Svenskt energisystem i New York
På Manhattan i New York håller det dansk-svenska företaget Energy Machines på att bygga ett nytt smart energisystem.
Den 17 våningar höga och drygt 90 000 kvadratmeter stora byggnaden är från 1930-talet.
– Byggnaden värms bland annat med hjälp av ånga som produceras lokalt i byggnaden med hjälp av gaspannor (naturgas). Systemet ska vara avvecklat till 2030, berättar David Hermansson, som är energiingenjör och projektledare på Energy Machines.
Huset ligger nära Soho vid Hudsonfloden. Hyresgäster är bland annat Google, Viacom och CBS.
– Från början låg det ett tryckeri i byggnaden. Idag är det en renodlad kontorsfastighet. Efter hand som hyresgäster flyttar ut renoveras våningsplanen. Det blir nya ytskikt och nya tekniska installationer.
På varje våningsplan kommer det att finnas en mindre undercentral med kylvärmepump från oss som ansluts till det termiska nätet och som utifrån behovet på just det våningsplanet kan höja temperaturen ytterligare.
Häromåret vann Energy Machines förslag på hur byggnadens energisystem kan förnyas och effektiviseras.
– Vi har därefter hjälpt konsulterna med den övergripande systemdesignen, tagit fram underlag till bygghandlingar och levererat värmepumpar, ventilationsaggregat och styrsystemet. Det sista är hjärtat i hela anläggningen.
På det översta planet i byggnaden ska det byggas en energicentral med värmepumpar (luft/vatten).
– Genom byggnaden löper ett rörsystem med stora vattenvolymer som fungerar som ett slags termiskt nät. Värmepumparna på taket – som inte kommer från oss – har till uppgift att höja temperaturen i nätet med några grader. Hur mycket beror på utetemperaturen. Systemet är väldigt dynamiskt.
Tanken är att använda energin när och där den behövs som bäst
– På varje våningsplan kommer det att finnas en mindre undercentral med kylvärmepump från oss som ansluts till det termiska nätet och som utifrån behovet på just det våningsplanet kan höja temperaturen ytterligare. Därefter levereras värmen ut till radiatorerna.
Kyla?
– Våningsplan som behöver kyla kan antingen ta den från loopen eller, om behovet är större, från kylvärmepumparna. Eventuellt värmeöverskott levereras tillbaka till det termiska nätet.
Genom att värme och kyla delas och återvinns mellan byggnadens hyresgäster, och så småningom även mellan angränsande byggnader, ska energianvändningen minska.
Värme ska kunna lagras i återanvända nedlagda brandsläckningstankar, vilket gör att värmepumparna kan arbeta mer effektivt.
– Tanken är att använda energin när och där den behövs som bäst, säger David Hermansson.
Finns det någon geoenergi?
– I mycket begränsad omfattning. En viktig del i systemuppbyggnaden är att dela energi med grannfastigheter, varav en har lite bergvärme.
David Hermansson berättar att Energy Machines hittills har levererat tio värmepumpar.
En annan skillnad är att värmepumpar som vi har hållit på med ganska länge i Sverige och Norden uppfattas i USA som något ganska nytt och exotiskt
– Fyra våningar är klara. Driftsättningen är avslutad och gick över förväntan. Övriga sex värmepumpar är det tänkt att installeras under nästa år. Exakt var är delvis beroende på hur ombyggnaden av våningsplanen går. Ett alternativ är att använda några av värmepumparna till lobbyn som också ska byggas om eller till den nya takterrassen med servering.
– Vi ska också förse byggnaden med ett nytt stort och platsbyggt ventilationsaggregat med värmeväxlare i återvunnen polykarbonat. Det har en temperaturverkningsgrad på upp till 90 procent.
Svarar ni för installationsarbetena?
– Nej, det gör en lokal entreprenör. Vi levererar utrustningen, men kommer även att vara på plats för att kvalitetssäkra.
Enligt planen ska de olika installationerna åtminstone halvera byggnadens energianvändning.
Är det stor skillnad att arbeta med byggnaders energisystem i USA jämfört med Sverige?
– Mycket är ganska likt. Det är till exempel samma typer av aktörer och discipliner som här. Däremot är arbetskraftskostnaden mycket högre i New York än i Sverige. En annan skillnad är byråkratin.
Hur då?
– Den är mer omfattande i USA än i Sverige. Det krävs till exempel betydligt mer dokumentation.
– En annan skillnad är att värmepumpar som vi har hållit på med ganska länge i Sverige och Norden uppfattas i USA som något ganska nytt och exotiskt.
Text: Mikael Bergling
