Svenska byggregler slappast i Norden

Sverige är det land i Norden som tillåter högst energianvändning i nybyggda lägenheter. När det gäller kontor och villor ligger vi bättre till. Det visar en studie beställd av Finlands miljödepartement.

Estniska och finländska forskare har granskat de nordiska byggreglerna för att se hur länderna förhåller sig till varandra när det gäller energikrav. Studien är ett uppdrag från det finländska miljödepartementet, som önskade en jämförelse för att kunna bedöma hur bra de egna byggreglerna är. Jarek Kurnitski, professor vid Tallinns tekniska universitet i Estland, är den forskare som utvecklat metoden för jämförelsen.
– Vi blev förvånade över att se att det skiljer så mycket i kraven mellan olika byggnadstyper i samma land. Vi hade förväntat oss att den som har strikta regler skulle ha det för alla slags byggnader, men så var det inte, säger han.
Ett exempel på det är Finland, där kontor tillåts ha nära dubbelt så hög energianvändning som flerbostadshus i kWh/kvm,år.

Strikta krav för småhus
För Sveriges del visar studien att kraven på småhus är relativt strikta, nästan lika hårda som i Danmark. När det gäller kontor ligger vi någonstans mitt i fältet. Värre ser det ut för flerbostadshus. Där har Sverige en jumboplats.
– 90 kWh/kvm,år är helt enkelt för mycket. Ni behöver sänka det, säger Jarek Kurnitski.

Vad kan det bero på?
– Det kan hänga ihop med att andra länder har olika värden för flerbostadshus och villor. Ett flerbostadshus är kompaktare och lättare att bygga energieffektivt, men det görs ingen skillnad på flerbostadshus och villor i de svenska byggreglerna. Det kan också bero på att man från politiskt håll vill få fram billiga lägenheter, säger Jarek Kurnitski.

Lägst krav i Norden
Forskarna har också undersökt vilka krav som ställs på isolering och lufttäthet i de olika länderna. För att göra jämförelsen möjlig fixerades alla andra tekniska förutsättningar och samma indata valdes, oavsett vilket land byggnaden simulerades i (se faktaruta). Jämförelsen visar att de svenska kraven är lägst i Norden när det gäller flerbostadshus. Till exempel visar beräkningarna att U-värden på 0,3 för tak och yttervägg räcker i Sverige, medan kraven i Finland är 0,21 till 0,25 och i Danmark 0,09 till 0,17. Lufttätheten blev densamma i Sverige och Finland men kraven visade sig hårdare i Danmark och Norge.

Tidskrävande uppdrag
Studien, som utfördes 2012, omfattar både en förenklad jämförelse mellan byggreglerna och simuleringar av tre typbyggnader för de fyra nordiska länderna. För forskarna var det en ordentlig utmaning.
– Jag utarbetade metoden, sedan gjorde Victoria Grönlund och Erja Reinikainen på teknikkonsultföretaget Granlund Oy i Finland beräkningarna och simuleringarna. Det tog ett par månader att genomföra och vi behövde göra om och justera flera gånger. Det var verkligen komplicerat. Men det gav de finska myndigheterna en bra bakgrund, säger Jarek Kurnitski.
Han har ännu inte märkt något intresse från svenska myndigheter i frågan.

Mark Kretz och Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 8 2013 sidan 6-7

• FAKTA : Så genomfördes studien
  Forskarna tog fram standardiserade ingångsvärden som fick utgöra ett medelvärde av de olika ländernas byggregler.

  Tre byggnader simulerades, ett kontorshus, ett flerbostadshus och en villa. VVS-systemen och i förekommande fall kylsystemen var identiska oberoende av land. Till exempel flerbostadshuset hade alltså samma utrustning oavsett om de placerades i svenskt, danskt, norskt eller finskt klimat.

  De standardiserade data var bland annat belysning 12,2 kWh/kvm, år, varmvatten 25 kWh/kvm, år, luftflöde 0,35 l/s,kvm, inomhustemperatur 21 °C och 65 procent värmeåtervinning.

  För Sveriges del valdes BBR-reglerna för södra zonen.

  Samtliga hus hade fjärrvärme som uppvärmning då det bedömdes vara den vanligaste enskilda värmekällan.

  Resultaten visar entydigt att de danska byggreglerna ger strängast krav på klimatskalet.

  Forskarna upptäckte vissa anmärkningsvärda skillnader mellan länderna. Till exempel tillåter Danmark mycket låg energianvändning för varmvatten (14,5 kWh/kvm, år) jämfört med Sverige (25) och Finland (35).

  Luftflödet i danska skolor och kontor är också mycket lågt.
  Förutom den simuleringsbaserade studien gjordes en förenklad studie i form av en jämförelse av byggreglerna med vissa korrigeringar.