftersom det nya ventilationssystemet har till- och frånluft i balans. Men en del hyresgäster fortsätter att öppna vädringsfönstren av gammal vana, vilket leder till att värmeanvändningen ökar.

- En del säger att ”vi måste kunna få öppna” och vi kan ju inte hindra dem. Men jag tror att de märker efter ett tag att det inte gör så stor skillnad, säger Anette Idermark.

Att det blir mycket frågor och oro vid förändringar har de projektansvariga stor förståelse för.

- Vid så här omfattande renoveringar går vi ju in i folks hem och påverkar även kundens kostnader. Det är klart att de reagerar och det måste man ha respekt för. Men vi behöver också tänka långsiktigt och över tid kunna erbjuda hyresgästerna en intressant produkt, säger Roland Thérus.

Hur viktigt kan det statliga stödet bli för kommande projekt?

- Det kan hjälpa till att tidigarelägga projekt, vilket kan vara bra för miljön, och där vill vi göra så gott vi kan. Samtidigt slår jag ett slag för att när vi pratar om miljö måste vi också, förutom den globala miljön, få med en bättre inomhusmiljö! Det är viktigt att ha med sig, säger Roland Thérus.

Marie Granmar

Projektet

Byggherre och beställare: Riksbyggen

Arkitekter: M5 Arkitektur och Winell & Jern arkitekter

Byggentreprenör: Lindstams Bygg

Ventilationsentreprenör: VentPartner i Östergötland

Installationssamordnare: Riksbyggen Bostad

Rörentreprenör: Rörproduktion i Linköping

 

Fakta Miljonprogram renoveras

Under de senaste åren har renoveringen av miljonprogramslägenheter i Sverige ökat stadigt. 2015 renoverades cirka 50 000 lägenheter och förra året 58 000 lägenheter, enligt TMF i siffror. Framförallt är det privata fastighetsägare i storstadsområden som för närvarande ökar sin renoveringstakt.

Den totala renoveringsskulden, alltså de miljonprogramslägenheter som ännu inte renoverats, har minskat från 470 000 lägenheter år 2013 till knappt 300 000 lägenheter.

Fakta Statligt stöd

Stödet går till hus i områden med ”socioekonomiska utmaningar”

Det innebär enligt Boverket att mer än 50 procent av hushållen har låg köpkraft.

Byggnaderna ska till övervägande del innehålla hyresrätter

Energiprestandan ska vara 130 kWh/kvm, år eller sämre

Byggnaden ska vara energideklarerad

Energianvändningen måste minska med minst 20 procent för att stöd för effektivisering ska ges

Hyresgästerna ska få rabatt på hyran i sju år efter åtgärderna.

Fakta

Fakta Skarpan

- Består av 15 hus från slutet av 60-talet
- Renoveringen pågår till 2018
- Entreprenaden drivs som totalentreprenad enligt partneringmodell
- Energianvändningen sänks från cirka 180 kWh/kvm, år till 85
- Värme och varmvatten står för 75 kWh/kvm, år, fastighetsel för 10
- Entreprenadkostnad: 11 400 kronor/BTA