Styrsystemen ska styras upp

Styrsystemen ska utföra en balansgång mellan energieffektivitet och bra komfort. Varför det inte alltid fungerar bra undersöker några forskare vid KTH.

Marco Molinari, som genomför projektet tillsammans med Davide Rolando, säger: – Redan i dag samlar vi in mycket data genom våra styrsystem, utan att utnyttja hela den inneboende potential som det innebär för en energieffektiv fastighetsförvaltning. Under två års tid ska de analysera den data som samlas in från sensorerna som sitter i bostäderna i KTH:s testbädd Live-In Lab. – Vi tror att det finns bättre sätt att exploatera den data samlas in från sensorer i fastigheter, än vad som görs i dag. Möjligheterna i digitaliseringen är stor, men där kan också uppstå olika nivåer av komplikationer. Det kan vara basala komplikationer mellan existerande installationer och digitala system. Är de inte tillräckligt väl designade kan det uppstå problem, säger Marco Molinari. Han konstaterar att trots att informationen ofta är begränsad tror han att vi kan använda den till mycket. – Det gör att man hamnar i återvändsgränder och ett mål med projektet är att ta fram indikationer hur vi ska kunna få fram rätt sensorer, säger berättar Marco Molinari. – Exempelvis har vi kalla byggnader, även fast det är meningen att innetemperaturen ska ligga inom rätt temperaturzon. Det ska man kunna åtgärda med rätt sensorer. – Till exempel kan det vara så att systemen inte är tillräckligt bra riggade och kalibrerade, så att man uppnår det man eftersträvar. Exempelvis kräver ventilation el och om vi sparar genom att ventilera dåligt kommer folk att öppna fönstret, med påföljd att värmesystemet får arbeta mera.

Forskningsprojektet ska kvantifiera effekten av ineffektiv energianvändning, orsakad både av beteende och vanliga fel i värme- och ventilationssystemet. Marco Molinari:
– Först och främst handlar det om att se om installationerna fungerar som de ska – ifall inställningarna är korrekta. Vi fokuserar på de kritiska punkter som inte varit ordentligt organiserade, till exempel organiseringen av data. Om vi går framåt och är metodiska, kan digitaliseringen bli lättare att genomdriva. – Det handlar också om att följa vilja avtryck brukarna gör i systemet. Öppnar de fönstret på vintern? Tar de långa duschar? Då kan vi informera dem om hur deras beteende påverkar energianvändningen.

Molinari ser också digitalisering som ett medel för ekonomisk energieffektivisering i äldre bebyggelse. – Ett bra styrsystem kan ge väl så god energibesparing och till en lägre kostnad, jämfört med till exempel insatser i klimatskalet, säger han. Projektet ska ta fram riktlinjer för kostnadseffektiv design och implementering av intelligenta övervaknings- och kontrollsystem för byggnader.

Text: Maria Åslund