Stort intresse att energieffektivisera miljonhusen
Runt om i Europa energieffektiviseras slitna miljonprogramområden enligt ett nytt koncept. Målet är att husen kraftigt ska minska sin energianvändning och bidra till energiomställningen.
Byggnader beräknas stå för ungefär 40 procent av Europas energianvändning och en tredjedel av koldioxidutsläppen. Enligt EU-kommissionen är en mycket stor del av byggnaderna äldre och inte energieffektiva. Uppvärmning sker ofta med hjälp av fossila bränslen.
Häromåret presenterade kommissionen strategin ”En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv”. Den är tänkt att öka renoveringstakten och minska byggsektorns energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
För att nå målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990, bedöms bland annat att utsläppen från byggnader behöver minska med 60 procent, jämfört med 1990 års nivå, och energianvändningen för uppvärmning och kylning med 18 procent, jämfört med 2015.
Samtidigt väntas nio av tio av dagens byggnader i EU användas även 2050. Det innebär att smarta renoverings- och eftermonteringsprojekt kommer att vara avgörande för att byggnaderna ska bli mer energieffektiva, allra helst nå nettonollutsläpp. Det gäller inte minst bostäder.
Under 1960- och 70-talen byggdes det runt om i Europa stora miljonprogramområden. Det är bostäder som i dag är i stort behov av såväl allmän upprustning som energieffektivisering. Alternativet är på många håll rivning.
För några år sedan startades i Nederländerna Energisprånget; ett ideellt samarbetsprojekt mellan bland annat arkitekter, energirådgivare och byggbolag som hoppas kunna skynda på och samordna energieffektivisering och massuppgradering av slitna förortsfastigheter, men även andra bostadshus.
Ett par mil sydost om Amsterdam ligger Utrecht med knappt 350 000 invånare. Flera av höghusen i stadens miljonprogramområden har inom ramen för Energisprånget renoverats till nollenergihus, det vill säga hus som producerar lika mycket energi som de använder.
Verksamheten började i form av försök i mindre skala som därefter succesivt har skalats upp.
Viktiga delar i Energisprånget är tilläggsisolering, ny fasad, treglasfönster, värmepumpar, nya och effektivare luftbehandlingsaggregat med värmeåtervinning och omfattande installationer av solpaneler.
Förutom på husens tak har det i en del fall även installerats solpaneler på balkongerna. Totalt har bara i Nederländerna cirka 5 000 hus, enligt SVT, renoverats som en del av Energisprånget.
I ett tidigt projekt i Utrecht som gällde sammanlagt 250 lägenheter lyckades man sänka energianvändningen från 225 kWh per kvadratmeter och år till 50 kWh. Enligt mätningarna används i dag 10,9 kWh till uppvärmning och ventilation, 14,2 kWh till varmvatten och 24,8 kWh till hushållsanvändning.
Solpanelerna på taken uppges kunna leverera den el som husen behöver. De boende kan i realtid via telefon, läsplatta eller liknande följa hur mycket el som solcellerna producerar och hur mycket el som respektive lägenhet använder. Förutom att husen blivit betydligt mer energieffektiva beräknas deras livslängd ha förlängts med 50 år.
Lägenheterna fick genomgående nya tekniska installationer. Eventuella köldbryggor togs bort genom bland annat lokal isolering.
Projektet fick häromåret pris för hållbar renovering i ”Green Solutions Awards”.
En central del av Energisprångkonceptet är nya prefabricerade husfasader som förhållandevis snabbt kan monteras utanpå de gamla, ibland på bara några dagar.
Genom att använda prefabricerade element och smarta IT-lösningar hoppas man även kunna bidra till effektivisering av byggsektorn, snabbare projektleverans och lägre kostnader.
Andra delar handlar om lokal anpassning. Ett företag som ingår i programmet använder sig till exempel av ett speciellt laserskanningsverktyg som detaljmäter respektive hus för att därefter tillverka exakt anpassade paneler som monteras utanpå de redan existerande.
Enligt Energisprångets egna beräkningar ska energieffektiviseringarna – inklusive planerat underhåll och reparationer – betala sig på några decennier.
Energisprångkonceptet, som har ekonomiskt stöd av bland annat Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram, har spritt sig till Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien och USA.
Text: Mikael Bergling
Foto: Bureau Door
