Bostadsbolag vill ha bättre beslutsunderlag

LÅGENERGIHUS

Ett gemensamt och jämförbart beslutsstöd står högt på önskelistan bland allmännyttiga bostadsbolag som bygger energieffektivt. Det framgår av intervjuer med 20 bolag.

Många allmännyttiga bostadsbolag har som ambition att bygga mer energieffektiva flerbostadshus än vad BBR kräver, så kallade lågenergihus. För att kunna fortsätta med det, gärna i större utsträckning än i dag, efterfrågar bolagen en gemensam modell för beslut.

- Många vill bygga lågenergihus, men det finns ingen standardprocedur för hur det ska gå till eller värderas. En gemensam modell är viktig för att kunna visa exempelvis att lägre energianvändning blir mer ekonomiskt i längden, säger Åsa Wahlström, forskare vid CIT Energy Management i Göteborg.

Inom ramen för projektet ”Beslutsunderlag för lågenergihus inom allmännyttan” har intervjuer genomförts med 20 allmännyttiga bostadsbolag i hela landet.

Slutsatsen från projektet är att de allmännyttiga bostadsbolagen framförallt efterfrågar enklare kalkyl- och värdeberäkningsmodeller, säkrare förfrågningsunderlag och anbudsutvärdering, säkrare uppföljning samt bättre erfarenhetsåterföring. Alltihop är nödvändigt som underlag till beslut kring byggande av lågenergihus.

- Det blir inte hållbart om man inte vet hur man ska vikta olika anbud och jämföra dem med varandra. Vissa bolag har egenutvecklade modeller och tycker att det är jättelätt att bygga lågenergihus, medan andra inte förstår alls hur de ska få ihop kalkylen, säger Åsa Wahlström.

En fortsättning på projektet blir förhoppningsvis att arbeta fram ett gemensamt verktyg för beslut om lågenergibyggande i allmännyttan. Det kräver dock ny finansiering.

Rapporten om projektet beräknas vara klar i april.

Marie Granmar

Fakta

Ny rapport

Projektet ”Beslutsunderlag för lågenergihus inom allmännyttan” är ett samarbete mellan Sabo, Stockholmshem, NCC, Skanska, Passivhuscentrum Västra Götaland, White Arkitekter, Telge Hovsjö, Fastighets AB Förvaltaren, CIT Energy Management och Sustainable Innovation. Arbetet finansieras av Energimyndigheten genom IQ Samhällsbyggnads program E2B2 och SBUF.