TEMA Renovering: Vill ha största möjliga tystnad
Simonsland i Borås ett bra exempel på vad som händer i svenska städer som växer. I början läggs industrin i ytterkant, men när staden växer, omsluter den till slut industrin, som då flyttar. I vissa städer har lokalerna rivits, men i andra fall har de fått stå kvar som ett monument över en svunnen industriepok. I framsynta kommuner har de gamla lokalerna fått ny användning, vilket är fallet i Borås, där det gamla textilindustriområdet Simonsland börjat få nytt liv genom att husen renoverats. Sedan textilindustrin lade ner verksamheten i Simonsland, stod området i princip oanvänt i flera år innan kommunen tog fram ett bevarandeprogram för att ge byggnaderna en ny funktion, och samtidigt varsamt behålla spåren efter den industriella epoken. Simonsland ligger längs Viskan mellan Borås centrum och Knalleland och har sin historia från andra delen av 1800-taltet. Området består av ett flertal kvarter, bland annat Tryckaren, byggt 1934–41. Kvarteret består i sin tur av flera byggnader, som fått sina namn från den verksamhet som bedrevs där: Färgeriet, Råvarulagret, Färglagret och Blekeriet.
Kvarteret Tryckaren har delvis redan byggts om av fastighetsbolaget Kanico – den första delen bestod av 34 000 kvadratmeter som blev textilhögskola, textilmuseum och andra mindre verksamheter. Den andra delen – som nu byggs om – består av 12 000 kvadratmeter som innefattar kulturskola, gym och kontor.
– Kommunen som ville samla alla kulturverksamheter för barn och unga som i dag är utspridda på 25 ställen och på så sätt skapa en plats där de kan utveckla sin verksamhet i en lokal som passar för verksamheten. Det berättar Jacob Linde, VVSmiljö i Göteborg som är vvs-konstruktionsansvarig för ombyggnaden, där vi sitter i ett konferensrum i den nu ombyggda delen av Tryckaren. Med hjälp av ritningar och AF-delar förklarar han processen och valet av tekniska lösningar.
– Vi fick förfrågan våren 2017 om vi kunde hjälpa till att projektera ny undercentral för fastigheten samt göra förberedelser för kommande ombyggnation. Anledningen till att börja med undercentral var för att installationerna skulle hinna bli färdiga till uppvärmningssäsongen. På det följde att vi fick i uppdrag att göra resten av vvs-projekteringen med hänsyn till det bevarandeprogram som tagits fram, säger Jacob Linde. – Det är inte i varje projekt som man tar fram undercentralen utan att projekteringen i övrigt har startat. Vi har exempelvis använt oss av data från den förra ombyggnaden, att u-värdena för fönster gått ner till 0,9. Till saken hör att det är en stor mängd fönsteryta som ska så förbli. Uppskattningsvis består cirka 50 procent av fasadytan av industrifönster, fem meter långa och tre meter höga.
Läs hela artikeln i Energi & miljö nr 8!
Text: Mark Kretz
