Svårt att uppgradera smart hus
När det stod klart var postens huvudkontor i Solna ett av de smartaste husen i Sverige. Nu, 13 år senare, ska styrsystemet uppgraderas och då visar sig svagheter och möjligheter.
Vintersolen silar in genom persiennerna på de stora fasadfönstren i Postnords huvudkontor i Solna norr om Stockholm. Totalt finns här 33 000 kvadratmeter glas i fasad och fönster och rikligt med dagsljus kommer in i byggnaden. Den stora mängden glas var en anledning till att huset blev omtalat när det uppfördes i början av 2000-talet. Upplyst som ett skepp på ett mörkt hav skulle det synas väl för förbipasserande på trafikleder och järnväg.
En annan anledning till uppmärksamheten var den höga graden av fastighetsautomation. Byggnaden blev ett så kallat smart hus där fastighetsövervakning och styrning av klimat och belysning samlades i en central dator. Målet var att minimera mängden manuell styrning. Till sin hjälp tog man en nätverksplattform kallad LonWorks (Local Operating Network).
Ett drygt decennium senare behöver automationen förnyas. Hur det ska göras på bästa sätt är en utmaning för den nya förvaltaren Newsec.
– Vi utvärderar just nu hur fastigheten styrs och hur den kan styras i framtiden. Eftersom Lon-systemet håller på att fasas ut uppgraderas det inte och det finns inga reservdelar. Därför måste vi hitta nya lösningar, säger Anders Ankarheim, fastighetsförvaltare hos Newsec.
I analysen av brukbarheten, alltså nyttan och flexibiliteten av fastighetsautomationen, har han fått hjälp av två examensarbetare från KTH i Stockholm – Frida Esselin och Seherzada Selimovic. De har gjort observationer av systemet, gått igenom ritningar, flödesscheman och annan dokumentation samt intervjuat driftpersonal. Frida Esselin är med under rundvandringen i huset som fått smeknamnet Arken.
Vi åker rulltrappor och hiss upp till översta kontorsplanet. På vägen passerar vi en restaurang, ett kafé, ett gym med simbassäng och en klättervägg. Väl uppe på plan 12 går vi till en konferensmodul med cirka tio sittplatser, kallad kokong. Vår kokong heter Sveg och är en av totalt 24 med namn som Åre, Burträsk och Jokkmokk. Kokongerna ligger på rad längs långa korridorer som löper i den stora ljusgården i mitten av huset. Modulernas form har inspirerats av kabinbanan i Åre och de innehåller bord, stolar och modern A/V-teknik.
Det finns många fördelar, men kokongerna är också exempel på sådant som behöver förbättras. Här uppstår ibland problem med övertemperaturer, bland annat på grund av halogenspotlights i taket. Så snart vi stänger dörren blir det snabbt varmt. Att brassa på med fjärrkyla är inte en tillfredsställande lösning i byggnaden som behöver minska sin energianvändning.
– Till utmaningarna hör även att alla system i fastigheten är integrerade med varandra. Så om man går in och gör en justering i en kokong kan det bli förödande konsekvenser – till exempel alldeles för varmt eller kallt i en kokong längre bort, säger Anders Ankarheim.
Av KTH-exjobbarnas inventering framgår också att självregleringen av temperaturen lett till att börvärdena i kokongerna varierar mellan 12,5 och 22,8 °C. Temperaturloggar visar samtidigt att det inte finns något tydligt samband mellan börvärdet och den faktiska rumstemperaturen. Någon förklaring till varför det blir så finns inte ännu. Det är en av många frågor som förvaltaren söker svar på.
Det 58 000 kvadratmeter stora huset har på många sätt varit före sin tid. Det avancerade automationssystemet sattes in både för att nå god komfort för hyresgästerna och så låg energianvändning som möjligt.
Genom Lon-nätverket synkroniserades systemen för larmhantering, värme, kyla, ventilation, solavskärmning, belysning och dagsljusstyrning. Till hjälp sattes bland annat in 800 närvarogivare för belysning och inneklimat och 300 variabla luftflödesdon (VAV). Belysningen gjordes zonindelad, precis som i nybyggda Mall of Scandinavia. En målsättning var att ha så få manuella av- och på-knappar som möjligt. Styrningen blev i hög grad förprogrammerad.
Som det fungerar i dag är huset energikrävande. År 2008 var den totala energianvändningen 6,7 gigawattimmar. Bara elbehovet låg på 4,5 gigawattimmar. Energideklarationen anger 163 kWh/kvm, år varav 36 kWh/kvm el. Belysningen anses dra för mycket el – bara kontorsplanen använder cirka 240 000 kWh per år.
