4 modeller för väderstyrning

TEMA FASTIGHETSAUTOMATION

Lokalförvaltningen i Göteborg vill prova egna lösningar för energioptimering via byggnadernas styrsystem. Syftet är att pröva metoder för energioptimering där enkla och förhållandevis billiga medel används för att minska energianvändning, som komplement till mer kommersiella system. Text och foto: Mark Kretz

Alla skol- och vårdlokaler som Göteborgs stad förvaltar är uppkopplade till stadens centrala övervakningsenhet. Systemet har genom sammanslagningar av olika förvaltningar vuxit och består i dag av elva olika styrsystem, som samtliga går att hantera genom ett klientsystem. Stefan Wirtberg, energiingenjör vid Lokalförvaltningen:
– Vi har ju en kvalificerad organisation, men en mycket stor mängd fastigheter, 1,7 miljoner kvadratmeter egna fastigheter, som vi driftar. Till det kommer cirka 600 000 kvadratmeter som förvaltningen hyr och som man också hyr ut till förvaltningarna. Totalt ingår cirka 1 200 byggnader i beståndet. Av de elva olika systemen är ett antal på ”utdöende”, konstaterar Lars Arvidsson. Han och Patrick Arvsell är sakkunniga och styringenjörer vid Lokalförvaltningen.
– Målet är att få ner antalet system till tre. Men det är både bra och dåligt med flera system. Det som är bra är att man kan konkurrensutsätta leverantörernas system. Jag vet kommuner där man sitter fast i en lösning och då är låst i deras prismodell. Med flera system kan man också prova olika lösningar. Samtidigt är det besvärligt att få systemen att prata med varandra.

Anledningen till de många olika systemen är att Lokalförvaltningen i dag består av flera organisationer som slagits ihop – alla hade sina egna system. För att få till en effektiv fastighetsautomation har därför Lokalförvaltningen i Göteborg i en ”experimentverkstad” tagit fram fyra pilotprojekt med helt egna lösningar för energioptimering, allt för att få ett så flexibelt system som möjligt för val av framledningstemperatur. Det går att köra ett eller flera paket i samma projekt. – Vi vill ha ett smörgåsbord av lösningar, och välja beroende på husets förutsättningar. Det kan vara någon av våra lösningar, eller något färdigt kommersiellt system som exempelvis Ecopilot, Evi eller OTC, säger Stefan Wirtberg.

Det som avgör vilket eller vilka av de fyra lösningarna som ska användas är byggnadens standard och vilken typ av styrsystem som redan finns installerad.
– Vårt koncept bygger på enklare typer av lösningar än de mer avancerade energioptimeringslösningar som finns på marknaden. Dessa fyra paket kanske sparar mindre, men kostar mindre att implementera. Det kanske vi kan använda i 100 byggnader av enklare slag. I fastigheter som kräver mer avancerad teknik tar vi in något färdigt kommersiellt system, säger Stefan Wirtberg.

Enligt Stefan Wirtberg visar undersökningar, som Patrick Arvsell tidigare arbetat med, att rumstemperaturen för tyngre byggnader inte varierar så mycket när framledningskurvan temporärt sänkts. Vid urladdning sju timmar och iladdning sju timmar samt en efterföljande viloperiod på tre timmar varierar rumstemperaturen maximalt en grad i en så kallad trög byggnad. Man kan med andra ord ta bort de översta framledningstemperaturerna under en kortare period utan att det får någon större negativ betydelse för det termiska klimatet.

– Hus med en area över 2 000 kvadratmeter – som exempelvis äldreboenden och skolor – kan nog betraktas som tröga, medan förskolor och liknande som är enplansbyggnader är mindre till ytan och därmed mindre tröga. – Genom att skära av toppen längst upp på effektbehovet minimerar vi höga effektavgifter. Men vi kan ju inte sänka temperaturen hur länge som helst, för då blir det ju kallt i huset.

Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 1 2020