Takvärmen letar sig till nya lokaler

Takvärme används främst i stora hallar med hög takhöjd. Men t tekniken skulle kunna användas mer, till exempel i kontorsmiljöer kan vara sådant område. Den bedömningen görs vid Skanska Kommersiell Utveckling Norden.

Takvärme bygger på principen om att sprida värmen med strålning. Värmen alstras först då värmestrålningen når ett föremål i rummet. Sedan överförs värmen till luften.
I dag är detta en nischlösning som främst hittas i stora och höga lokaler, som lagerbyggnader, sporthallar och industrier. Dessa är svåra att värma på andra sätt, då uppvärmd luft stiger och hamnar utanför vistelsezonen.
– Takvärme kan även fungera i befintliga byggnader där man vill ha varma golv, men där golvvärme inte kan installeras. Det kan vara vård och förskolor, säger Håkan Elfström vid ingenjörsbyrån Andersson och Hultmark, som ser fler användningsområden:
– Den fungerar bra i stora hallar med öppna portar. Även om luften är kall kan man få en bra operativ temperatur vid arbetsplatser.
Dit ungefär brukar takvärmen hitta i dagens byggnadsbestånd.

Kan passa för kontor
Men takvärmen kan förmodligen hitta in i andra typer av lokaler, och börja konkurrera med traditionell uppvärmning. Kontorshus är tänkbart, visar de exempel som granskats av Skanska Kommersiell Utveckling Norden, som fungerar som byggherre för kontorshus som man sedan hyr ut. Teknikchefen Jonas Gräslund har tittat på kontor med takvärme i Finland och Holland.
Han är försiktigt optimistisk, och ser en framtid för takvärme i kontorsmiljöer under vissa förutsättningar:
– Tekniken kan tillämpas mer om byggnadernas behov av uppvärmningsenergi kan minskas. Ännu är energibehovet så stort att man känner av värmestrålningen i huvudet. Men den blir mer och mer tillämpbar med tanke på det allt lägre energibehovet i byggnader.
Den nya BBR sänker kraven på energianvändning i lokaler till 80 kWh/kvm och år, men Jonas Gräslund tror att energikraven måste ned ytterligare en bit. Ett annat skäl till att tekniken inte riktigt fungerar i dagens kontor är att takvärmaren blir i största laget med nuvarande energi- och effektbehov.
– De får inte ta för stor takyta, det blir ju krockar med placering av belysningsarmaturer. Men när effektbehoven minskar kan de göras mindre och få rum, tror Jonas Gräslund.

Han ser en energivinst
Men takvärmen har inte den spridning som den förtjänar. Det tycker Thomas Pekonen, som driver företaget Pinnab Inneklimat, och tycks vara lite av en ambassadör för takvärme. Han anser att tekniken har egenskaper som gör att den kan tillämpas betydligt oftare. Exempelvis som dellösning i byggnader där det finns brister i inomhusmiljön.
Thomas Pekonen har inga svårigheter att hitta argument, till exempel finns en möjlig energivinst. Man ska kunna hålla två till tre grader lägre inomhustemperatur med bibehållen värmekomfort.
– Strålningsvärmen gör att man kan nå högre ekvivalent temperatur (upplevd temperatur) med en lägre lufttemperatur. Det beror på att alla uppvärmda ytor är varmare än rumsluften, förklarar han.
Energisparpotentialen och mycket annat kring takvärme avhandlas i Lindabs “Takvärmehandledningen”. Där uppger man att energibesparingen kan bli mellan två och sju procent med en takhöjd på två till tre meter. Med högre takhöjd blir besparingen större, speciellt om det är en äldre och otät byggnad. Lindab hänvisar till både svensk och utländsk forskning som kunnat visa på besparingar på upp till 30 procent. Där refereras till en del studier kring takvärmen, de flesta av lite äldre datum, från 70- och 80-talet.

