CE-krav på fläktrum – hur fel är inte det?

Debatt.

CE-märkare, vad gör de egentligen? Svaret är ofta att de CE-märker byggnaden och dess system enligt Maskindirektivet. Men ska verkligen rummet som maskinen är placerad i, till exempel ett ventilationsaggregat, eller en pump, ingå i denna CE-märkning? Tomas Ehrngren, RISE-certifierad entreprenadbesiktningsman, Ingenjör SBR, går på jakt efter sanningen.

I mitt arbete som entreprenadbesiktningsman möter jag ibland människor som kallar sig CE-märkare. När jag frågar vad de gör för något får jag svaret: De CE-märker byggnaden och dess system enligt Maskindirektivet. När de är klara med sitt uppdrag överlämnar de en CE-pärm till sin uppdragsgivare. I denna pärm finns en mängd olika dokument, bland annat EG-försäkran om överensstämmelse för olika system, riskanalyser, intyg från entreprenörer att de installerat CE-märkta produkter, protokoll från samordnad provning, ibland något de kallar för CE-rond. Med mera.

De anser även ibland att rummet maskinen är placerad i, till exempel ett ventilationsaggregat, eller en pump, ingår i denna CE-märkning. Detta får till följd att de bland annat ställer krav på exempelvis nödbelysning i fläktrum och värmecentraler, de klistrar varseltejp på trappsteg och vassa kanter.

Ibland klistras det upp CE-skyltar på dörrarna till fläktrum och värmecentraler, kylcentraler samt ofta även olika typer av varselskyltar som till exempel att man måste ha med ficklampa när man går in i rummet. När jag frågar varför de gör som de
gör framkommer det att de lärt sig detta på en utbildning. Mina efterforskningar ger vid handen att det är en broschyr som Arbetsmiljöverket tog fram i slutet av 1990-talet som dessa kurser bygger på. Broschyren heter ADI 519 Vägledning för CE-märkning av ventilationssystem.

De som ligger bakom dessa utbildningar har troligen tolkat denna broschyr till att de system som innehål ler någon maskin med styrutrustning ska CE-märkas som sammansatt maskin. Var ifrån denna uppfattning om att rummet ska omfattas är oklart. Det står inte något om detta vare sig i broschyren eller i det maskindirektiv som gällde när broschyren togs fram eller i det maskindirektiv och vägledning som gäller i dag.

Den 29 december 2009 började det senaste Maskindirektivet att gälla (MD 2006/42/EG), och kort därefter tog Europeiska kommissionen fram en vägledning till vad den menar med det som står i direktivet och hur de ingående artiklarna och bilagorna ska tolkas. Utöver dessa finns Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 670 som redogör för hur en CE-märkning av sammansatt maskin ska utföras och vad den ska omfatta.

Med anledning av att broschyren bygger på ett gammalt direktiv som inte längre gäller var jag nyligen i kontakt med Arbetsmiljöverket och ifrågasatte varför broschyr ADI 519 fortfarande var tillgänglig hos dem för nedladdning och beställning. Broschyren är fylld av felaktigheter som gör att den avviker väsentligt från gällande Maskindirektiv och Europeiska kommissionens vägledning samt övriga broschyrer som Arbetsmiljöverket har avseende maskiner och sammansatta maskiner. Jag påtalade även att konsekvensen av de felaktigheter som förekommer i broschyren troligen är orsaken till att det finns en missuppfattning inom byggbranschen om vad en CE-märkning av sammansatt maskin innebär och vad som omfattas och att denna missuppfattning ställer till det för exempelvis beställare, projektledare, entreprenörer och besiktningsmän.

Jag har noterat att sedan mitten av februari 2019 är broschyr ADI 519 inte längre tillgänglig på Arbetsmiljöverket hemsida.

Vad är CE-märkning?

CE-märkning är en produktmärkning som omfattar de produkter som omfattas av något EG-direktiv. CE är en förkortning för Conformité Européenne (i överensstämmelse med EG-direktiven). Att en produkt är CE-märkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att produkten uppfyller EU:s grundläggande krav avseende hälsa, miljö och säkerhet.

Maskindirektivet
Maskindirektiv 2006/42/EG omfattar krav som ställs på maskiner. I artikel 2a framgår bland annat vad som avses med maskin och sammansatt maskin.

”…en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål… ”

Och i det fjärde stycket:

”…sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet.”

Vad är en sammansatt maskin?

