Sverige utanför program som kan spara miljarder
Det finns många miljarder att tjäna på informationen i automatiska styrsystem för ventilation, värme och kyla. Det är utgångspunkten EU-programmet Iserv, som samlar data från 1 600 byggnader.
– Vi ska inte vara dumsnåla när vi sparar energi, anser John Woollett från Swegon Air Academy, som är knutet till Swegon AB.
Han är styrelsemedlem i EU-projektet Iserv som går ut på att utnyttja data från fastighetsautomation bättre. Målet är att spara energi på ventilation, värme och kyla. För John Woollett betyder deltagandet att möjligheten att spara energi med bibehållen luftkvalitet ökar.
Projektet påbörjades 2011, med en budget på 29 miljoner kronor. Det ska ge konkreta exempel och med siffror visa hur data från automationssystem kan användas som underlag för energibesparingar på ett sätt som inte går att åstadkomma med enbart inspektion.
Satsningen är en vidareutveckling av EU-projektet Harmonac som pågick mellan 2007 och 2010. Ett exempel därifrån som nu lyfts upp är ett Londonhus. Där gick en tredjedel av elanvändningen för ventilation, värme och kyla inte att förklara. Iserv-projektet ska försöka utreda hur det kommer sig.
Data från 1600 byggnader
Data samlas nu in från 1600 hus inom EU. Kunskapen ska bli tillräckligt detaljerad för att kunna omvandlas till handling. Resultatet ska presenteras i maj nästa år.
Redan nu finns preliminära resultat berättar Ian Knight, professor vid fakulteten för arkitektur vid Cardiff University och projektets samordnare. De mätningar som gjorts inom ramen för Iserv och föregångaren Harmonac pekar på möjlighet till miljardbesparingar, som skulle kunna vara hela 500 miljarder kronor för hela EU-området, inkluderat associerade länder som Norge med flera. Det motsvarar 30 procent av elanvändningen. Tidigare uppskattningar handlar om enbart en tiondel av detta.
Siffrorna per kvadrat är mellan 60 och 115 kronor per kvadratmeter för lokaler där automation finns installerat. Att besparingar inte kommer till stånd beror på att kunskapsunderlaget inte är tillräckligt bra. Kostnaden för att genomföra det som krävs håller sig under 10 miljarder kronor.
– Problemet är att ingen kan visa precis var besparingarna kan göras, säger Ian Knight.
Kalla handen från Sverige
Trots den stora sparpotentialen är det därför få som satsar. Förhoppningsvis ska Iserv ändra på det med hjälp av exempel som andra kan mäta sig mot och ta efter.
– Det gäller att påverka lagstiftare, bland andra, säger Ian Knight.
Från svensk sida har dock intresset varit svalt, förutom hos John Woollett, som ursprungligen kommer från Storbritannien. Han hade hoppats på deltagande av något svenskt företag, universitet eller högskola.
– Det är synd att de inte vill delta i ett projekt som kan påverka på europeisk nivå. Det kan ge underlag för nästa EU-direktiv om byggnaders energiprestanda, säger John Woollett.
Han berättar att företrädare för fastighetsföretag anser att för dem lönar sig inte energibesparingar tillräckligt. Notan går ju normalt till hyresgästerna.
Fortsättning osäker
Den dag Energi & Miljö når Ian Knight har han just varit på möte i Malmö för att tala om Iserv.
– Blir det ytterligare ett projekt hoppas jag på svenskt deltagande, säger han.
Men några konkreta planer på en uppföljning finns inte. Först ska det pågående projektet utvärderas.
Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 11/2013 sidan 29
