Svensk standard ger energisnålare blandare

En standard för energiklassning av blandare presenterades nyligen (se även Energi & Miljö nr 4/12). Effektiviteten bedöms utifrån en rad faktorer. Vägen till en märkning har varit lång.

Sommaren 2000 bjöd dåvarande LIP-kansliet (Stockholms stads kansli för det lokala investeringsprogrammet) och Energimyndigheten in alla armaturtillverkare att delta i en teknikupphandling med syfte att få fram så energisnåla armaturer som möjligt. LIP-kansliet fick ansvaret för kravspecifikation, tävlingshandlingar och utvärderingar. Myndigheten svarade för beställargruppen, som bestod av representanter från Husbyggnadsvaror HBV Förening, AB Familjebostäder, JM AB, Villaägarförbundet samt SBC Bostad, och information om de färdiga resultaten. Det fanns också en expertgrupp. Men när anbudstiden löpt ut hade endast ett bidrag kommit in, som testades hos Norges Byggforskningsinstitutt.
Teknikupphandlingen initierades av beställargruppen, som efter tävlingstidens slut enligt uppgift från Energimyndigheten har beställt minst 11 000 armaturer med delfinansiering av myndigheten.

Energimärkning
En uppföljning på teknikupphandlingstävlingen kan det SIS-standardiseringsprojekt sägas vara som startade för fem år sedan. Arbetet stod klart med sina första två standarder för energiklassning i samband med Nordbygg i år. Samtidigt visade också de tre svenska blandartillverkarna Mora Armatur, FM Mattsson samt Villeroy & Boch Gustavsberg – som samtliga deltagit i framtagandet av standarderna – blandare som märkts med den nya standarden.
Den uppmätta energianvändningen ger en klassning från A till G, enligt samma system som för exempelvis vitvaror.  Klassningens övergripande syfte är att tekniska lösningar ska utvecklas som får användaren att bruka mindre volymer varmvatten.
Standarderna SS 820000 behandlar en metod för att bestämma energieffektivitet hos tvättställs- och köksblandare, medan SS 820001 behandlar en metod för att bestämma energieffektiviteten hos termostatblandare för dusch. Fabrikanter ska kunna lämna in sina blandare till ett ackrediterat testlaboratorium som sedan testar produkterna efter standarderna.

Summering av faktorer
Energieffektiviteten beräknas på en summering av flera olika faktorer; inställning på reglerspak, flöde, blandvattentemperatur, distributionstryck, distributionstemperaturer och spoltid (egentligen avsköljningstid, man har för detta ändamål mätt hur lång tid det tar för en viss volym vatten att skölja bort en fläck från en trasa).
Ordförande i den tekniska kommitté (TK 519, Energimärkning) som tagit fram standarden är Kjell-Åke Henriksson, som redan för tio år sedan var JM:s ledamot i beställargruppen som arbetade med teknikupphandling av blandare.
– Många som deltog i teknikupphandlingstävlingen för tio år sedan har varit med i den SIS-kommitté som tagit fram standarderna, säger han.

Energimärket diskuterades
I gruppen ingår också projektledare Åsa Wahlström, CIT, tillsammans med en arbetsgrupp från bland andra tre svenska blandartillverkare, myndigheter, och även avnämare som Ikea.
– Själva energimärket har varit föremål för diskussioner, bland annat har tillverkarna varit måna om att det på märket ska framgå volymflödet, säger Kjell-Åke Henriksson.
En annan springande punkt har varit duschstandarden.
– För att man ska kunna göra testerna måste både duschslang och stril vara med. Men i många fall säljs ju sakerna separat, och då kan de ju vare sig testas eller märkas. Vi har därför haft diskussioner om vikten av att det är själva paketet som märks och inte de enskilda delarna.
Enligt Kjell-Åke Henriksson kommer JM, som varje år köper in mellan 9 000 och 12 000 blandare, att i fortsättningen kräva av leverantörerna att dessa kan leverera energimärkta blandare. 

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 5/12 sid 30

• Oras: ”Vi inväntar en harmoniserad europeisk standard”
  Den finska blandarleverantören Oras valde att inte delta i arbetet med att ta fram en svensk standard för energimärkning. Orsaken är enligt Oras svenska produktchef, Patrick Holmberg, att man väljer att invänta en harmoniserad europeisk standard.
  – Vi var inbjudna men valde att avstå i väntan på en harmoniserad europeisk standard.

  Han pekar också på att den nya svenska standarden inte tar hänsyn till andra blandartyper än de med spak, alltså ettgreppsblandare, medan en harmoniserad europeisk standard med största sannolikhet även kommer att fokusera på beröringsfria blandare.
  – Vi vill gärna att en standard för energimärkning av tappvattenarmatur ska kunna tillåta nya innovationer och inte begränsas till endast en typ av blandare som funnits på marknaden i snart 40 år.
  – Det finns påbörjade standardiseringsarbeten i flera EU-länder och blir det en harmoniserad europeisk standard så kommer de nationella att upphöra. Blir det däremot beställarkrav på den svenska standarden så kommer vi sannolikt att behöva omvärdera vårt beslut. Det är ju inte så att våra produkter inte klarar märkningen, det skulle vi klara av. Men initialt har vi valt att avvakta.
  MK

• Ostnor:  ”SIS-standard gav tyngd”
  Att arbeta med SIS för att göra en svensk standard för energimärkning skapar större möjligheter att få igenom de svenska önskemålen kring standardkrav på EU-nivå, än om branschen själv skulle utvecklat en standard. Det menar Bengt Andersson, ledamot i den arbetsgrupp TK 519 som utarbetat certifieringsreglerna och standarderna för testning inom SIS. Han är grupp/programchef inom Ostnors FoU-avdelning. Inom Ostnor AB arbetar man med varumärkena FM Mattsson och Mora Armatur, som båda visade upp energimärkta blandare på Nordbyggmässan i mars.
  – Att vi gick med i standardiseringsarbetet för sex år sedan berodde på att båda varumärkena arbetar aktivt med att minska energianvändningen genom att utveckla smarta funktioner i våra produkter, vilket låg i linje med den blivande standarden.
  – Skulle branschen valt att gå vid sidan av SIS hade det blivit mer besvärligt, eftersom de standarder projektet då utvecklat inte skulle fått samma tyngd som de har nu, SIS är ju officiellt organ för Sverige i internationella standardsammanhang.

  Att fokus legat på köks- och tvättställsblandare (SS 8200000) och termostatblandare för dusch (SS820001), menar han beror på att det inte gått att greppa över mer i första läget.
  – I inledningen av standardiseringsarbetet gjorde projektet en gallring av olika typer av blandare och kom fram till att börja med de som nu är standardiserade. Det är ändå den största delen av blandarna på marknaden som har den utformningen. Det är inte alls uteslutet att projektet i nästa steg kan ta fram standarder för andra blandartyper, exempelvis elektroniska.
  Arbetet med att ta fram standarderna har tagit omkring sex år.
  – Man kan tycka att det har tagit lång tid, men arbetet bakom har också varit stort. Det har nu presenterats på EU-nivå, och tanken är väl att framtagning av framtida standarder egentligen ska ske på den nivån, inte på nationell nivå. Förutom att vi tagit fram standarder, finns det motsvarigheter i både Tyskland och England, dock med egna parametrar och värden. Att det kommer flera olika energimärkningar i olika länder är i grunden olyckligt, eftersom det blir svårt för konsumenterna att kunna göra rättvisa jämförelser mellan olika blandares egenskaper.
  MK