Svindlande brandkrav
Allt fler vill bygga på höjden, vilket ställer stora krav på brandsäkerheten. Energi & Miljö tittade närmare på kvarteren Lusten och Brovakten i Stockholm, som båda reser sig mer än 20 våningar över marken.
Stockholms bästa utsikt finns numera från taket på det nya hyreshuset i kvarteret Lusten på Kungsholmen. De 24 våningarna når 78 meter över marken och däruppe har man fri sikt i 360 grader. I norr syns Solna och de två höghusen i Kista. I sydöst breder innerstaden ut sig med glittrande vatten här och där. I alla fyra hörnen på taket sitter röda flygfyrar. Det här är det högsta hyreshuset i Sverige just nu och Bromma flygplats ligger inte så långt bort. Det vita höghuset är fyra våningar högre än grannhusen i kvarteret Brovakten. Även de reser sig imponerande högt över marken, som två svarta försvarstorn på var sin sida om Essingeleden. Men de har inte fått några flygfyrar på taket. Det krävs förstås stor noggrannhet med brandsäkerheten när husen är så här höga. Ingen brandstege i världen når så högt, och att försöka rädda sig genom att klättra på en stupränna är inte möjligt. Det finns helt enkelt inga synliga stuprännor. All evakuering och brandbekämpning måste ske inifrån. Det är visserligen den vanligaste metoden i de flesta flerbostadshus numera. Men i kvarteret Lusten finns inget alternativ.
Bara ett trapphus
Därför har brandkonsulten och byggherren fått lägga extra ansträngning på en säker brandlösning. De började projekteringen när det fortfarande var BBR 18 som gällde. Då var kraven att hus med över 16 våningar skulle ha två trapphus för evakuering och brandbekämpning. Kommunen var tveksam till att godkänna en annan lösning. Men byggherren Familjebostäder stod på sig och ville ha bara ett trapphus, eftersom två trapphus kräver avsevärt större yta.
– Därför gjorde vi en alternativ utformning med ett trapphus med övertryck, luftslussar, en brandbekämpningshiss och sprinkler på alla våningsplan. På det här sättet menar vi att huset faktiskt blir säkrare än ett hus utan sprinkler men med två trapphus, säger Mattias Skjöldebrand hos Brandkonsulten AB.
Två trappor ner från taket, under våningsplanet som rymmer fastighetens ventilationscentral, finns den översta bostadsvåningen. Här har fyra lägenheter sina ytterdörrar ut mot hisshallen med de två hissarna. På väggen mittemot hissen står våningsplanet angivet i stora siffror som räcker från golv till tak.
– Det är viktigt för den som kliver ut ur hissen att snabbt få veta vilken våning han eller hon är på, säger Mattias Skjöldebrand.
Alldeles bredvid hissarna leder en luftsluss med två glasdörrar ut till trapphuset. Dörrarna av brandglas som tål cirka 800 grader i åtminstone 30 minuter gör det lätt för de boende att se var trappan är. Luftslussen hjälper till att hålla brandröken borta från trapphuset där det också råder ett litet övertryck. Mattias Skjöldebrand är noga med att visa en viktig speciallösning som finns mellan dörrarna.
– Vanligtvis ska stigarledningen för brandkårens vatten finnas i trapphuset, men här har vi valt att sätta det i luftslussen. På så vis undviker man att dörren står öppen mot trapphuset, säger han.
Luckan öppnas automatiskt
Den som har höjdskräck ska inte titta ner mellan trappräckena från 22:a våningen. Bättre är då att titta upp i taket. Där finns en sprinkler och den obligatoriska rökluckan som kan anas bakom ett vitt skyddsgaller. Om en rökdetektor utlöser brandlarmet öppnar luckan automatiskt och en fläkt nere i källaren börjar blåsa luft upp genom trappen. Om allt fungerar som det ska blir genomventilationen en till två meter per sekund i maximalt fast flöde.
– För att få högre tillförlitlighet har vi använt ett vanligt motorspjäll med säkerhetsställdon, så om något blir fel ställer sig luckan automatiskt i öppet läge, säger Mattias Skjöldebrand.
För att luftflödet ska bli som det är tänkt bör alla fönster och dörrar in till trapphuset vara stängda. Det kan förstås hända att någon dörr råkar vara öppen och då finns en alternativ plan. Tryckgivare i taket känner av trycket i trapphuset och om övertrycket blir mindre än 50 Pascal börjar rökluckan stänga igen. Eventuell rök får då ta en annan väg ut än genom luckan, exempelvis in genom den dörr som är öppen. Det viktigaste är att utrymningstrappen hålls fri från rök.
Ingen risk för svindel
Trapphuset är ljust med vita väggar och en rad små fönster där den vidunderliga utsikten kan anas. Eftersom trappan är så bred blir risken för svindel minimal. Här kan också räddningstjänsten på väg upp komma förbi mötande boende på väg ner. Fast för att vinna tid kan det tänkas att brandmännen i stället tar hissen.
Vid ett utlöst brandlarm åker båda hissarna automatiskt ner till bottenplanet och stannar där. Sedan kan bara räddningstjänsten manövrera brandbekämpningshissen med en speciell nyckel. Kanske vill brandmännen kliva av på våningen under branden för att släcka därifrån, eller så kanske någon äldre person som har svårt att gå behöver evakueras via hissen.
