Testriggen tar upp legionellakampen
På ett labb i Mölnlycke utanför Göteborg håller det på att byggas en försöksrigg för testning av metoder för bekämpning av legionella i tappvattensystem.
– Vi ska bland annat undersöka hur effektfullt och energibesparande desinfektion är, säger Jonatan von Seth vid konsultföretaget Aktea.
Höga energipriser har ökat fastighetsägares intressen för att sänka tappvarmvattentemperaturen vilket kan leda till ökad spridning av legionella. I dag är temperaturkravet i Boverkets byggregler (BBR) 50 °C i såväl tappvarmvattnet som tappvarmvattencirkulationen.
I installationer där tappvarmvatten är stillastående, till exempel i varmvattenberedare eller ackumulator, bör temperaturen vara minst 60 °C.
Trots temperaturkraven beräknas var tionde fastighet i Sverige ha förhöjda halter av legionella. Häromåret visade en undersökning av 160 flerbostadshus att i tre fjärdedelar av husen nådde vvc inte upp till 50 °C under 70 procent av den undersökta tiden.
Jag har varit med om fall där man använt sig av en rad olika desinfektionsmetoder men till slut ändå har fått bygga om hela tappvattensystemet.
Enligt en del aktörer på marknaden går det med hjälp av desinfektionsteknologi, till exempel olika biocider, att leverera tappvarmvatten med en temperatur på 40–50 °C utan risk för legionella.
Projektet ”Desinfektion mot legionella i tappvatten, effektfullt och energibesparande?”, med tekn dr Stephen Burke vid NCC som projektledare och Jonatan von Seth vid Aktea som biträdande projektledare, ska försöka ta reda på om det stämmer.
Undersökningen delfinansieras av Svenska byggbranschens utvecklingsfond.
Enligt projektbeskrivningen ska man bland annat utvärdera:
- Olika desinfektionstekniker och göra en oberoende bedömning av för- och nackdelar i förhållande till installation- och driftkostnad samt utvärdera effekten på legionella i tappvattensystemet
- Den potentiella energibesparing som finns om ett sådant system skulle kunna hantera den mikrobiologiska belastningen från ett kallare varmvattensystem utan hälsorisker
- Lönsamheten i dessa system utifrån installations- och driftskostnader samt energipris
Hos konsultlaboratoriet Mican – som bland annat utför legionellaanalyser – i Mölnlycke utanför Göteborg håller projektet med hjälp av vvs-elever från Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg på att bygga en testrigg.
– Den ska fungera som ett slags modell av två olika fastigheter. Vi ska tillsätta legionella i ”fastigheternas” vattenledningar, berättar Jonatan von Seth.
Ska det vara samma temperatur på vattnet i de båda ”fastigheterna”?
– De ska vara en spegelbild av varandra. Det enda som ska skilja dem åt är att vi kommer att sätta in legionellaåtgärder i den ena ”fastighetens” tappvattensystem, men inte i den andras. Den som vi inte gör något åt kommer att fungera som en kontrollfastighet.
Vilka åtgärder?
– Det kan till exempel vara biocider. Tanken är att vi ska utvärdera olika tekniker och få mer kunskap om dem.
Samtidigt som det är BBR-krav på 50 °C tappvarmvattensystem är det en alldeles för hög temperatur att exempelvis duscha i.
– Det finns fastigheter som har problem med legionella och av den anledningen har utgående vv-temperatur på kanske 60 °C samtidigt som det är 57 °C på vvc:n.
– En del av energibesparingen kan vara att eliminera legionella och sedan sänka till lägre utgående temperaturer för tappvärmevatten. En intressant fråga är om man med hjälp av biocider kan sänka varmvattentemperaturen utan att få problem med legionella, alltså temperatur för tappvärmevatten under 50 °C. Det skulle i sådana fall kunna innebära stora energibesparingar och minskade kostnader, säger Jonatan von Seth, som menar att det samtidigt finns en hel del frågor kring användning av biocider (kemiska eller biologiska bekämpningsmedel som används för att bekämpa och kontrollera skadliga organismer).
– För att de ska fungera måste bekämpningsmedlet till exempel nå längst ut i systemet. Tillsätter man biocider i en undercentral är det ett högt koncentrat just där. Men ju längre ut man kommer i tappvattensystemet, ju mer vatten den stöter på, desto mer utblandad blir den.
Blindledningar?
– De kan ställa till med problem när man vill komma åt legionella. Vi har därför blindledningar i testriggen för att undersöka hur eventuell legionella i dem påverkas av bekämpning med hjälp av olika biocider. Det finns en naturlig termisk konvektion på grund av temperaturskillnader i blindledningen. Frågan är om den kan bära biociden och i sådana fall hur långt.
Jonatan von Seth berättar att testriggen bara är en del av projektet.
– Vi kommer bland annat att göra platsbesök och intervjua personer som rent praktiskt arbetar med bekämpning av legionella med hjälp av biocider. Just nu har vi en enkät ute bland de större kommunerna om hur de arbetar och vilka erfarenheter de har av biocider.
Det ska inom projektets ram tas fram en handbok.
– Det finns i dag handböcker som förklarar vad legionella är för något och hur problemen uppkommer. Vår handbok ska framför allt fokusera på hur man bör agera om man har fått in legionella, vad man kan göra för att människor inte ska bli sjuka och ge råd om hur man kan bli av med sin legionella i vattensystemet.
– Det sista är inte lätt. Jag har varit med om fall där man använt sig av en rad olika desinfektionsmetoder men till slut ändå har fått bygga om hela tappvattensystemet.
Var är de största problemen?
– Det finns legionella naturligt i det vatten som kommer in till fastigheterna. Finns de rätta förutsättningarna kommer legionella att trivas. Det gäller både i gamla fastigheter såväl som nya. Det är ett generellt, ofta dolt, problem.
Text: Mikael Bergling
