TEMA SJUKHUS | 2 dec 2020

Svårt hantera termiskt klimat i operationsrum

Svårt hantera termiskt klimat i operationsrum
Temperaturkraven i operationssalar varierar – kirurgen vill ha svalt, anestesipersonalen varmare. Foto: Istockphoto

Hur klaras det termiska klimatet i ett operationsrum – och vilka krav måste uppfyllas?

Olika temperaturkrav är ett omdiskuterat problem på operationsavdelningar. I en operationssal finns ett flertal olika yrkeskategorier som var och en har krav på det termiska klimatet, beroende på fysisk aktivitet och kläder, liksom att olika patientgrupper kan ha önskemål. När det gäller patienter värms de ofta med hjälpmedel och därmed kan operatörerna (kirurger och operationspersonal) ha en lägre arbetstemperatur.

Kirurgen bestämmer oftast temperaturnivån, vilket gör att de andra som står i luftströmmen ligger på 0,4 meter per sekund för att klara hygienkraven.

I ett examensarbete från 2018, ”Kritisk kunskapssammanställning av operationssalsdesign”, dras liknande slutsatser utifrån kraven från internationella standarder. I dessa konstateras att om temperaturen sammantaget varierar mellan 17 och 27 °C, lufthastigheten mellan 0,13 och 0,35 m/s och att temperatur på inkommande luft ska komma med en, två graders undertemperering mot rumstemperaturen med ett LAF-system är det omöjligt utifrån klimat PMV och PPD att tillgodose en korrekt termisk komfort för samtliga i salen.

En region där man konstaterat att det termiska klimatet i operationsrum inte är så lätt att hantera är Region Västernorrland. Våren 2017 skedde första inflyttningen i Nya Operationscentrum Sundsvall. Man hade då tillgång till 14 operationssalar, varav en är en hybridsal.

Sundsvalls sjukhus har byggt ett nytt operationscentrum. Foto: Eva Coos Berglund

– Det finns normer för luftomsättningar för att få renhet på luften i salen, rätt fuktnivå och termiskt klimat. Det vi märkte i Sundsvall var att utrustningen och belysningen ger lägre värmeavgivning i salarna än vi bedömt vilket medförde problem med temperaturen. Operationssalarnas cirkulationsluftmängder, i kombination med lätt undertemperering av luften över LAF-taket, ger större kyleffekt än den värmelast som människor och utrustning avger. Då sjunker temperaturen sakta i rummet när den ligger i drift. Det här var ett nytt fenomen som vi inte riktigt förutsåg, konstaterar Per-Olof Wikström, vvs-specialist på Region Västernorrland i Sundsvall.

Detta upptäcktes då man testade alla funktioner i operationssalarna.

– Vi ville ju säkerställa alla funktioner innan verksamheten tog över, så vi utförde bland annat röktester för att säkerställa rätt luftrörelser. Vi har även flödesmätt och tryckprovat alla salar. Dessutom genomförde vi ordentliga funktionsprov för att säkerställa salarnas reglersystem och alla driftlägen. Rummets alla tekniska system styrs från en i rummet placerad touchpanel.

Beroende på vem som opereras (barn/vuxen) och typ av operation kan det krävas olika temperaturer i salen. Upplevelsen av klimatet är även kopplat till arbetsuppgift och klädsel.

– Men det vi sett är att i stora salar med låg värmeavgivning så sjunker temperaturen sakta under operationstillfället om vi inte tillför extravärme.

I Sundsvall har man i efterhand satt in takvärme i vissa operationssalar för att tillföra värme så att salen klarar av att bibehålla den inställda temperaturen.

– Denna funktion har fungerat bra. Värmen tillförs i ytterkant på salen. Men det gör också att om man sitter direkt under den så känner man av värmestrålningen. Nu har vi har placerat dem så att de inte påverkar operationsområdet.

Värmarna installerades direkt efter det att bygget var färdigställt, men innan salarna togs i drift.

Just nu pågår systemhandlingsskede för bygge av ett antal operationssalar i Örnsköldsvik, men här har man olika idéer för att klara det termiska klimatet – kanske blir det väggvärme som baslast.