Genom att byta alla lampor vid kontorsytorna till LED skulle elnotan minska med drygt 60 procent. I kokongerna skulle dessutom behovet av kylning minska. Även andra åtgärder finns i sikte. Bergvärmepumpar, som integreras i den övergripande styrningen, skulle kunna göra stor nytta.
– Vi kunde exempelvis sätta in en omvänd värmepump på sekundärsidan på fjärrvärmekretsen, för att få kyla i konferensrummen på vintern, säger Anders Ankarheim.
Men uppgraderingen med ny teknik måste ske mycket försiktigt, så att styrningen blir rätt. Lon-nätverket har 2 600 noder (hårdvaruenheter) som kommunicerar med centraldatorn. Det gäller att veta vad man håller på med om man går in och mekar med systemet.
– Det är inte bara att byta en pryl. Alla saker här har en kommunikation, ett id, så om du byter tekniken måste du också koppla adressen till Lon-systemet vilket kräver programmering, säger Anders Ankarheim.
I driftcentralen på markplanet finns hjärnan i systemet: Styrdatorn. Det surrar svagt från det höga, svarta skåpet. På ett bord bredvid står fyra datorskärmar som visar fastighetens olika system för ventilation, värme, kyla, belysning och larmloggar. Det är driftpilotens hemvist, när han eller hon inte är ute och kontrollerar något. Larmen går även till mobiltelefonen och möjlighet finns att fjärrstyra allt om man vill.
Ett exempel på komplexiteten visade sig förra året när byggnaden skulle släckas ner för Earth Hour. För att klara det fick förvaltaren anlita två specialiserade serviceingenjörer som släckte belysningen zon för zon genom att programmera om respektive styrenhet. Efter den släckta timmen fick de programmera styrenheterna igen för att aktivera belysningen. Arbetet tog över sex timmar.
– Senare pratade jag med den som projekterat elen för tio år sedan och han berättade att det går att skapa en ”Luciaknapp” för att släcka ner allt automatiskt. Det är väldigt få personer som klarar att programmera systemet idag, vilket så klart gör det väldigt sårbart, säger Frida Esselin.
Lon-systemet var det bästa som fanns när det sattes in i Arken för tolv år sedan. Men nu behöver det bytas ut och justeras och det finns en påtaglig oro inför den uppgiften. Förvaltaren vill inte hamna i samma sits igen om tio år – med brist på reservdelar och kompetens.
– Problemet är att det inte finns någon standardisering. Det var likadant för mobilladdare tidigare, men nu har de enats om standarder. Så borde det vara även för fastighetsautomation, säger Anders Ankarheim.
Marie Granmar, ur Energi & Miljö nr 1-2/2016 sid 22-27.
Detta är en kortad version. Läs hela reportaget i pappersutgåvan av Energi & Miljö, eller genom att logga in till den digitala utgåvan (endast tillgänglig för prenumeranter på Energi & Miljö och medlemmar i EMTF).
Fakta
Postnords huvudkontor
Det tolv våningar höga huset ritades av arkitekten Lise-Lott Söderlund hos BSK Arkitekter och stod klart i södra Solna 2003.
Byggnaden, som populärt kallas Arken, är totalt 58 000 kvadratmeter inklusive, 18 000 kvm garage.
Arken är 176 meter lång och 44 meter bred och byggd för att vara flexibel och anpassningsbar vid exempelvis omorganisationer.
Postnord är hyresgäst i huset som ägs av Delarka Fastighet AB. Huvudentreprenör vid bygget var Arcona.
LonWorks-systemet
Från en centraldator styrs kommunikationen mellan 550 duc:ar och 2 600 noder. Information från noderna samlas i datapaket för att via trådlösa routrar skicka information till en gateway – länken mellan Lon och fastighetens Ethernetnätverk.
Systemuppbyggnaden är olika för belysning, värme, ventilation och kyla. I Arken har man använt sig av ”fördelad intelligens” för belysningsautomation och så kallad stjärntyp för värme, ventilation och kyla. Fördelad intelligens innebär att viss styrning sker på den plats och vid den tidpunkt då det behövs. Vid stjärntyp går kommunikationen via centraldatorn som regelbundet avfrågar regulatorer i turordning, begär aktuell övervakningsstatus och aktiverar regleringsförändringar.