För att förtydliga vad som menas i Maskindirektiv 2006/42/EG har Europeiska kommissionen tagit fram skriften ”Vägledning för tillämpning av Maskindirektivet 2006/42/EG”. I denna skrift §38 förklaras vad som menas i artikel 2a fjärde stycket i Maskindirektivet. Där framgår att om flera maskiner är uppställda och styrs så att de fungerar som en enhet för ett gemensamt syfte, kan dessa maskiner betraktas som en sammansatt maskin. För att dessa maskiner ska betraktas som en sammansatt maskin måste tre krav uppfyllas:

• Maskinerna ska ha ett gemensamt syfte, det vill säga de ska gemensamt utföra en funktion eller vara en produkt.
• Maskinerna ska vara så funktionellt sammankopplade att varje enhet direkt påverkar funktionen hos de andra maskinerna, det vill säga en maskin startar och stoppar någon annan eller alla andra.
• De ska ha ett gemensamt styrsystem.

Om tillverkaren bedömer att dessa tre krav uppfylls ska dessa maskiner betraktas vara en sammansatt maskin. Kraven på denna sammansatta maskin är samma som kraven på en maskin, det vill säga den ska vara CE-märkt när den släpps på marknaden, som i en entreprenad är vid entreprenadens överlämnande. Om inte samtliga tre krav bedömts vara uppfyllda föreligger inte någon sammansatt maskin och ingen ytterligare CE-märkning utöver den som tillverkaren av respektive maskin redan gjort ska utföras.

CE-märkning av sammansatt maskin

För att förtydliga hur en CE-märkning av sammansatt maskin ska utföras har Arbetsmiljöverket tagit fram broschyr ADI 670, dock har de av någon oklar anledning använt ordet ”maskinlinje”, men enligt Arbetsmiljöverket är det sammansatt maskin som avses. I denna broschyr framgår att om man har en sammansatt maskin bestående av CE-märkta maskiner ska en riskbedömning av gränssnitten mellan maskinerna göras och dokumenteras. Bruksanvisningen behöver ställas samman och eventuellt kompletteras. Nödstopp för maskinlinjen ska riskbedömas. Om någon av de ingående maskinerna är en delvis fullbordad maskin ska den först kompletteras enligt sin monteringsanvisning. Om någon av de ingående maskinerna är äldre maskiner ska den först kompletteras att uppfylla det nu gällande maskindirektivet. Det betyder att riskhanteringen av en sammansatt maskin endast omfattar de risker som uppstår när maskinerna sätts samman, detta då tillverkarna för de ingående maskinerna redan har hanterat riskerna för respektive maskin vid sin CE-märkning.

Ansvar för CE-märkning

Det är maskinens tillverkare som ansvarar för CE-märkningen enligt artikel 5 i maskindirektivet. Som tillverkare av en sammansatt maskin räknas normalt den som har konstruktionsansvaret i entreprenaden, det vill säga beställaren i en utförandeentreprenad och entreprenören i en totalentreprenad.

Kontroll
Om det förekommer delade meningar om riktigheten av en maskins CE-märkning vid till exempel en entreprenadbesiktning, är det maskinens tillverkare som har tolkningsföreträde. Om någon vill få saken prövad ska denne anmäla detta till Arbetsmiljöverket, som är tillsynsmyndighet för maskiner, och begära att de utför en marknadskontroll för den aktuella maskinen för att bedöma om tillverkaren har uppfyllt maskindirektivet, enligt artikel 4 i maskindirektivet.

Vem kontrollerar rum och system?

I Sverige har vi flera författningar som avser rum och system, till exempel BBR, AFS och Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Där framgår det vilka krav som rum ska uppfylla, till exempel rum för drift- och underhållsarbete, det vill säga exempelvis värmecentral, fläktrum och elrum samt vilka krav som systemen ska uppfylla. Den som kontrollerar att gällande författningar uppfylls i en entreprenad är entreprenadbesiktningsmannen.

Vad säger lagen?

Lag 2011:791 om ackreditering och teknisk kontroll säger bland annat:

14 § Bestämmelser om CE-märkning finns i artikel 30.1–30.5 i förordning (EG) nr 765/2008 och rättsakter som har utformats för vissa produkter i enlighet med rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder.

15 § CE-märkning av en produkt får göras endast

1) om märkningen står i överensstämmelse med de i 14 § angivna rättsakterna, och
2) om, när rättsakten utgörs av direktiv, föreskrifter om märkningen finns i lag eller annan författning som genomför direktivet.

16 § Om en produkt har CE-märkts trots att den inte överensstämmer med de krav som gäller för CE-märkning, ska den som ansvarar för CE-märkningen omedelbart vidta rättelse så att överträdelsen upphör.

17 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 15 § döms till böter, om gärningen inte är belagd med straff enligt annan författning. Detta innebär att den som CE-märker rum, system eller något annat som inte omfattas av CE-märkning bryter mot lagen och ska dömas till böter eller högre straff.

Tomas Ehrngren