TEMA FASTIGHETSAUTOMATION: De skapar framtidens hus
Vi befinner oss några våningar upp i bygget av det nya utbildnings- och kontorshuset på Chalmers i Göteborg, A Working Lab. Detta hus kan närmast kännetecknas som en svensk variant på Transformers, de leksaker som går att bygga om till olika karaktärer. Det ska finnas 430 kontorsarbetsplatser i flexibla kontorsytor, konferens och grupprum. I byggnaden ska det även finns ett så kallat Learning Lab, där man kan experimentera och lära tillsammans med hur digitala verktyg, inredning, ljus, ljud och andra miljöskapande faktorer kan påverka lärande kreativitet och resultat.
Att Peter Karlsson ska sitta i detta hus från och med nästa höst känns helt naturligt, eftersom han är innovationsledare hos byggherren Akademiska Hus, vilket bland annat innebär ansvar för att hålla ihop och förverkliga idéerna som kommit fram i samband med bygget.
– Det handlar om att bevaka nya innovationer inom exempelvis energiområdet. Det handlar mycket om koordinering av idéer som uppstår. Kontorshuset byggs med en hybridstomme med källarvåning av betong, bjälklag och pelare av trä, balkar av stål och stabiliserande trapphus av betong. Tanken från programhandling har varit att nyttja material där de har sin styrka. I princip är stommen som en traditionell prefab-betongstomme med stålpelare/hattbalkar och håldäckselement med skillnaden att bjälklagselementen och merparten av pelarna är utbytta till trä.
I A Working Lab vill byggherren Akademiska hus testa en mängd både nya och gamla energi- och byggtekniker, såsom exempelvis likström för drift av ventilationsaggregaten, Sveriges största ellager i batterier, skanning av inomhusmiljön samt att använda BIM i förvaltningen. Och även det största saltlagret (PCM) i Sverige (se Energi & Miljö nr 6–7/2018). Peter Karlsson:
– Vi testar vilken påverkan olika byggmaterial har på akustiken, hur man kan lagra solcellsel för att minska effekttopparna och bygga utan vädertält liksom att vi bygger upp en helt ny mätinfrastruktur med hjälp av BIM. – En unik sak är att vi skannar inomhus med något som ser ut som en ”vagn” som tar en bild varje meter. Vagnen har lasrar som skickar ut miljarder små punkter. Punkterna bildar ett punktmoln som skapar en modell av byggnaden inomhus. Det är en variant på Google Street View. Det tänkte vi prova dels på de råa ytorna, dels när ytskikt och innertak är på plats. Då kan driftteknikerna enkelt se på sina Ipads vad som finns under fasaden, med fem millimeters noggrannhet. Den tekniken ska vi också testa på Örebro universitet för att göra 3D-modeller, där vi tidigare bara hade 2D ritningar. För att få till en helhetsbild kommer vi att skicka upp drönare som tar bilder på taket.
Enligt Peter Karlsson kan man till dessa 3D-bilder enkelt koppla drift- och underhållsinstruktioner till de energi- och vvs-tekniska produkter som visas. Dessutom kan man få en exakt beskrivning om vilken energikälla som inte fungerar. Peter Karlsson menar också att Akademiska Hus i detta fall tagit ett litet steg ut i det okända.
– Jag kan känna att ibland när vi kör våra innovationsprojekt klarar vi det mesta, så här ville vi vara mera djärva. Det är inte så farligt om vi gör fel, då har vi lärt oss något. Huset ska fungera som ett ställe där studenterna kan testa olika typer av lärande, både genom just lärande, men också genom att testa själva, exempelvis det så kallade Makerspace, där man kan bli medlem och få tillgång till utrustning för att utveckla olika tekniska manicker med hjälp av bland annat 3D-skrivare. Till energisystemet finns en nybyggd solcellsanläggning, som ska ge både växel- och likström. Att man vill använda likström beror på att man kan minimera energiförlusterna mellan lik- och växelström, och samtidigt nyttja batterilagring för att jämna ut produktionstoppar. Det blir Akademiska Hus första hus med likström, solceller och batterilagring. En idé bakom detta är att hitta skalfördelar för Akademiska Hus övriga solcellsinstallationer.
Här kan du se en liten film om bygget https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:6495007029470466048
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 1.