Opåverkad ventilation
Thomas Pekonen lyfter fram egenskapen att takvärmen lämnar ventilationens luftströmmar opåverkade.
– I deplacerande ventilation rinner luften ut i lokalen. Med konvektionsvärme från radiatorer stiger den värmda luft rakt upp, och mycket frisk luft försvinner uppåt. Har man strålningsvärme påverkas inte luftrörelsen, hävdar han.
Hans slutsats är att traditionell konvektionsvärme slår sönder idén med deplacerande ventilation.
– Jag har gjort mätningar i klassrum med radiatorer och tilluftsdon i rummets bakre del. Den rena luften når främst barnen nära tilluften, sedan tar radiatorerna resten och eleverna längst fram får knappt någon frisk luft.

Stor misstänksamhet
Trots att Thomas Pekonen har argument så har det varit svårt att få byggherrar och fastighetsägare att satsa på takvärme utanför traditionella tillämpningar. Pekonen har inte många sådana referenser; en skola i Sandviken, en villa i Sigtuna, två lokaler vid ett sjukhus där traditionell värme inte fungerade.
Hans argument möts med skepsis hos kollegor.
– De säger att det ser bra ut, men menar att takvärme inte är branschpraxis, säger han.
Kunskapsbrist och förändringsrädsla, sammanfattar han hindren för större spridning.
Petter Lundgren vid Lindab, som har takvärmare i sitt produktsortiment, menar att det handlar om en lite bortglömd produkt, som man tar till det när det är svårt med traditionella radiatorer.
– Många förstår inte tekniken, man har uppfattningen att värme alltid stiger uppåt med luften. Men strålningsvärmen värmer inte luften, utan föremålen.
– Det här är egentligen en fantastisk värmekälla som skulle kunna användas i mycket större utsträckning, i exempelvis kontorsmiljöer.

Svårt hitta nya miljöer
Statistiken från Svensk Ventilation visar på en krympande försäljning. 2010 såldes det för sex miljoner kronor. Petter Lundgren tror att tappet delvis beror på konkurrens från utlandet.
– Gav vi oss ut och plöjde marknaden skulle vi säkert få upp försäljningen, säger Petter Lundgren.
Huruvida takvärmen kan spridas till nya miljöer finns det synpunkter på. Håkan Elfström, Andersson och Hultmark, hör till dem som är skeptiska:
– Nej, takvärme är inget för kontor och bostäder. Radiatorer är enklare och billigare. En eventuell energibesparing kan vara svår att räkna hem här, anser han.

Text Björn Åslund, Energi & Miljö nr 1/2012 sid 24-25

• Fakta: Takvärmare kallas även strålvärmare
  Det är värmesystem som avger värme till omgivningen genom en blandning av konvektion och värmestrålning. Konvektionen värmer upp luften i närheten av en värmare, medan värmestrålningen sprider sig åt alla håll i rummet. Den konvektivt värmda luften stiger i rummet medan värmestrålarna ”färdas” rakt ut från värmaren tills de möter omgivande ytor.
  Takvärmesystem bygger på en hög andel värmestrålning  och låg andel konvektion. Typiska värden är cirka 60 procent strålning och cirka 40 procent konvektion.
  De finns i två varianter, dels eldrivna, dels med vattenburen värme. Vattenburna har en värmestrålning med temperaturer mellan 30 och 80 grader.
  Källa Lindab: “Takvärmehandledningen”.

• Takvärme vann norsk tekniktävling
  YIT tog nyligen hem segern i en norsk tekniktävling med ett takvärmekoncept. Tävlingen, som utlysts av Enova, hade som mål att få fram billigare system för vattenburen värme, rapporterar Norsk VVS. Förutom själva radiatorerna ingår snabbkopplingar i konceptet. Kopplingarna ska göra det lätt att flytta panelerna om användandet av lokalen förändras.
  En förutsättning för god komfort är att byggnaden har ett lågt värmebehov och att panelerna inte placeras rakt ovanför arbetsplatser.
  Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 1/2012 sid 25