Studie avslöjar dåliga resultat för värmepumpar
15 värmepumpanläggningar för bostäder har undersökts i Oslo. Årsvärmefaktorn var inte speciellt imponerande, enligt undersökningen.
Det norska energiforskningsorganet Enova har tillsammans med den norska motsvarigheten till Energi- och Miljötekniska Föreningen, Norsk VVS Energi- og Miljöteknisk Forening, genomfört fältmätningar av värmepumpar i bostäder.
10 vätske-/vatten- respektive 5 luft-/vattenvärmepumpar har mätts, i området Oslo/Baerum för bostäder med en boyta på mellan 300 och 500 kvadratmeter. Till saken hör att de som installerade värmepump fick bidrag för detta, men att det då var villkorat med att mätutustning skulle installeras. Från och med i år får den som vill installera värmepump i Norge 10 000 kronor extra om man installerar mätutrustning. Mätpunkter var bland annat värmepumpens (kompressorns, cirkulations- och brinepumpens) elanvändning. Elanvändning för extra varmvattenberedare, tappvattenmängder och fukthalt utomhus mättes också.
Undersökningen visade huvudsakligen dåliga resultat för värmepumparna. Luft-/vattenvärmepumparna hade en genomsnittlig årsvärmefaktor på 1,73, med en variation från 1,14 till 2,27. Vätska-/vattenvärmepumparna hade en genomsnittlig årsvärmefaktor på 2,44, med en variation på 1,51 till 3,97.
De kritiska punkter som utredningen pekar på är bland annat val av värmepumpsystem, värmepumpmodell, storlek på värmepumpen i förhållande till byggnadens behov och systemuppbyggnad. Man fann också värmepumpar som projekteras för att klara även den kallaste dagen, vilket gjorde dessa överstora i förhållande, vilket i sin tur påverkade effektiviteten.
Mark Kretz, publicerad i Energi & Miljö, nr 10/2015, sidan 12
