REPORTAGE | 12 okt 2015

Sveriges största plushus byggs i Trelleborg

Noggranna beräkningar gör Skånes nya rättspsykiatriska centrum i Trelleborg till Sveriges största plusenergihus. Huset blir i hög grad självförsörjande på energi, vilket även är bra för säkerheten.

Vi åker genom Trelleborgs östra delar, förbi radhus- och villaområden, skolor och en fotbollsplan. Efter en skarp vänstersväng kör vi in på Mellanköpingevägen, mot åkerlandskapet, och ser snart det nya stora huset som håller på att ta form på tomten bredvid en industribyggnad.

Tredje infarten till byggarbetsplatsen är öppen och här finns parkering och ingång till byggbodarna. När bygget av Skånes nya rättspsykiatriska centrum (RPC) är klart, om cirka ett år, kommer parkeringsmarken att arrenderas och omvandlas till åkermark av lantbrukaren på gården på andra sidan fältet.

På RPC kommer människor dömda för brott och med stort psykiatriskt vårdbehov att bo i genomsnitt tre till fyra år. Utsikten från huset är vidsträckt och vacker. På håll skymtar havet. Det är viktiga inslag i projektet som bland annat har till mål att skapa en läkande miljö.

En trappa upp i byggboden bjuder huvudprojektledare Mattias Wallin från Region Skåne och installationssamordnare Johan Oskarsson från ÅF på kaffe och information, bland annat om energi.

– Det nya huset blir både ett passivhus och ett plusenergihus, vilket är viktigt att hålla isär. Det kommer alltså både att klara passivhuskraven och bli ett plusenergihus, säger Mattias Wallin.

Den 12 700 kvm stora byggnaden blir arbetsplats för cirka 140 personer och bostad för 51 patienter. Här kommer att finnas bibliotek, datasalar, snickeri, måleri, keramikverkstad, sporthall, reception, administration och förvaltningsrätt.

Enligt beräkningarna kommer betonghuset att certifieras för Miljöbyggnad guld. Behovet av köpt energi blir lågt tack vare god isolering av väggar och tak, bra dörrar och fönster, återvinning av ventilationsvärme, värmepumpar, solfångare för tappvarmvatten och säsongslagring av värme och kyla i fem borrhål (tre varma, två kalla).

Sammanlagt 1 280 kvm solceller på taken förväntas ge 230 000 kilowattimmar per år och ett eget vindkraftverk 60 000 kWh/år, vilket ska göra byggnaden självförsörjande på fastighetsel på årsbasis.

Totalberäkningen visar att huset kommer att ge ett energiplus på cirka två kWh per kvm, år sett över året. Från april till september förväntas byggnaden bli självförsörjande på tappvarmvatten. Under vissa perioder kan det bli toppar med elöverskott som troligen kommer att skänkas till elnätet.

– Det finns i dagsläget inga lönsamma avtal för att sälja el till nätet. I första hand kommer vi att använda överskottselen till verksamheten, säger Johan Oskarsson.

De projektansvariga menar också att målet aldrig har varit att bygga ett hus som producerar mycket energi. Det ska bli ett överskott, men inte mycket. Att vara självförsörjande är det viktigaste. Ingen fjärrvärme kommer att kopplas in. Om det skulle behövas extra el på grund av driftstörningar finns ett dieselreservaggregat att ta till.

Man kunde tro att det skulle bli väldigt dyrt att bygga en så stor anläggning med så låg energianvändning. Men byggkostnaderna på cirka 23 000 kronor per kvadratmeter är enligt projektledaren väldigt bra för den här typen av verksamhet. De extra investeringarna för energilösningar utgör 1,24 procent av den totala budgeten. Återbetalningstiden blir cirka fem år. Därefter räknar man med minskade energikostnader med nästan 1,3 miljoner kronor per år.

– Det är verkligen skoj att vi kan knipa både plusenergi, passivhus och ha en bra ekonomi, säger Mattias Wallin som tycker att han har fått mycket stöd av Region Skåne när det gäller val av energilösningar.

Allt är genomtänkt i minsta detalj. För att patienterna inte ska kunna skada sig själva eller andra har alla utstickande väggar rundade kanter, alla speglar är infällda och inredning och armaturer är tillverkade av slagtåliga material. Solavskärmningen utanför fönstren styrs automatiskt av ljus. Från teknikskåp utanför rummen går det att stänga av varmvatten och el till rummet om det skulle behövas.

I mitten av varje vårdavdelning finns en gemensam lokal med TV, matsal, personalkontor, läkemedelsrum och rum för möten och behandlingar. Om det skulle börja brinna, eller om det blir stökigt går det att snabbt dela av den gemensamma lokalen. En kraftig jalusivägg rullas ner och delar avdelningen i två.

– En säkerhetsansvarig har varit med genom hela arbetet, berättar Johan Oskarsson.

Text Marie Granmar, ur Energi & Miljö nr 10/2015 sidan 16-20.

 

Detta är en kortad version. Läs hela reportaget i pappersutgåvan av Energi & Miljö, eller genom att logga in till den digitala utgåvan (endast tillgänglig för prenumeranter på Energi & Miljö och medlemmar i EMTF).

Det nya huset blir både ett passivhus och ett plusenergihus, vilket är viktigt att hålla isär. Det kommer alltså både att klara passivhuskraven och bli ett plusenergihus