– Sådana system måste ha en ganska snabb respons. Det blir svårreglerat med tröga system. Om man ska ändra temperatur i salen – kanske vattenburen värme inte är bäst, utan då kanske man ska nyttja sig av elpaneler som reagerar betydligt snabbare, konstaterar Per-Olof Wikström.

I februari 2016 invigdes första etappen av operationscentrum vid Centralsjukhuset i Karlstad. Sedan 2018 finns 21 operationssalar. Peter Hultman är tidigare vvs-expert på Region Värmland och numera vvs-konsult hos VVS-Plan i Karlstad:

– Eftersom det är ett nytt hus, har vi egentligen liten transmission i kåken. Den värme som alstras i salen och från fläktmotorerna räcker nästan till för att hålla värmen. Vi har därför ingen tillsatsvärme i operationssalen. Den lilla tillsatsvärme som behövs erhålls via cirkulationsaggregatets värmebatteri. Även de nya fönstren ger kondens på utsidan vid vissa väderlekar. De har mycket lågt U-värde och det finns ingen risk för kallras. Allt är optimerat för att klara Leed Guldklass.

Örnsköldsviks sjukhus ska få nya operationssalar. Foto: Anneli Jernberg

Enligt Peter Hultman bestämmer kirurgen rumstemperaturen, vilket kan få konsekvenser för övrig personal. Rumstemperaturen är individuellt reglerbar via tilluftsflödet i samtliga operationssalar.

– Kirurgen bestämmer oftast temperaturnivån, vilket gör att de andra som står i luftströmmen ligger på 0,4 meter per sekund för att klara hygienkraven. De får ha på sig både mössor och västar för att klara värmen.

Enligt Peter Hultman ligger exempelvis omsättningen på cirka 100 per timme i en operationssal för implantatkirurgi.

– Med hög inblåsningshastighet behöver man inte ha undertemperatur för att få den rena luften att nå operationsområdet. Vid de tidsmässigt långa knä- och höftoperationerna är det de låga temperaturerna som gäller, eftersom de inte vill ha svettig personal.

Några termiska mätningar har inte gjorts, däremot utförs mätning av CFU-halten regelbundet. Nästa år ska två operationssalar byggas i det nuvarande sjukhuset i Torsby, där det, för att klara kallras, redan finns elslingor i fönstren. Där blir det LAF-tak och frånluft i hörnen.

 

Thomas Tell och Bengt Cederlund. Foto: Privat

Thomas Tell, vvs-konstruktör hos Afry i Skara, har tillsammans med läkaren Bengt Cederlund, Karolinska, gjort en utredning om mikrobiologisk renhet och arbetsmiljö för operations- och interventionssalar. I utredningen gjordes CFD-simuleringar och laboratorieförsök för olika inblåsningsprinciper vilket även resulterade i kunskap om det termiska klimatet i olika delar av en operationssal.

I utredningen konstateras att den SIS-standard som gäller, SS TS-10 ”Mikrobiologisk renhet i operationsrum – Förebyggande av luftburen smitta – Vägledning och grundläggande krav” anger en temperatur på 22±4 °C och samtidigt ≥21 °C i anestesi- och administrationsområdet. Olika utredningar har visat att vid 20 °C behöver anestesipersonalen använda extra kläder, och lägre temperatur än 20 °C i anestesiområdet bedöms inte som möjligt utan att få arbetsmiljöproblem. I labbförsöken visade det sig dock att sterilklädd personal med huva inte upplevde besvär med upp till 0,6 m/s i lufthastighet.

Text: Mark Kretz

Fakta

PMV och PPD

• PMV (Predicted Mean Vote) är att man upplever sig: +3 °C för varm, +2 varm, +1 något varm, -1 något kall, -2 kall, -3 för kall.
• PPD är förväntad procent missnöjda med den termiska miljön.

Publicerad 2 december 2020

På nytt jobb

 Jeanna Nylander har utsetts till vd för Bengt Dahlgren Syd AB, Malmö. Hon kommer från Allbygg.
Anders Sjögren har utnämnts till vd för Bastec AB, Stockholm. Han var tidigare affärsområdeschef Produkter på företaget.
Victor Ahl har anställts som energi- och vvs-ingenjör hos Energija, Jonsered. Han kommer från Afry.
Marcus Sandlund har utnämnts till kommersiell direktör på Caverion. Han var tidigare affärsområdeschef för advisory business i företaget.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.