Reservkraft i räddningshiss
Det som skiljer brandbekämpningshissen, även kallad räddningshiss, från en vanlig hiss är till exempel att all elutrustning ska tåla vatten och att elmatningen ska säkras med reservkraft eller en annan alternativ strömförsörjning. Det ska vara övertryck i hisschaktet och i botten av schaktet ska finnas en grop med en pump i, så att vatten från exempelvis sprinkler inte stiger upp utan evakueras bort. En öppningsbar lucka i hissens tak gör det möjligt att klättra ut där. Även i de svarta höghusen några kvarter bort finns trycksatta räddningshissar som kan användas av räddningstjänsten. Den stora skillnaden här är att varje lägenhet har tillgång till två trapphus, dock utan sprinkler. BBR ställer inga krav på sprinkler och i nya BBR 19 finns inte heller längre något krav på två trapphus. I stället finns detta med som rekommendation i rådstexten. Det gör att brandskyddet i alla höghus över 16 våningar, där brand kan medföra stor risk för personskada, måste dimensioneras analytiskt objekt för objekt.
Brandskyddet i kvarteret Brovaktens högdelar utfördes så långt som möjligt enligt BBR:s metod för förenklad dimensionering, och kompletterades med skyddsåtgärder på grund av byggnadens höjd.
– För att ytterligare öka tillgängligheten till utrymningsvägarna har samtliga lägenhetsdörrar dörrstängare, vilket minskar risken för brand- och brandgasspridning. Sprinkler hade inte gjort så stor skillnad, eftersom det finns två trapphus varav det ena är trycksatt, säger Tomas Fagergren hos Brandskyddslaget AB som dimensionerat installationsbrandskyddet.
Stora tryckskillnader
Den största utmaningen vid dimensioneringen av höghus är den termiska tryckskillnaden som kan uppstå när det är riktigt kallt ute, menar Tomas Fagergren. Vid minus 20 grader ute och plus 20 grader inne ger det en tryckskillnad på ungefär två Pascal per meter. Om huset är 100 meter högt blir det totalt 200 Pascal. Det kan leda till konstiga tryckskillnader eftersom varm luft stiger. I värsta fall kan luftflöden börja gå åt fel håll.
– Som tur är finns det bra datormodeller numera för att räkna på det här, säger Tomas Fagergren.
Längst ned i det vita höghuset i kvarteret Lusten finns fläktarna som suger in frisk luft från gatan och blåser iväg den upp i huset om brandlarmet går. Den ena fläkten trycker in luft i trapphuset med sex kubikmeter i sekunden, den andra blåser in luft i räddningshissen med cirka tre kubikmeter per sekund. I källarplanet finns också dieselmotorn som går igång om all annan ström bryts. Här finns även sprinklercentralen som tar in vatten från en egen vattenledning i gatan. Tre röda pumpar står redo för uppdrag – en ordinarie, en reserv och en för stigarledningen. Om vattentrycket högst upp i huset inte är tillräckligt går det att höja manuellt.
Lätt att manövrera
Hela brandsystemet går att kontrollera från en kontrollpanel i bottenvåningen. Vanligtvis är alla spjällfunktioner och fläktar automatiskt styrda, men om något går snett kan brandkåren manövrera all teknik manuellt. Det är enkla kontroller – av/på, öppna/stänga, starta/stoppa. På displayen kan brandmännen se på vilken våning något har hänt.
– Det ska vara enkelt så att även en brandkår som aldrig varit här förut kan manövrera det hela, säger Mattias Skjöldebrand och visar en inplastad instruktionssida som ligger i skåpet under kontrollpanelen.
– Det värsta som kan hända är att någon tror att de ska stänga av allting. Då kan de förstöra en hel del.
Både Brandkonsulten och Brandskyddslaget nämner Kista Science Tower som förebild för sin dimensionering. Kontorshuset är ett av världens högsta hus med bara ett trapphus och är en av anledningarna till att BBR ändrades. Nybyggda, 35 våningar höga, Victoria Tower har också bara en trappa och ska klara sig med ett avancerat system med hissar som ska gå att använda för utrymning under brand.
– Men vi tror inte riktigt på att ha hissar i stället för trapphus. Det krävs mycket av tekniken för att det ska fungera på rätt sätt. Möjligen kan det gå bra om hissarna och trapporna finns bredvid varandra, men om de är på olika ställen blir det ologiskt för människan, säger Mattias Skjöldebrand.
Fler sprinkler önskas
Han vill också gärna slå ett slag för sprinkler som han tycker används för litet i Sverige.
– Det är förvånande att inte fler vill sprinkla i bostäder, för det släcker bränder oavsett vilken våning du bor på. Problemet är nog kostnaden. Ingen i Sverige tycker ju att det är för billigt att bygga…
Ett sprinklerhuvud kostar cirka 2 000 kronor. I kvarteret Lusten blev den totala kostnaden runt en miljon kronor.
– Det kostar att bygga högt, så kvadratmeterkostnaden blir högre. Stommen måste vara kraftigare och det blir längre imkanaler, med mera. Men vill man ha centrala lägen så måste det bli så, säger Mattias Skjöldebrand.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 10/2012 sidan 24-27
- FAKTA: Lika men ändå olika
Högdelarna i kvarteren Lusten och Brovakten reser sig båda mer än 20 våningar över marken, men deras brandlösningar skiljer sig åt. - Lusten:
24 våningar
Ett trycksatt trapphus
Sprinkler på varje våningsplan
Trycksatt räddningshiss som ventileras genom röklucka i taket - Brovakten:
20 våningar
Två trapphus varav ett trycksatt
Inga sprinkler
Trycksatt räddningshiss som ventileras genom automatiskt öppnande fönster vid varje våningsplan
