Ta en dusch med gråvatten
Med gråvatten går det att minska vattenförbrukningen. Men i Sverige är användningen av gråvattensystem inte speciellt utbrett. Nu ska ett forskningsprojekt ta reda på hur systemen ska kunna bli vanligare.
I ett hushåll går cirka 64 procent av vattenförbrukningen till bad- disk- och tvättvatten. Och om man återanvänder detta vatten finns en stor och stabil källa till vatten för exempelvis wc-spolning, bevattning av grönsaker eller betongtillverkning. Hittills har det i Sverige bara funnits en del mindre projekt där man använder BDT-vatten för wc-spolning.
Därför har Elisabet Werecki, arkitekt på Skanska teknik, startat ett projekt som ska forska kring gråvatten i ett tänkt flerbostadshus.
Elisabet Werecki:
– Idén kom från en kollega, som hade dåligt vatten i brunnen på lantstället. Vattnet sinade och hon tyckte att det var knasigt att vi spolar toaletterna med dricksvatten.
När det gäller kontorshus har Elisabet Werecki hittat några projekt i Polen, Tyskland och San Francisco.
– De två projekten av kontorshus i Polen är gjorda av tyska företag som installerat systemet. I San Francisco kräver va-verket av fastighetsägare i en del av staden att de till viss del återvinner gråvatten, eftersom va-verket inte klarar av att leverera allt färskvatten. För att få bygga där ska man ha gråvattenåtervinning.
Det här med gråvatten är trendigt – intresset har varit stort med många intresserade
I projektet ska man undersöka hur man ska handha en framtida ansvarsfull hantering av gråvatten.
– Vi ska välja ut ett fallstudieprojekt – ett fem, sex våningar högt flerbostadshus och kontakta olika leverantörer och se vilka tekniska lösningar de presenterar i denna byggnad och jämföra dem.
Man kommer också att undersöka olika parametrar såsom underhåll, utrymme, driftkostnad och hur mycket vatten man kan spara.
– Vi ska också titta på hur de här systemen påverkar den fysiska miljön i lägenheterna, alltså boendekvaliteten, så det kommer in lite arkitektur. Vi kollar också byggnadsteknik och ekonomi.
Med ett system som distribuerar gråvatten kan det bli lite större schakt, mer oljud, beroende på systemet, enligt Elisabet Werecki.
– Den här anläggningen med tankar ska ju finnas någonstans, så finns det ingen källare, så måste det finnas någon komplementbyggnad, som en undercentral idag.
När det gäller ekonomin menar hon att det inte går att ”kamma hem” stora vinster i form av enbart gråvattenåtervinning, men med värmeåtervinning ur gråvattnet kan det bli mer lönsamt.
– Såvitt jag förstått handlar det mest om tekniken, intresse, miljötänk och entreprenörens vilja att bygga på detta sätt och kanske få en certifiering.
En viktig aspekt är att ju vanligare gråvattenåtervinningssystemen blir desto billigare blir de.
– Ju mer massproducerade gråvattensystemen blir, desto billigare blir de, men i dag är ju dessa system ganska dyra eftersom man får uppfinna hjulet gång på gång. I nuläget finns inget standardiserat sätt.
– Det här med gråvatten är trendigt – intresset har varit stort med många intresserade och det har inte varit problem att få folk till referensgruppen.
I projektet ska man också ta in information om det så kallade trerörsystemet i det nya bostadsområdet H+ i Helsingborg. Systemet baseras på att från varje lägenhet finns tre rör, ett för svartvatten, ett för gråvatten och ett för matavfall (se Energi & Miljö nr 12/2020).
Enligt Elisabet Werecki kommer inte gråvattenåtervinning på stadsdelsnivå att utredas.
– När det gäller stadsdelsnivå är det utanför vårt område. Vi vill ju se att tröskeln blir lägre för att ta till sig denna teknik inom byggbranschen. Idag är det lite av prestige att satsa på gråvattenåtervinning.
Det finns några större gråvattenprojekt som är genomförda och som ska genomföras. Ett som är klart finns i HSB Living Lab i Göteborg där man sedan hösten 2018 testar infrastruktur för lokal återvinning av gråvatten.
Bakom projektet står innovationsföretaget Graytec tillsammans med Chalmers och Bengt Dahlgren Göteborg. Under projektets första fas utfördes tester på vattnet för att säkerställa renheten. I steg två återförs det renade vattnet i systemet – till de handfat och duschar det kommer från.
– De boendes upplevelse är en viktig del i kartläggningen av acceptansen för den här typen av system. Därför var det glädjande att samtliga åtta personer som fick duscha i återanvänt vatten var nöjda med upplevelsen, säger Jesper Knutsson, forskare på Chalmers och ansvarig för sensornätverket i HSB Living Lab.
Ett kommande exempel på ett större system av gråvatten finns i Taberg, där Junehem – ett kommunalt bostadsbolag i Jönköpings kommun – håller på att bygga elva huskroppar och ska använda gråvatten för att spola toaletter med ett system per hus. Det finns reningsteknik mellan dusch och toalett, både i tankarna och i husen. Duschvattnet leds ut till tankar utanför huset och pumpas sedan in för att spola toaletterna. Om inte det återanvända vattnet räcker till går det att fylla på med dricksvatten.
Utomlands finns det redan i dag mer storskaliga exempelprojekt att studera och analysera. Förutom kontorshus finns gråvattenåtervinning i skolor, bland annat en i Polen, i sportarenor i Los Angeles, liksom vid ett hotell i Tyskland.
Förutom att använda gråvatten för wc-spolning används det också för att bevattna grönstruktur under torra perioder. För Loudden i Stockholm planeras det ett källsorterat avloppssystem med separat insamling och behandling av gråvatten från hushåll och verksamheter där omkring 1 000 kubikmeter gråvatten per dygn ska genereras. Vattnet ska efter behandling kunna användas för att ersätta dricksvatten för bevattning.
Fler användningsområden för det renade gråvattnet är dammbekämpning vid gatsopning och vid tillverkning av betong i en närliggande betongstation.