TEMA: Skola i Uppsala först ut i Sverige med att testa saltvattenbatterier.

Hela kraftsystemet är på väg att stöpas om. Från att elförsörjningen har varit beroende av enstaka stora kraftverk byggs det nu med rasande fart ut små, lokala solanläggningar och vindparker. Att kombinera dessa med batterilager är bra både för den egna försörjningen och för effektbalansen. Att också Tiundaskolan skulle förses med solceller på taket var ganska självklart – egen elproduktion är en del av kommunens strävan mot hållbara lösningar. På taket finns 108 kW solceller. Nu är skolan i drift, med 1 200 elever i grundskola och förskola. Solcellernas kapacitet gör att skolan producerar cirka 12 procent av sin årliga elanvändning.
– Men vi såg också tidigt att vi borde ha ett batterilager för att anläggningen skulle utnyttjas optimalt, berättar Micael Östlund, teknisk fastighetsförvaltare hos Skolfastigheter i Uppsala. Skolfastigheter ville ha ett miljövänligt alternativ, eftersom man vill hålla en hög miljöprofil. Därför efterfrågades ett alternativ till litiumjonbatterier, då dessa utöver litium också innehåller kobolt. Båda framställs på sina håll under tveksamma förhållanden.
Kobolt är dessutom en riktig värsting. Metallen kommer i dag främst från gruvor i Kongo-Kinshasa och är en källa till konflikter i området. Brytningen bidrar till miljö förstöring och bedrivs under slavliknande förhållanden för barnarbetarna, som gräver fram de åtråvärda stenarna. Men batterilager ville Skolfastigheter ändå ha. Frågan var bara vad som skulle vara bäst. Micael Östlund vände sig därför till Stuns, som är ett samarbete mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle. Stuns Energi jobbar bland annat med testbäddar och affärsplattformar för ny energiteknik.
– Målet för oss är att få offentliga aktörer att prova ny, obeprövad teknik. Vår insats är att sänka riskerna för parterna samt behovsmatcha och filtrera fram lämpliga teknikval och projektförslag, berättar Fredrik Björklund, projektledare på Stuns Energi.
– Vi besökte bland annat mässan Intersolar för att få inspiration. I anslutning till den pågick lagringsässan. Bland alla båsen var det ett som stack ut med skylten ”What’s inside matters”. Det tilltalade oss. I montern fanns saltvattenbatterier, som utvecklats med stöd av bland andra Bill Gates. Aquion, det företag som utvecklade cellen, gick i konkurs. Tekniken lever dock vidare och säljs nu under varumärket Greenrock av österrikiska Bluesky Energy.
Stuns Energi tog fram ytterligare två alternativ. Det ena var ett batterilager från Gävleföretaget Nilar, som använder mer miljövänliga och återvinningsbara metaller. Det andra var ett litiumjonbatterilager från Sonnen, som Fredrik Björklund beskriver som en sorts batterivärldens Facebook, där man kan dela energi istället för inlägg. Kostnaden per kilowatt var ungefär densamma för de tre olika alternativen. Så det var alltså möjligt för Stuns och Skolfastigheter att fokusera på andra önskemål, innan de gjorde sitt val.
– Att slippa konfliktmetaller och vara miljövänlig var viktigt, så Skolfastigheters beslut blev att köpa saltvattenbatterier, berättar Fredrik Björklund.
Battericellerna består av enkla kemikalier och vanliga metaller. Katoden består av manganoxid och anoden av koltitanfosfat. Dessa skiljs åt av ett membran av syntetisk bomull. Elektrolyten utgörs av vatten, som har saltats med natriumsulfat. Tekniken har både för- och nackdelar jämfört med traditionella batterilager. En viktig fördel, vid sidan av miljöaspekten, är att anläggningen blir driftsäker och tålig.
– Man behöver inte vara lika försiktig vid laddning och urladdning som med andra batterier. Här kan man ladda fullt och ända ner till noll, utan att det gör något. Batterierna är också väldigt uthålliga och har 70 procents laddningskapacitet kvar efter mer än 3 000 laddcykler, säger Micael Östlund.
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 3-4!
Fakta
Nybyggda Tiundaskolan i Uppsala är först i Sverige att testa saltvattenbatterier. Det är en teknik som har betydligt mindre miljöpåverkan än litiumjonbatterier.